loadingUtbildningsminister Anna Ekström (S) är kallad till utbildningsutskottets möte i dag, för att svara på frågor om hanteringen av Pisaundersökningen. Bilden är från den pressträff ministern höll efter det att Riksrevisionens kritiska rapport publicerats. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kallad till utbildningsutskottets möte i dag, för att svara på frågor om hanteringen av Pisaundersökningen. Bilden är från den pressträff ministern höll efter det att Riksrevisionens kritiska rapport publicerats. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Krav på mer granskning av regeringen och Pisa

TT

Oppositionen kräver ytterligare granskning av regeringens agerande om de svenska Pisaresultaten. De svar som utbildningsminister Anna Ekström (S) gav vid mötet med utbildningsutskottet räcker inte. Anklagelserna mot henne om skönmålning kvarstår.

"Svaren Ekström gav på utskottet idag är djupt otillfredsställande", hävdar Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin i en skriftlig kommentar efter utskottets möte med Anna Ekström (S) på torsdagen.

Axén Olin hävdar att ministern känt till pm som visat att en stor exkludering av elever skedde när provet skrevs men att ministern "medvetet mörkat för att försköna resultaten svensk skola" och att regeringen varit nöjd med det.

Måste breddas

"Moderaterna vill nu att KU breddar sin granskning av Pisa-ärendet så att även de senaste veckornas uppgifter inkluderas, vi måste gå till botten med regeringens mörkande" anser Axén Olin.

Utskottets möte dominerades Riksrevisionens granskning av den internationella kunskapsmätningen Pisa och hur den hanterades senast, det vill säga 2018/19.

De svenska eleverna presterade då helt okej, strax över OECD-snittet, men berodde det på att reglerna tänjdes ut? Enligt Riksrevisionen går det inte att säga vad resultatet hade blivit om alla elever hade deltagit. Men helt klart hade Sverige den högsta andelen exkluderade elever av alla deltagande länder – långt över det tillåtna – och dessutom ett av de största bortfallen. Kärnan i Riksrevisionens kritiska rapport, som publicerades förra veckan, är att både Skolverket och regeringen borde ha gjort mer för att garantera ett rättvisande elevunderlag.

Nyanlända elever

Skolverket har förklarat den höga andelen exkluderade elever med att skolorna vid testtillfällena hade så många nyanlända elever som kunde för lite svenska för att delta. Men enligt Riksrevisionen tolkade skolorna reglerna olika och undantog för många elever. Skolverket borde ha agerat, i stället för att luta sig mot OECD:s godkännande.

Riksrevisionen lyfter fram att tjänstemän på utbildningsdepartementet internt varslade om problemet, men att tjänstemännens rapporter aldrig togs upp med Skolverket.

Rapporter släpps

Dessa omtalade rapporter har hittills inte varit tillgängliga för allmänheten. Men samtidigt som utskottsmötet inleddes valde Ekström att offentliggöra dem.

"Det rör sig om internt arbetsmaterial som jag hade begärt skulle tas fram snabbt, bland annat för att kunna ställa relevanta frågor till regeringens expertmyndighet Skolverket", säger Ekström i en kommentar till TT.

I den första promemorian, daterad i samband med att Pisa 2018 publicerades i december 2019, beskrivs utförligt den höga graden av exkluderade elever. Tjänstemännen konstaterar att andelen är omotiverat hög, och att en mer rimlig exkluderingsgrad hade försämrat resultatet i läsförståelse med cirka 8 poäng. Men tjänstemännen skriver också att det övergripande resultatet står sig, det vill säga att Sverige ändå lyckats vända trenden efter resultatraset 2012.

Den andra promemorian, daterad 1 oktober 2020, beskriver hur OECD åter granskat det svenska elevunderlaget och den höga exkluderingsgraden. Tjänstemännen på departementet ser problem och skriver: "Ingen kommer alltså att kunna presentera något exakt facit över tillförlitligheten i det svenska PISA-urvalet. En sammantagen bedömning, givet den statistiken som finns tillgänglig över antalet asylsökande, måste dock vara att den kraftigt ökande svenska exkluderingsgraden är problematisk."

KD kräver mer

Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Christian Carlsson skriver i en kommentar efter att ha hört Ekström i utskottet att hon tidigare "har ljugit inför riksdagen" :

"....när hon svarat att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder…”

"Skolverket har felat, regeringen har mörkat och utbildningsministern har ljugit inför riksdagen. Det gör detta till en skolpolitisk praktskandal" hävdar Christian Carlsson och vill ha svar från statsministern vad han känt till.

(Anna Lena Wallström/TT)

(Marc Skogelin/TT)

(Lars Larsson/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information. 

 

Detta är Pisa

(TT)

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Nästa Pisa skulle genomföras 2021, men har skjutits fram till 2022 på grund av pandemin.

