Nio av tio lyder betyget från klimatminister Isabella Lövin (MP) om EU-ländernas uppgörelse om framtida handel med utsläppsrätter.
Oenigheten är dock fortsatt stor, med rejäl ilska i öster.
Efter långa förhandlingar i Bryssel klev en nöjd svensk klimatminister ut ur möteslokalen.
-Vi lade ett förslag på bordet i morse som vi skulle ha blivit enormt nöjda med och nu är vi nästan lika enormt nöjda. Om det hade varit en tia så är det här nu en nia, sade Isabella Lövin till de svenska journalisterna på plats.
Att allt drog ut på tiden berodde mycket på det förslag som Sverige, Frankrike, Nederländerna och Luxemburg hade med sig in till mötet om ett automatiskt slopande av utsläppsrätter i den så kallade reserven.
Jakt på kompromiss
Efter diverse trixande hittades en kompromiss som enligt svenska beräkningar ska leda till att minst 1,5 miljarder utsläppsrättigheter kan skrotas fram till år 2030.
-Tillsammans med Tjeckien fick vi till sist ett kompromissförslag som innebär att från 2024 kommer man kunna skrota en mycket stor andel utsläppsrätter och sedan årligen ta bort så mycket som EU använder under ett år, sade Lövin.
Även ordförandelandet Maltas miljöminister José Herrera var nöjd.
-ETS (handeln med utsläppsrättigheter) är ett av huvudverktygen för att minska utsläppen av växthusgaser. Det här kommer att bidra till EU:s mål att minska utsläppen med minst 40 procent till år 2030. Det här är viktigt för oss, för vår planet och ännu mer för framtida generationer, sade Herrera på sin presskonferens efteråt.
Handeln med utsläppsrätter är ett komplicerat system där det gäller att hitta rätt balans mellan fria och utauktionerade utsläppsrätter och vilka företag, industrier och verksamheter som ska kunna gynnas av moderniserings- och innovationsfonder.
Ilska i Polen
Nu vidtar ytterligare kompromissförhandlingar för att gifta ihop den uppgörelse som medlemsländernas ministrar nu nått med det system som EU-parlamentet gav sitt stöd till för knappt två veckor sedan.
Alla EU-medlemmar drar dock inte åt samma håll. Nio länder, framför allt i Östeuropa, var emot tisdagens uppgörelse: Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Cypern och Italien.
Ilsknast av alla var det kolstarka Polen, som såg uppgörelsen som en inblandning i hur landet sköter sin "energimix".
-Polen känner sig lurat, rasade landets miljöminister Jan Szyszko.
(Bryssel, TT:s korrespondent)
