Krönika: Den fjärde generationens kärnkraft – en fråga för framtiden
Kärnkraft och slutförvar
Gruvbrytningsplatsen Steenkampskraal utanför Kapstaden, sitter på rikliga fyndigheter av sällsynta mineraler, däribland det radioaktiva ämnet torium. Foto: Rodger Bosch/AFP via Getty Images


Elpriset i södra Sverige slog återigen rekord i förra veckan och steg emellanåt till över fyra kronor per kilowattimme. Alltjämt beräknar ett flertal elmarknadsanalytiker att kulmen ännu inte har nåtts, och högre elpriser nalkas under inledningsskedet av 2022. Den rödgröna politiken har drabbat plånböcker hårt, och allt fler lägger på nytt sina förhoppningar till kärnkraften.

På socialdemokraternas hemsida tillskrivs de skenande elpriserna bland annat höga priser på naturgas, vilket är den gamla beprövade taktiken att beskylla Ryssland som åter tillgripits. 

Vår granne i öst tillgodoser i dagsläget cirka 35 procent av EU:s totala gasenergi, och exporten via Gazprom har blivit en oumbärlig komponent i den europeiska ekonomin, i kölvattnet av EU:s beslut att successivt avveckla kärnkraften.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 99 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill! Vill du även ha papperstidningen betalar du endast 19 kronor första månaden, 149 kronor därefter. Säg upp enkelt när du vill!