Källor: OECD och Skolverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingUtbildningsminister Anna Ekström (S) är kallad till utbildningsutskottets möte i dag, för att svara på frågor om hanteringen av Pisaundersökningen. Bilden är från den pressträff ministern höll efter det att Riksrevisionens kritiska rapport publicerats. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kallad till utbildningsutskottets möte i dag, för att svara på frågor om hanteringen av Pisaundersökningen. Bilden är från den pressträff ministern höll efter det att Riksrevisionens kritiska rapport publicerats. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Krav på mer granskning av regeringen och Pisa

TT

Oppositionen kräver ytterligare granskning av regeringens agerande om de svenska Pisaresultaten. De svar som utbildningsminister Anna Ekström (S) gav vid mötet med utbildningsutskottet räcker inte. Anklagelserna mot henne om skönmålning kvarstår.

"Svaren Ekström gav på utskottet idag är djupt otillfredsställande", hävdar Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin i en skriftlig kommentar efter utskottets möte med Anna Ekström (S) på torsdagen.

Axén Olin hävdar att ministern känt till pm som visat att en stor exkludering av elever skedde när provet skrevs men att ministern "medvetet mörkat för att försköna resultaten svensk skola" och att regeringen varit nöjd med det.

Måste breddas

"Moderaterna vill nu att KU breddar sin granskning av Pisa-ärendet så att även de senaste veckornas uppgifter inkluderas, vi måste gå till botten med regeringens mörkande" anser Axén Olin.

Utskottets möte dominerades Riksrevisionens granskning av den internationella kunskapsmätningen Pisa och hur den hanterades senast, det vill säga 2018/19.

De svenska eleverna presterade då helt okej, strax över OECD-snittet, men berodde det på att reglerna tänjdes ut? Enligt Riksrevisionen går det inte att säga vad resultatet hade blivit om alla elever hade deltagit. Men helt klart hade Sverige den högsta andelen exkluderade elever av alla deltagande länder – långt över det tillåtna – och dessutom ett av de största bortfallen. Kärnan i Riksrevisionens kritiska rapport, som publicerades förra veckan, är att både Skolverket och regeringen borde ha gjort mer för att garantera ett rättvisande elevunderlag.

Nyanlända elever

Skolverket har förklarat den höga andelen exkluderade elever med att skolorna vid testtillfällena hade så många nyanlända elever som kunde för lite svenska för att delta. Men enligt Riksrevisionen tolkade skolorna reglerna olika och undantog för många elever. Skolverket borde ha agerat, i stället för att luta sig mot OECD:s godkännande.

Riksrevisionen lyfter fram att tjänstemän på utbildningsdepartementet internt varslade om problemet, men att tjänstemännens rapporter aldrig togs upp med Skolverket.

Rapporter släpps

Dessa omtalade rapporter har hittills inte varit tillgängliga för allmänheten. Men samtidigt som utskottsmötet inleddes valde Ekström att offentliggöra dem.

"Det rör sig om internt arbetsmaterial som jag hade begärt skulle tas fram snabbt, bland annat för att kunna ställa relevanta frågor till regeringens expertmyndighet Skolverket", säger Ekström i en kommentar till TT.

I den första promemorian, daterad i samband med att Pisa 2018 publicerades i december 2019, beskrivs utförligt den höga graden av exkluderade elever. Tjänstemännen konstaterar att andelen är omotiverat hög, och att en mer rimlig exkluderingsgrad hade försämrat resultatet i läsförståelse med cirka 8 poäng. Men tjänstemännen skriver också att det övergripande resultatet står sig, det vill säga att Sverige ändå lyckats vända trenden efter resultatraset 2012.

Den andra promemorian, daterad 1 oktober 2020, beskriver hur OECD åter granskat det svenska elevunderlaget och den höga exkluderingsgraden. Tjänstemännen på departementet ser problem och skriver: "Ingen kommer alltså att kunna presentera något exakt facit över tillförlitligheten i det svenska PISA-urvalet. En sammantagen bedömning, givet den statistiken som finns tillgänglig över antalet asylsökande, måste dock vara att den kraftigt ökande svenska exkluderingsgraden är problematisk."

KD kräver mer

Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Christian Carlsson skriver i en kommentar efter att ha hört Ekström i utskottet att hon tidigare "har ljugit inför riksdagen" :

"....när hon svarat att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder…”

"Skolverket har felat, regeringen har mörkat och utbildningsministern har ljugit inför riksdagen. Det gör detta till en skolpolitisk praktskandal" hävdar Christian Carlsson och vill ha svar från statsministern vad han känt till.

(Anna Lena Wallström/TT)

(Marc Skogelin/TT)

(Lars Larsson/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information. 

 

Detta är Pisa

(TT)

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Nästa Pisa skulle genomföras 2021, men har skjutits fram till 2022 på grund av pandemin.

Källor: OECD och Skolverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024