loading
"Svensk skola står stark", sade utbildningsminister Anna Ekström (S) när hon i kommenterade den senaste Pisarapporten i december 2019. Drygt två år senare får hon och regeringen kritik av Riksrevisionen. Foto: Claudio Bresciani/TT
"Svensk skola står stark", sade utbildningsminister Anna Ekström (S) när hon i kommenterade den senaste Pisarapporten i december 2019. Drygt två år senare får hon och regeringen kritik av Riksrevisionen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes

Regeringens Pisahantering sågas i rapport

TT/Anna Lena Wallström

Regeringen och Skolverket får svidande kritik av Riksrevisionen för hur den senaste kunskapsmätningen Pisa hanterades. Utbildningsminister Anna Ekströms medarbetare varnade för ett missvisande elevurval – men fick inget gehör, visar granskningen.

– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till TT.

Sverige har i många år deltagit i den internationella Pisaundersökningen, som OECD är huvudansvarig för. I den politiska debatten refereras det ofta till de svenska resultaten – en del kanske minns Pisachocken 2012/13, då de historiskt svaga resultaten ledde till en rad förändringar på skolområdet. Därefter förbättrades resultaten.

Plockade bort elever

Pisa har setts som en tillförlitlig källa men den senaste mätningen, 2018/19, blev ifrågasatt. Sverige hade då nämligen exkluderat, i förväg plockat bort, elva procent av de elever som skulle delta. Den tillåtna gränsen är fem procent. Det skulle alltså kunna finnas en risk för att resultaten inte gav en rättvis, utan en förskönad bild av kunskapsläget i svensk skola. Därmed skulle Pisas trovärdighet kunna krackelera.

Skolverket, ansvarigt för Pisa i Sverige, hävdade att allt gjorts rätt och under OECD:s överinseende. Förklaringen till den stora exkluderingen var de stora flyktinginströmningarna åren innan. Det fanns alltså en stor andel elever som inte hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.

Men kritiken höll i sig och utbildningsminister Anna Ekström (S) vände sig då till OECD och bad om en granskning. Resultat: OECD upprepade att det svenska elevurvalet var acceptabelt. Men då hade Riksrevisionen beslutat att syna saken. Och Riksrevisionen ger en helt annan bild.

Gick inte till botten

I rapporten, som offentliggörs i dag, får alla inblandade mycket tuff kritik. Riksrevisionen beskriver en kedja av misstag hos Skolverket och OECD och en oförklarlig tystnad och passivitet från regeringen.

– Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, säger Sofia Sandgren Massih.

"Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel", säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för Riksrevisionens granskning av det svenska elevurvalet till Pisa 2018. Foto: Riksrevisionen

Även om Skolverket och OECD hade gjort felbedömningar faller mest skugga på regeringen. Det är regeringen som givit Skolverket i uppdrag att ansvara för genomförandet av Pisaundersökningen, och det är regeringens ansvar att följa upp och ingripa om information inte håller kvalitetsmåtten, konstaterar Riksrevisionen. Och i detta fall fanns det personal på departementet som varslat.

Riksrevisionen skriver att tjänstemän på departementet åtminstone vid två tillfällen skrivit interna rapporter där de för fram att de höga exkluderingstalen är problematiska och att Skolverkets och OECD:s förklaringar inte håller fullt ut. Tjänstemännen påpekar också att OECD inte verkar ha förstått hur utbildningen för nyanlända fungerar i Sverige.

Inga diskussioner

Den första rapporten skrevs några dagar efter det att Pisaresultaten presenterades i december 2019. Den andra rapporten skrevs i oktober 2020, kort efter det att OECD i sin granskning givit klartecken för de svenska resultaten. "Vad vi känner till har inte dessa promemorior, eller deras innehåll, diskuterats med Skolverket", skriver Riksrevisionen.

Vad som hände på utbildningsdepartementet – eller inte hände – och varför, kan Riksrevisionen inte svara på.

TT: Borde inte departementets högsta chefer ha informerats?

– Någonstans har ju promemoriorna stannat. Om det är hos ministern, hos statssekreteraren eller hos någon underlydande chef vet vi inte. Men det är ju i alla fall inte något man talat om, de har fastnat inne på departementet, säger Sofia Sandgren Massih.

"Konspirationsteorier"

Utbildningsminister Anna Ekström har tidigare varit Skolverkets generaldirektör, och är alltså mycket väl insatt i kvalitetskraven på Pisaundersökningarna. Hon har sagt sig utgå från att den svenska statistiken är korrekt.

