Europa rör sig in i en period av osäkerhet, och medan ett eventuellt svenskt Nato-inträde ligger i vågskålen är det klokt av oss svenskar att analysera tidigare skeenden för att få en bättre uppfattning om vilka konsekvenser det kan medföra att trotsa och vända sig bort från det mäktiga Ryssland, till förmån för en militär integrering med väst. Låt oss bara se till Ukraina, eller Finland.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj påtalade under ett videomöte med Sveriges riksdag för omkring två månader sedan, det delade färgtemat mellan våra länders fanor. Något som Zelenskyj kallade ”ödet”, då båda nationerna, som han ser det, är förkämpar för frihet i dagens värld.

Banden mellan Sverige och Ukraina går dock djupare än bara flaggan. Den mytiske Rurik, som enligt historiens krönikor grundade Kievrus på Dneperns stränder, tillhörde enligt alla beräkningar den stam av östfarande varjager, som för ett millennium sedan reste till Svarta havet från dagens Sverige. Dessa vikingar kallades Rus, vilket en del etymologer kopplar till finskans ord för just Sverige: ”Ruotsi”, och i dag återfinner vi samma etymologi i namnen ”Rossija” (Ryssland) och ”Belarus” (Vitryssland).