Det tar lång tid att få nya elledningar på plats. Ett prioriterat projekt med betydande utrikespolitisk vikt ser nu ut att ta femton år att genomföra. Ärendet går fram och tillbaka mellan myndigheter och regering.
När Litauen ansökte om medlemskap i EU var man ett litet land med stor elexport. Orsaken var att man hade kärnkraftverket Ignalina med två reaktorer, som tillsammans stod för nära 90 procent av landets el, och dessutom exporterade betydande volymer. Tråkigt nog var dessa två reaktorer av exakt samma typ som den olycksaliga reaktorn i Tjernobyl – en typ av reaktor som många experter i västvärlden anser aldrig borde ha byggts.
Tyskland och Österrike lade snabbt in någon slags inofficiellt veto mot att släppa in Litauen i värmen om man fortsatte att driva Ignalina. Litauen gick med på att avveckla Ignalina som krav för att bli EU-medlem. Sedan försökte man i olika omgångar att bygga ett nytt verk, snarlikt Forsmark-3, men detta strandade på grund av politisk oenighet i kombination med svaga finanser.
