På bara fem år har elnätsavgifterna för hushållen ökat med uppemot 50 procent.
Nödvändigt, pengarna behövs för nya elnät, säger el-direktörerna.
Men bolagens räkenskaper visar något helt annat. Kassorna räcker både till stora investeringar och att skicka de stigande miljardvinsterna till ägarna.
Kylan är på väg och elbehovet ökar. Om inte elnätsföretagen bygger ut och rustar upp kablarna för mångmiljardbelopp hotas elkapaciteten om några år. Det är så bolagsledningarna motiverar de kraftiga avgiftshöjningarna. De senaste fem åren har kundernas elnätsavgifter ökat med uppemot 50 procent eller flera tusenlappar om året. Och mest har statliga Vattenfall höjt.
Men bolagens räkenskaper ger en annan bild. De stora drakarnas elnätsbolag, Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio har under samma period ökat sina vinster med flera miljarder, i vissa fall närmare en fördubbling.
Inte rimligt
Visst har väldigt stora investeringar gjorts. Men av de tre jättarnas årsredovisningar framgår att bolagens kassaflöden ändå ger mångmiljardöverskott, även efter det att miljardinvesteringarna gjorts. Och ägarna får också sitt – bara i fjol 6–7 miljarder kronor i form av koncernbidrag och aktieägarlån med ränta på över åtta procent.
– Då var det ju uppenbarligen inte så att vinsterna gick till investeringar i alla fall, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna.
Och ett bolag på en normal, konkurrensutsatt marknad kan inte höja priserna varje gång man vill investera, resonerar Werner, liksom ekonomiprofessor Stefan Yard:
"Det normala är att detta sker (investering) genom att man lånar mer men också att det tillförs mer kapital från ägarna. Att primärt hantera ökat behov av ägartillskott genom stora vinstuttag från kunderna är dock inte rimligt eller ens möjligt i ett normalfall", skriver Stefan Yard i en debattartikel på sajten Second Opinion.
Naturliga monopol
Bolagen agerar på en monopolmarknad, det finns bara ett elnät för kunderna att använda, allt annat vore slöseri med resurserna. Därför finns statliga regler, som dock visat sig vara alltför frikostiga och därför skärpts till från 2020 – något som fått elbolagen att gå i taket och hota med att elnätsutbyggnaden kommer att stanna av.
– Det ser vi som bekymmersamt. Alla vet att vi behöver investera i nätet för om man tittar på svensk energiförsörjning och var vi expanderar någonstans så kommer vi vara beroende av att elnäten hänger med, sade Vattenfallchefen Magnus Hall nyligen till TT.
Men den klagokören klingar aningen falskt. Bolagens räkenskaper visar att det inte saknas pengar för planerade investeringar. Vattenfall Eldistribution skriver i sin årsredovisning att de planerar för årliga investeringar på fyra miljarder kronor de närmaste åren, bara något mer än de senaste åren, och då har det blivit mångmiljardöverskott.
– Argumentet att de måste gå med stor vinst för att kunna investera, det håller inte i och med att de lämnar stora koncernbidrag till ägarna, säger Anna Werner som dessutom precis som statliga Energimarknadsinspektionen pekar på att verksamheten i det närmaste är riskfri.
Tänker inte backa
Många av bolagen har dessutom investerat mindre än vad de prognosticerat, enligt Energimarknadsinspektionens chefsekonom Therese Hindman Persson.
– De problem (viss kapacitetsbrist) vi ser i dag har absolut inte orsakats av några framtida åtstramningar i nätregleringen, säger hon.
Trots kritiken och hoten från elbranschen har Energimarknadsinspektionen inga funderingar på att backa.
– Nej verkligen inte, snarare önskar vi att det hade kunnat komma på plats ännu snabbare, säger Hindman Persson.
Hon håller med om att det finns lokal nätkapacitetsbrist, främst kring storstäderna. Men lösningen behöver inte vara traditionella nätinvesteringar, enligt Hindman Persson och nämner exempelvis kontrakterad produktion och batterilager.
Hon pekar också på bättre planering av var elslukande datacentraler läggs till exempel. En annan sak som bör ses över är vilka nya företag som får tillgång till elen om och när kapaciteten närmar sig taket. Företag som ger mest förädlingsvärde till regionen bör kanske få förtur, resonerar hon och menar att det behövs en analys av stora elintensiva serverhallars bidrag till ekonomin.
(Olle Lindström/TT)
