loadingHjälparbetare letar efter överlevande efter ett luftangrepp mot regionen Idlib. Foto: Syrian Civil Defense White Helmets/AP/TT
Hjälparbetare letar efter överlevande efter ett luftangrepp mot regionen Idlib. Foto: Syrian Civil Defense White Helmets/AP/TT
Utrikes

Kritiserad terrortribunal diskuteras i Sverige

Epoch Times

Det svenska initiativet att ställa IS-anhängare till svars genom att skapa en internationell tribunal som prövar brott under Syrienkriget har ifrågasatts av både forskare och FN.

Under måndagen samlas experter i Stockholm för att diskutera hur den kan bli verklighet.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) jämför den möjliga IS-tribunalen med krigsförbrytartribunalerna som sattes upp efter kriget på Balkan och folkmordet i Rwanda. Han och regeringen har internationellt drivit på frågan och fått uppackning av tunga europeiska spelare som Tyskland.

— Det blir inte enkelt, men jag anser att det vore rätt sak att göra, sa Tysklands inrikesminister Horst Seehofer vid ett EU-toppmöte i mars.

Gemensamma resurser

Flera åtal har redan väckts i flera europeiska länder mot enskilda förbrytare från krigets Syrien, bland annat i Sverige. Men det är en utmaning att utreda brotten på distans, poängterar terrorexperten Hans Brun.

— All bevisning, alla brottsoffer finns på plats i Irak och Syrien, säger han.

I en internationell tribunal kan man använda sig av gemensamma underrättelseresurser.

— Nu sitter olika länder på olika pusselbitar. USA har antagligen mängder av data från sociala medier som kommer att kunna utgöra oerhört viktig bevisning och den kan man komma åt på ett helt annat sätt med en tribunal.

Andra sidors våld

Alla är inte lika positiva som Brun. Kritiken mot Sveriges förslag har bland annat handlat om att de tribunaler som historiskt har skapats har tuggat långsamt och kostat stora pengar. Fortfarande är det oklart vem som skulle betala för en IS-tribunal och var den skulle placeras.

Men framför allt kretsar diskussionerna kring om en tribunal verkligen kan begränsas till brott begångna av IS – och inte pröva de dåd som utförts av andra stridande parter och av den syriska regimen. En tribunal som skulle pröva alla sidors våld skulle sannolikt stoppas av Ryssland, tror Brun. Moskva har redan blockerat möjligheten för den internationella brottmålsdomstolen, ICC, att pröva krigsbrott från Syrienkriget.

— Men där tror jag man måste vara realpolitiker och acceptera läget, säger Hans Brun.

För IS som organisation bedömer han inte att en tribunal spelar någon större roll.

Osäker fångenskap

Det tror däremot Aron Lund, Syrienkännare knuten till Utrikepolitiska institutet. För att behålla den nuvarande, förhållandevis lugnare situationen i området gäller det att IS-medlemmar inte fritas eller lyckas ta sig ut ur fångenskap hos den arabisk-kurdiska alliansen SDF i norra Syrien.

— IS vill få ut så många av de här som möjligt och det underlättas av att de inte blir dömda och att de hålls av en svag, lokal aktör som saknar resurser, säger han.

— En tribunal skulle kunna vara ett sätt att lösa det – man får domare som åtminstone några länder erkänner och det finns fängelser där de dömda ska sitta.

Han är dock skeptiskt till förslaget av en annan orsak.

— I tidigare tribunaler har det handlat om att döma högt uppsatta politiska och militära ledare och det har varit en helt annan typ av rättegångar än de man behöver hålla nu, säger han.

Inrikespolitik

Lund poängterar att det svenska initiativet i stort mått också är inrikespolitik.

— Om någon av de personerna som man släppt tillbaka till Sverige skulle spränga sig i Stockholms tunnelbana, ja, då vill man inte vara den statsminister som bjöd tillbaka den personen, säger han.

Måndagens möte i Stockholm samlar tjänstemän från en rad europeiska länder samt företrädare för EU och UNITAD. Exakt vad som kommer att diskuteras är inte offentligt. TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S) för en kommentar inför mötet, men han har avböjt medverkan.

(Moa Kärnstrand/TT)

IS-anhängare från Sverige

(TT)

Omkring 300 personer har sedan 2012 rest från Sverige till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst IS.

Cirka hälften av dem har återvänt.

Bara en person har åtalats för brott (terrorresa). Domen blev friande.

Ett 50-tal av IS-anhängarna tros ha dödats. Runt 100 personer har bedömts finnas kvar i konfliktområdet.

Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.

Återvändandet började mattas av 2016. Det rör sig nu om ytterst få.

Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.

