Flera små kommuner kan gå miste om bidrag eftersom man har så tunga administrativa bördor, rapporterar Sveriges Radios Ekot.
Regeringen har skjutit till pengar till kommunerna för de nyanlända eleverna. Men de riktade bidragen innebär en administrativ börda för de mindre kommunerna. De små kommunerna går därmed miste om bidrag eftersom de inte har resurser att söka dem.
Under den här mandatperioden har mängden statsbidrag som har betalats ut gått från cirka 7 miljarder 2014 till cirka 15 miljarder 2017, vilket innebär mer än en fördubbling.
– Statsbidragen har ökat ofantligt. Går jag tillbaka ännu några år vet jag att jag kanske tillhandahöll fem typer av statsbidrag. Nu hanterar vi nog 30 statsbidrag per år, berättar Drina Prgomet, förvaltningsekonom i Olofström, till radiokanalen.
Några av de riktade statliga bidragen som kommunerna kan söka kan till exempel vara läslyft, elevhälsa, fritidshemssatsningar och skolgårdsupprustningar.
Regeringen har tidigare lovat att minska antalet riktade statsbidrag. Men trots detta har antal statliga bidrag som kommunerna kan söka till skolan ökat från 41 till 50.
– Det är klart att man vill ha pengar. Men man ser ju dels att det saknar en långsiktighet. Man kanske får pengar för att öka bemanningen men så får man dem under ett par år och sedan när pengarna är slut så är frågan, ska vi minska bemanningen eller ska vi finansiera det själv, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL, till Sveriges Radio.
Under 2018 avsätter regeringen en miljard kronor till skolan. 2019 avsätta man 3,5 miljarder kronor. Från år 2020 rör det sig om 6 miljarder kronor årligen, uppger regeringen på sin webbsida.
