Den ökade användningen av digitala betaltjänster fortsätter att tränga undan kontanterna.
Uttagen ur Bankomats automater föll under första halvåret 2019 till 40,9 miljarder kronor, en nedgång med cirka 10 procent jämfört med ett år tidigare.
Den radikalt minskade användningen av kontanter de senaste åren gör att det blir allt svårare att motivera ett stort nätverk för kontantuttag med kommersiella argument, enligt Bankomats marknadschef Johan Nilsson.
På riksdagens bord
Han efterlyser därför mer flexibla regler vad gäller kraven på banker att tillhandahålla kontanter än de som nu ligger på riksdagens bord.
– I stället för ett lagkrav baserat på boendeplats skulle jag vilja att bankerna frivilligt åtar sig att upprätthålla en tillräcklig kontantinfrastruktur på de ställen där människor använder kontanter, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat.
Bolaget Bankomat ägs gemensamt av storbankerna och har ungefär en 80-procentig andel av marknaden för kontantuttag. Andra stora spelare på marknaden för kontantuttag är Ica och Kontanten, med kanske 500 uttagsautomater vardera. Bankomat har 1 670 automater.
Men riksdagen väntas i höst klubba en ny lag som från och med 2021 tvingar alla större banker att erbjuda kontantuttag över hela landet, med hot om böter på tiotals miljoner för den som inte uppfyller de skärpta kraven.
Kostnaden antas hamna hos kunden
Riksbankskommittén, som presenterade en utredning om nya kontanthanteringskrav på bankerna i fjol, har beräknat att det skulle kosta storbankerna upp till 15 miljoner kronor per år att uppfylla de skärpta kraven. Bankerna räknar dock med att det kommer att kosta betydligt mer.
– Det kommer bli färre och färre aktörer som vill vara med och göra det här. Butikerna kommer att vilja hantera mindre kontanter, säger Johan Nilsson.
– Om Bankomat skulle tillgodose lagkravet med automater skulle vi behöva sätta ut 300–350 nya automater i Sverige. Det är en ganska stor ökad kostnad för oss. Vi har räknat med att det ökar våra driftskostnader totalt med drygt 100 miljoner kronor per år, tillägger han.
Han räknar med att kostnadsökningen i slutändan kommer att hamna hos hushåll och företag, i form av ökade avgifter.
– Så länge man inte bedriver en ideell verksamhet måste man ju täcka sina kostnader, säger Nilsson.
Joakim Goksör/TT