Hennes statssekreterare Erik Nilsson, som haft chefsposter på Skolverket, skrev några dagar efter Pisarapportens publicering i en debattartikel i Dagens Arena att ifrågasättandet av de svenska siffrorna var konspirationsteorier. Sverige har totalt sett förbättrat sina resultat och rektorer, lärare och elever har gjort ett fantastiskt arbete. "Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!", skrev han.

Men Riksrevisionens summering är att såväl Skolverket som regeringen borde ha lagt ner mer möda på att följa upp misstankarna om felaktigheter. OECD, part i målet, gjorde ingen trovärdig granskning utan visade sig i stället sakna kunskaper om hur svensk skola fungerar. Trots att varningsflagg till och med höjdes internt på departementet uteblev den grundliga granskningen, vilket är allvarligt. "Om Pisaundersökningen inte genomförs på ett tillförlitligt sätt kan det få konsekvenser för både utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen", sammanfattar Riksrevisionen.

(Anna Lena Wallström/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Riksrevisionens kritik

(TT)

  • Andelen exkluderade elever i Pisa 2018 var för hög. En ovanligt stor flyktinvandring runt 2015 är inte en giltig förklaring. Andelen nyanlända elever som på korrekta grunder kunde exkluderas på grund av bristande svenskkunskaper ökade endast med en halv procentenhet för Pisa 2018, jämfört med 2015. Felaktiga exkluderingar av andra skäl har också gjorts. Riksrevisionens finner rimliga förklaringar till en exkludering på totalt 6,6 procent, inte de 11,1 procent som i verkligheten undantogs.
  • De skolor som deltog i Pisa 2018 uppfattade informationen om exkludering på olika sätt, och undantog därför elever på olika premisser. Skolverket säkerställde inte och följde inte upp om instruktionerna uppfattats rätt.
  • Trots ifrågasättanden från media och riksdagspolitiker om ett missvisande urval av elever utredde varken Skolverket eller regeringen misstankarna ordentligt.
  • Skolverket hänvisade till och följde OECD:s instruktioner, men OECD hade en felaktig bild av undervisningen för nyanlända elever i Sverige.
  • Problemet påpekades även internt på utbildningsdepartementet, fortfarande utan åtgärder. I stället hänvisade regeringen till Skolverkets och OECD:s uppgifter att allt gått korrekt till.

Källa: Riksrevisionen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
"Svensk skola står stark", sade utbildningsminister Anna Ekström (S) när hon i kommenterade den senaste Pisarapporten i december 2019. Drygt två år senare får hon och regeringen kritik av Riksrevisionen. Foto: Claudio Bresciani/TT
"Svensk skola står stark", sade utbildningsminister Anna Ekström (S) när hon i kommenterade den senaste Pisarapporten i december 2019. Drygt två år senare får hon och regeringen kritik av Riksrevisionen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes

Regeringens Pisahantering sågas i rapport

TT/Anna Lena Wallström

Regeringen och Skolverket får svidande kritik av Riksrevisionen för hur den senaste kunskapsmätningen Pisa hanterades. Utbildningsminister Anna Ekströms medarbetare varnade för ett missvisande elevurval – men fick inget gehör, visar granskningen.

– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till TT.

Sverige har i många år deltagit i den internationella Pisaundersökningen, som OECD är huvudansvarig för. I den politiska debatten refereras det ofta till de svenska resultaten – en del kanske minns Pisachocken 2012/13, då de historiskt svaga resultaten ledde till en rad förändringar på skolområdet. Därefter förbättrades resultaten.

Plockade bort elever

Pisa har setts som en tillförlitlig källa men den senaste mätningen, 2018/19, blev ifrågasatt. Sverige hade då nämligen exkluderat, i förväg plockat bort, elva procent av de elever som skulle delta. Den tillåtna gränsen är fem procent. Det skulle alltså kunna finnas en risk för att resultaten inte gav en rättvis, utan en förskönad bild av kunskapsläget i svensk skola. Därmed skulle Pisas trovärdighet kunna krackelera.

Skolverket, ansvarigt för Pisa i Sverige, hävdade att allt gjorts rätt och under OECD:s överinseende. Förklaringen till den stora exkluderingen var de stora flyktinginströmningarna åren innan. Det fanns alltså en stor andel elever som inte hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.

Men kritiken höll i sig och utbildningsminister Anna Ekström (S) vände sig då till OECD och bad om en granskning. Resultat: OECD upprepade att det svenska elevurvalet var acceptabelt. Men då hade Riksrevisionen beslutat att syna saken. Och Riksrevisionen ger en helt annan bild.

