Hultsfred skyller på Täby och Kramfors anklagar Solna – nu vittnar många av landets kommuner om hur människor utan egen försörjning och bostad hänvisas till gles- och landsbygd.

Men storstadskommuner som pekas ut som ansvariga för "social dumpning" slår ifrån sig.

– Jag vänder mig mot beskrivningen att vi skickar någon någonstans, säger Lars Rådén (M), Solnas kommunalråd med ansvar för arbete och integration.

Men flera kommuner som TT varit i kontakt med ger en annan bild. Nämligen att socialt utsatta människor – personer med missbruksproblem, arbetslösa eller nyanlända som saknar jobb och bostad – plötsligt flyttat in.

Varför?

Hultsfred: "Ingen slump"

159 av landets 290 kommuner har valt att svara på en enkät på temat från TT. Av dem uppger drygt 70 procent – 113 kommuner – att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen. Siffran blir ännu högre – 79 procent – bland de som definierat sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.

Fall av misstänkt dumpning dyker upp varje månad, enligt socialchefen Ann-Gret Sillén i småländska Hultsfred.

– Vi har sett det här alltför många gånger för att det ska var en slump, säger hon till TT.

– Det förekommer med viss frekvens att de får hjälp att flytta hit.

"Kan inte ha gräddfil"

Efter att en nyanländ familj från Täby, enligt kommunens egen utsago, lurats att flytta till Småland med löfte om en bättre framtid, fick Hultsfred nog. I våras skrev man ett öppet brev, adresserat till både staten och familjens forna anvisningskommun – Täby.

Men där slår man ifrån sig.

– Jag kan inte säga att vi aktivt arbetar på ett sätt för att få bort människor, säger kommunstyrelsens ordförande i Täby, Erik Andersson (M) till TT.

– När etableringstiden är slut får man söka egen lägenhet i Täby och vi har bostadsbrist. Vi kan inte ha en gräddfil för nyanlända utan det är rättvisan som får råda.

Infekterad debatt

Under hösten har diskussionerna om fenomenet brakat loss rejält i lokala medier. Förutom att Hultsfred beskyller Täby för att ha lurat nyanlända att flytta, så pekar Bromölla i lokala medier ut Vellinge för att förmå nyanlända som anvisats dit enligt bosättningslagen att skriva hyreskontrakt med privata fastighetsbolag i den nordöstskånska kommunen istället.

Kramfors hävdar att hela 18 utsatta hushåll från Stockholmsområdet har dumpats hos dem, och grannkommun Sollefteå uppmanar nu privata hyresvärdar att sluta hyra ut till människor som inte kan betala – i ett försök att stoppa utvecklingen.

I Östra Göinge berättar kommunchefen Jonas Rydberg hur lokala privata fastighetsägare passar på att sko sig på situationen.

– Vi har från andra socialkontor runt om i södra Sverige blivit upplysta om att det finns privata hyresvärdar som marknadsför sina lägenheter på socialkontor. Som säger att här finns det bostäder, här kan ni placera folk, säger Jonas Rydberg till TT.

"Fysiskt transporterat familjer"

Många nyanlända som från början anvisats till andra kommuner har i stället flyttat in i den skånska landsbygdskommunen.

– Det är inte människornas fel, de som kanske en gång flytt för sina liv som vi ska vända irritationer mot. Utan andra som missbrukar systemet, understryker Jonas Rydberg och beskriver hur flytt från en kommun till en annan kan gå till.

– Det kan praktiskt fungera så, det här med dumpningen, att man tipsar om att det finns privata hyresvärdar som har bostäder här. Och sen så hjälper man till med kontakt och kan också vara hygglig och skicka med pengar till första hyran, säger han och fortsätter:

– I några fall vet vi exempel på att man rent fysiskt transporterat familjer till bostäder i vår kommun. Men förr eller senare behöver de mat på bordet och pengar till hyran och då kommer de till vår socialtjänst.

"Komplicerad fråga"

En del kommuner som svarat på TT:s enkät pekar särskilt ut landets storstads- och tillväxtkommuner som ansvariga. Leif Klingensjö, sektionschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), känner igen fenomenet.

– Det förekommer. Att det skulle vara en medveten politik har jag svårt att ställa mig bakom, men vi vet att bostadssituationen är orsaken, säger han till TT och fortsätter:

– Vi menar att regeringen måste titta på de här effekterna av bosättningslagen och bostadspolitiken.

I nuläget vet SKR inte hur omfattande problemet är. Leif Klingensjö har dock fått olika signaler från kommunerna.

– Ja, vi har fått båda sidorna. De som säger att det flyttar in människor på kort tid på grund av att andra kommuner hjälpt dem eller att de flyttat av sig själva, säger han och understryker:

– Sen har vi den andra sidan med kommuner som behöver lägenheter till sina studenter och de som jobbar. Det är en komplicerad fråga.

"Boende först och främst"

Så vad är då viktigast – bostad eller jobb?

Det förstnämnda, om man får tro Täbys Erik Andersson (M), som anser att det viktigaste är att hitta någonstans att bo.

TT: Har alla kommuner lika stora möjlighet att erbjuda till exempel nyanlända en framtid i form av jobb och egen försörjning?

– Nej, men för att kunna få en framtid är det viktigaste som finns att ha ett eget boende först och främst, så man får en trygghet. Och sen hittar man jobb, många gånger så är det den vägen man går.

(Anna Karolina Eriksson/TT)