Det kan vara en bra tid att fundera över existentiella och andliga frågor i slutet av året och i väntan på det nya. Genom egna reflektioner eller i samtal med andra kan perspektivet på livet förhoppningsvis vidgas. Och finns det några mer spännande frågor att ställa än: Vad är meningen med livet, var kommer vi ifrån och vart är vi på väg?

Förmodligen filosoferar de flesta människor över livet på ett eller annat sätt, men att låta det bli en del av ungas uppväxt och ett pågående samtal i vardagen är inte vanligt i det svenska samtida samhället. Tidigare var kristna traditioner och förhållningssätt allmänt förekommande och skolan hade kristendomsundervisning. Sedan 1962 är den svenska skolan icke-konfessionell, vilket innebär att det inte får förekomma konfessionella inslag som initieras och genomförs inom ramen för skolundervisningen. Med konfessionella inslag menas innehåll med bekännande eller förkunnande delar som tillhör en viss religion. När den svenska skolan blev icke-konfessionell så ändrades kristendomsundervisningen till att kallas kristendomskunskap. Namnändringen syftade till att tydliggöra de politiska kraven på en objektiv, saklig och neutral undervisning.

Sverige benämns ofta som ett av världens mest sekulariserade länder, kanske vissa tycker det är bra, andra inte. I vilket fall som helst pågår en sekularisering av det västerländska samhället som började i slutet av 1700-talet i och med upplysningstiden. Nu, trehundra år senare, är vetenskapen det etablerade synsättet och är det förhållningssätt som ligger till grund för samhällsbyggandet.