(Källa: Säpo)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingHjälparbetare letar efter överlevande efter ett luftangrepp mot regionen Idlib. Foto: Syrian Civil Defense White Helmets/AP/TT
Hjälparbetare letar efter överlevande efter ett luftangrepp mot regionen Idlib. Foto: Syrian Civil Defense White Helmets/AP/TT
Utrikes

Kritiserad terrortribunal diskuteras i Sverige

Epoch Times

Det svenska initiativet att ställa IS-anhängare till svars genom att skapa en internationell tribunal som prövar brott under Syrienkriget har ifrågasatts av både forskare och FN.

Under måndagen samlas experter i Stockholm för att diskutera hur den kan bli verklighet.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) jämför den möjliga IS-tribunalen med krigsförbrytartribunalerna som sattes upp efter kriget på Balkan och folkmordet i Rwanda. Han och regeringen har internationellt drivit på frågan och fått uppackning av tunga europeiska spelare som Tyskland.

— Det blir inte enkelt, men jag anser att det vore rätt sak att göra, sa Tysklands inrikesminister Horst Seehofer vid ett EU-toppmöte i mars.

Gemensamma resurser

Flera åtal har redan väckts i flera europeiska länder mot enskilda förbrytare från krigets Syrien, bland annat i Sverige. Men det är en utmaning att utreda brotten på distans, poängterar terrorexperten Hans Brun.

— All bevisning, alla brottsoffer finns på plats i Irak och Syrien, säger han.

I en internationell tribunal kan man använda sig av gemensamma underrättelseresurser.

— Nu sitter olika länder på olika pusselbitar. USA har antagligen mängder av data från sociala medier som kommer att kunna utgöra oerhört viktig bevisning och den kan man komma åt på ett helt annat sätt med en tribunal.

Andra sidors våld

Alla är inte lika positiva som Brun. Kritiken mot Sveriges förslag har bland annat handlat om att de tribunaler som historiskt har skapats har tuggat långsamt och kostat stora pengar. Fortfarande är det oklart vem som skulle betala för en IS-tribunal och var den skulle placeras.

Men framför allt kretsar diskussionerna kring om en tribunal verkligen kan begränsas till brott begångna av IS – och inte pröva de dåd som utförts av andra stridande parter och av den syriska regimen. En tribunal som skulle pröva alla sidors våld skulle sannolikt stoppas av Ryssland, tror Brun. Moskva har redan blockerat möjligheten för den internationella brottmålsdomstolen, ICC, att pröva krigsbrott från Syrienkriget.

— Men där tror jag man måste vara realpolitiker och acceptera läget, säger Hans Brun.

För IS som organisation bedömer han inte att en tribunal spelar någon större roll.

Osäker fångenskap

Det tror däremot Aron Lund, Syrienkännare knuten till Utrikepolitiska institutet. För att behålla den nuvarande, förhållandevis lugnare situationen i området gäller det att IS-medlemmar inte fritas eller lyckas ta sig ut ur fångenskap hos den arabisk-kurdiska alliansen SDF i norra Syrien.

— IS vill få ut så många av de här som möjligt och det underlättas av att de inte blir dömda och att de hålls av en svag, lokal aktör som saknar resurser, säger han.

— En tribunal skulle kunna vara ett sätt att lösa det – man får domare som åtminstone några länder erkänner och det finns fängelser där de dömda ska sitta.

Han är dock skeptiskt till förslaget av en annan orsak.

— I tidigare tribunaler har det handlat om att döma högt uppsatta politiska och militära ledare och det har varit en helt annan typ av rättegångar än de man behöver hålla nu, säger han.

Inrikespolitik

Lund poängterar att det svenska initiativet i stort mått också är inrikespolitik.

— Om någon av de personerna som man släppt tillbaka till Sverige skulle spränga sig i Stockholms tunnelbana, ja, då vill man inte vara den statsminister som bjöd tillbaka den personen, säger han.

Måndagens möte i Stockholm samlar tjänstemän från en rad europeiska länder samt företrädare för EU och UNITAD. Exakt vad som kommer att diskuteras är inte offentligt. TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S) för en kommentar inför mötet, men han har avböjt medverkan.

(Moa Kärnstrand/TT)

IS-anhängare från Sverige

(TT)

Omkring 300 personer har sedan 2012 rest från Sverige till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst IS.

Cirka hälften av dem har återvänt.

Bara en person har åtalats för brott (terrorresa). Domen blev friande.

Ett 50-tal av IS-anhängarna tros ha dödats. Runt 100 personer har bedömts finnas kvar i konfliktområdet.

Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.

Återvändandet började mattas av 2016. Det rör sig nu om ytterst få.

Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.

(Källa: Säpo)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024