Två tredjedelar av landstingen har ett ansträngt vårdplatsläge. Det innebär platsbrist, överbeläggningar på sjukhus och i förlängningen en ökad risk för patienterna.
– Personalen får jobba på högvarv och patienterna riskerar att komma till skada, säger Thomas Brezicka, regionläkare i patientsäkerhet i Västra Götalandsregionen.
Det är tufft för både sjukvårdspersonal och patienter i landet just nu. Två tredjedelar av landstingen har ett ansträngt vårdplatsläge, enligt en sammanställning från Socialstyrelsen.
Flera av de landsting som TT har varit i kontakt med har svårt att få ihop tillräckligt med vårdplatser för att klara sitt uppdrag. I Stockholm är till exempel alla sjukhus överbelagda och i Västra Götalandsregionen är nära två tredjedelar överbelagda. Även Norrbotten och Sörmland har platsbrist.
– Det är illa, det går inte att säga annat, säger Thomas Brezicka.
Ökad risk för vårdskador
Enligt honom så ökar risken för att patienter ska skadas redan när 90 procent av vårdplatserna är fulla. Vid överbeläggning är risken ännu större, samtidigt som arbetsmiljön är så pass påverkad att personalen inte längre förmår att vara tillräckligt uppmärksam på risker och oönskade händelser.
– Vi har sett i vår statistik att under sommaren har vi fler vårdskador än under våren, säger han.
Patrik Söderberg som är chefläkare på Stockholms läns landsting håller med om att situationen är ansträngd, men tror ändå inte att det påverkar säkerheten för patienterna.
– Konsekvenserna blir att det blir en mer pressad situation för personalen som jobbar, men man ser ingen fara för patientsäkerheten i Stockholm, säger han.
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare på Danderyds sjukhus i Stockholm, ger en annan bild.
– Vi kan inte lägga in de patienter som behöver läggas in. För att lösa vårdplatserna måste man dessutom skriva ut patienter för tidigt, säger han.
– De flesta går hem med hjärtat i halsgropen varje dag. Trycket har varit enormt. Personalen hinner varken äta eller gå på toaletten.
Brist på personal
De landsting som TT har varit i kontakt med anger att det ansträngda vårdplatsläget främst beror på brist på utbildad personal som sjuksköterskor och undersköterskor och att det inte har funnits vikarier att fylla tomma semesterplatser med i år heller.
– Det blir onda cirklar. När det finns för lite personal blir det för stressigt och fler slutar. Det blir då ännu stressigare, säger Brezicka.
Flera landsting nämner även att den ovanligt varma sommaren bidrar till trycket på sjukvården.
– Man börjar se på akutsjukhusen att det börjar komma in flera fall med värmeåkommor. Och att framförallt äldre har blivit sämre i sjukdomar som de redan har, som till exempel hjärtsvikt, säger Hanna Holmquist Karlsson, ställföreträdande presschef i Stockholms läns landsting.
Värre än andra somrar
Än så länge är det för tidigt att veta hur illa den här sommaren kommer att bli i jämförelse med andra år, eftersom det ännu inte finns någon samlad statistik som går att jämföra, men både Thomas Brezicka och Patrik Söderberg upplever att det är ett högre patienttryck än vanligt.
– Jag har jobbat i ganska många år och den här sommaren har varit mer påfrestande än någon tidigare sommar som jag har varit med om, säger Söderberg.
– Det är flera yttre omständigheter som framförallt värmen och fukten som har gjort det värre.
Även Johan Styrud håller med om att sommaren har varit värre än vanligt så här långt.
– Det har varit en fruktansvärd sommar och jag tycker att det har varit alldeles för lite fokus på det här i politiken, säger han.
(Nina König/TT)
