Den svenska civila och militära Afghanistaninsatsen får kritik av regeringens utredare. Många av målen har inte uppnåtts och samordningen har brustit.
Regeringens utredare Tone Tingsgård (S) presenterar i dag sin utvärdering av den svenska Afghanistaninsatsen under åren 2002-2014. Under den perioden tjänstgjorde 9 000 män och kvinnor i den militära insatsen. Kostnaderna för hela Sveriges engagemang, inklusive civila insatser och bistånd beräknas till mellan 18,7 miljarder och 27,5 miljarder kronor beroende på hur man räknar.
Utredaren konstaterar att den svenska insatsen inte präglades av samordning och samsyn och att de övergripande målen sällan konkretiserades på operativ eller taktisk nivå.
Mål missades
Utredningen har i olika dokument lyckats identifiera flera mål för Afghanistaninsatsen, till exempel minskad fattigdom, ökad säkerhet och stabilitet och stärkt ställning för kvinnor. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket bristfällig.
Den svenska militära styrkan anses inte ha bidragit till att säkerheten upprätthållits i önskvärd utsträckning. Den har heller inte lyckats bygga upp förmågan hos de afghanska säkerhetsstyrkorna i tillräcklig grad.
Det svenska biståndet bedöms inte ha lyckats minska fattigdomen i landet. Däremot har biståndet bidragit till en positiv utveckling när det gäller utbildning och sjukvård, inte minst för kvinnor.
Målen att verka för ett demokratiskt samhälle och för att stärka kvinnors ställning bedöms ha uppnåtts enbart till viss grad. Däremot anses Försvarsmaktens förmåga ha utvecklats, till exempel förmågan att samarbeta med Nato.
Nytt förslag
Afghanistaninsatsen var den mest komplicerade och långvariga internationella insats som Sverige gjort. Utredaren föreslår för framtida insatser att regeringen inrättar en särskild funktion på statssekreterarnivå för styrning, analys och uppföljning. Regeringen uppmanas också att tidigt fastställa en övergripande strategi för komplicerade insatser.
Biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén tror inte att ökad samordning av militära och civila insatser hade inneburit en mer positiv utveckling i Afghanistan. Generalsekreterare Anna-Karin Johansson uppger att det varit problematiskt att afghaner uppfattat deras biståndsarbetare som en del av den internationella militära insatsen och att biståndet kunde ses som ett medel för att uppnå militära mål.
"Smälte samman"
Afghanistankommittén anser också att olika länders militära insatser "i stort sett smälte samman" med den amerikanska och är kritisk till att Sverige ingick i den internationella styrkan.
- Flera utvärderingar har visat att utvecklingsinsatserna har fått stå i skuggan av framförallt den amerikanska terroristbekämpande insatsen, säger Johansson.
Afghanistankommittén hade velat se en enbart fredsbevarande militär insats. Johansson tycker ändå att det civila biståndet har haft effekt.
- På de här 15 åren har man i alla fall fått kanske åtta miljoner barn i skolan, hälsovården har byggts ut enormt, vi har media som fungerar väldigt bra i jämförelse med omkringliggande länder. Vi har ett civilt samhälle som börjar bli ganska starkt, säger Johansson.
- Men våldet var betydligt mindre 2005-06. Sedan dess har det ökat konstant fram till i dag.
Även Norge har nyligen presenterat en kritisk utvärdering av den norska Afghanistaninsatsen. Där konstaterades att bara ett av tre huvudmål uppfyllts: att stödja USA och bidra till att säkra Natos relevans.
(TT)