Gick inte till botten

I rapporten, som offentliggörs i dag, får alla inblandade mycket tuff kritik. Riksrevisionen beskriver en kedja av misstag hos Skolverket och OECD och en oförklarlig tystnad och passivitet från regeringen.

– Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, säger Sofia Sandgren Massih.

"Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel", säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för Riksrevisionens granskning av det svenska elevurvalet till Pisa 2018. Foto: Riksrevisionen

Även om Skolverket och OECD hade gjort felbedömningar faller mest skugga på regeringen. Det är regeringen som givit Skolverket i uppdrag att ansvara för genomförandet av Pisaundersökningen, och det är regeringens ansvar att följa upp och ingripa om information inte håller kvalitetsmåtten, konstaterar Riksrevisionen. Och i detta fall fanns det personal på departementet som varslat.

Riksrevisionen skriver att tjänstemän på departementet åtminstone vid två tillfällen skrivit interna rapporter där de för fram att de höga exkluderingstalen är problematiska och att Skolverkets och OECD:s förklaringar inte håller fullt ut. Tjänstemännen påpekar också att OECD inte verkar ha förstått hur utbildningen för nyanlända fungerar i Sverige.

Inga diskussioner

Den första rapporten skrevs några dagar efter det att Pisaresultaten presenterades i december 2019. Den andra rapporten skrevs i oktober 2020, kort efter det att OECD i sin granskning givit klartecken för de svenska resultaten. "Vad vi känner till har inte dessa promemorior, eller deras innehåll, diskuterats med Skolverket", skriver Riksrevisionen.

Vad som hände på utbildningsdepartementet – eller inte hände – och varför, kan Riksrevisionen inte svara på.

TT: Borde inte departementets högsta chefer ha informerats?

– Någonstans har ju promemoriorna stannat. Om det är hos ministern, hos statssekreteraren eller hos någon underlydande chef vet vi inte. Men det är ju i alla fall inte något man talat om, de har fastnat inne på departementet, säger Sofia Sandgren Massih.

"Konspirationsteorier"

Utbildningsminister Anna Ekström har tidigare varit Skolverkets generaldirektör, och är alltså mycket väl insatt i kvalitetskraven på Pisaundersökningarna. Hon har sagt sig utgå från att den svenska statistiken är korrekt.

Hennes statssekreterare Erik Nilsson, som haft chefsposter på Skolverket, skrev några dagar efter Pisarapportens publicering i en debattartikel i Dagens Arena att ifrågasättandet av de svenska siffrorna var konspirationsteorier. Sverige har totalt sett förbättrat sina resultat och rektorer, lärare och elever har gjort ett fantastiskt arbete. "Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!", skrev han.

Men Riksrevisionens summering är att såväl Skolverket som regeringen borde ha lagt ner mer möda på att följa upp misstankarna om felaktigheter. OECD, part i målet, gjorde ingen trovärdig granskning utan visade sig i stället sakna kunskaper om hur svensk skola fungerar. Trots att varningsflagg till och med höjdes internt på departementet uteblev den grundliga granskningen, vilket är allvarligt. "Om Pisaundersökningen inte genomförs på ett tillförlitligt sätt kan det få konsekvenser för både utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen", sammanfattar Riksrevisionen.

(Anna Lena Wallström/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Riksrevisionens kritik

(TT)

  • Andelen exkluderade elever i Pisa 2018 var för hög. En ovanligt stor flyktinvandring runt 2015 är inte en giltig förklaring. Andelen nyanlända elever som på korrekta grunder kunde exkluderas på grund av bristande svenskkunskaper ökade endast med en halv procentenhet för Pisa 2018, jämfört med 2015. Felaktiga exkluderingar av andra skäl har också gjorts. Riksrevisionens finner rimliga förklaringar till en exkludering på totalt 6,6 procent, inte de 11,1 procent som i verkligheten undantogs.
  • De skolor som deltog i Pisa 2018 uppfattade informationen om exkludering på olika sätt, och undantog därför elever på olika premisser. Skolverket säkerställde inte och följde inte upp om instruktionerna uppfattats rätt.
  • Trots ifrågasättanden från media och riksdagspolitiker om ett missvisande urval av elever utredde varken Skolverket eller regeringen misstankarna ordentligt.
  • Skolverket hänvisade till och följde OECD:s instruktioner, men OECD hade en felaktig bild av undervisningen för nyanlända elever i Sverige.
  • Problemet påpekades även internt på utbildningsdepartementet, fortfarande utan åtgärder. I stället hänvisade regeringen till Skolverkets och OECD:s uppgifter att allt gått korrekt till.

Källa: Riksrevisionen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024