Ett redan dyrt körkort riskerar bli flera tusenlappar dyrare när kraven stramas upp. Bland annat väntar längre förarprov och fler obligatoriska övningar. Men förhoppningen är att färre ska kuggas.

I december lade Trafikverket och Transportstyrelsen fram sina förslag på förnyade regler kring körkortet. Bakgrunden är att allt fler blir kuggade på körkortsprovet, enligt Trafikverkets statistik. Förslaget innehåller flera nya obligatoriska inslag. Nu finns också en konsekvensbeskrivning. Och den pekar på att lappen riskerar bli flera tusenlappar dyrare.

Dels handlar det om två så kallade vägledningstillfällen, till en beräknad extra kostnad på 1 100 kronor. Riskutbildning 2, som i dag inkluderar halkbanekörning, byggs ut. Extrakostnaden: 667 kronor, enligt Trafikverkets analys. Längre körkortsprov lär också leda till högre avgift. Dessutom kan själva körkortet bli dyrare, enligt myndigheten.

De som framför allt kommer märka fördyringarna är privatister som ändå skulle klara provet på första försöket.

Syftet är färre prov

Men Kristina Hagberg, chef för förarprov på Trafikverket, tror att det i själva verket blir tvärtom – billigare eller ett nollsummespel.

– Eftersom syftet är att det ska leda till färre omprov i stället, säger hon.

Och det är onödigt många som misslyckas med proven, enligt Kristina Hagberg. Det är bara runt 40 procent av alla som tar vanligt bilkörkort som klarar båda proven vid första försöket, visar Trafikverkets siffror. Många tvingas köra upp både tre, fyra och fem gånger. Och det blir dyrt.

Men att antalet prov ska minska är en from förhoppning. I vilken omfattning är inte möjligt att uppskatta, skriver myndigheterna i sin analys. Samtidigt bedöms körskolorna kunna få ökade intäkter, enligt analysen, något som eleverna lär få betala.

Ett omprov kostar cirka 1 200 kronor, 800 för själva provet och 400 kronor för den extrautrustade bilen med dubbelkommando som krävs för uppkörningen. Teoriprovet kostar 325 kronor per gång.

– Det behövs mer struktur och kontroll, säger Kristina Hagberg om syftet bakom omgörningen.

Prövar för tidigt

Tanken är att körkortseleven, oavsett om man kör upp privat, eller via körskola, ska få bättre underlag för när man är mogen att ta sig an provet. Nu kommer för många för tidigt till Trafikverkets provförrättare, enligt Kristina Hagberg som får indirekt medhåll från trafikskolornas branschförbund STR:s ordförande Berit Johansson.

– Känslan för när du klarar provet är bättre hos körskoleläraren, säger hon.

Det är också stor skillnad på andelen kuggningar. Två av tre som gått på körskola klarar det praktiska förarprovet på första försöket. För de som kör upp privat är andelen bara en av tre.

– Och det gapet har blivit större med tiden, säger Berit Johansson.

De som spekulerar i att Trafikverkets inspektörer är hårdare mot privatister, är fel ute enligt Kristina Hagberg.

– Den skrönan finns det inget belägg för, säger Hagberg.

Politikerna avgör

Det lär dock dröja innan de nya körkortsreglerna finns på plats. En del kan myndigheterna själva skruva på med förordningar. Men i många fall behövs lagändringar och den makten sitter politikerna i riksdagen på.

I andra änden försvinner introduktionsutbildningen, men då blir i stället handledarutbildningen dyrare när den byggs ut, något som kan leda till att färre utbildar sig, vilket i sin tur innebär att färre kan övningsköra privat, spekulerar Trafikverket. När handledarutbildningen infördes i mitten av 2000-talet rasade antalet handledare drastiskt.

Berit Johansson välkomnar på det stora hela översynen av hela körkortssystemet.

– Men jag saknar åtgärder mot det växande problemet med svarta trafikskolor, säger hon.

(Olle Lindström/TT)