loading

I en sallad kan man få med något från alla de fem smakerna. Foto: Jill Wellington
I en sallad kan man få med något från alla de fem smakerna. Foto: Jill Wellington
Hälsa

Kinesisk medicin – Dina smaklökar kan leda dig till bättre hälsa

Conan Milner

När man tänker på en välbalanserad måltid tänker man oftast på nyttiga grönsaker, en bra proteinkälla och en lagom stor portion. Men det finns en till viktig sak: smaken. Det är naturligt att välja mat som smakar gott, och om man lär sig att kombinera smaker rätt kan man också förbättra hälsan.

I alla äldre medicinska läror har smak en central betydelse. Smaken på ett livsmedel eller ört är inte bara till för vår tillfredsställelse (eller avsky). Den ger också en hint om vad maten kommer att göra i kroppen.

Tänk på vad som händer i munnen när du smakar på en citron. Din lever och gallblåsa reagerar med en liknande spasm när de träffas av något surt. Det här stimulerar gallan, vilket i sin tur hjälper kroppen bryta ner fett mer effektivt. Fet och friterad mat gör levern trög. En puff av något surt kan sätta fart på det här ofta överbelastade organet.

Enligt kinesisk medicin finns det fem smaker och var och en hör ihop med ett organ. Sött hör ihop med matsmältningsorganen, mjälte, mage och bukspottkörtel; salt med njurar och urinblåsa; surt till de renande organen lever och gallblåsa; beskt till hjärtat, cirkulation; och skarp, kryddig, (umami) till lungor och tjocktarm – absorbera luft och föra bort avfall.

Kopplingen mellan organ och smaker grundar sig på vår kropps fysiologiska reaktion på smaker och hur organen fungerar. Den här kunskapen används som verktyg för att uppnå kinesisk medicins ultimata mål, vilket är att få kroppen i balans. Tillsammans med meditation, träning och akupunktur är mat en av mest användbara sätten att hitta och upprätthålla balansen.

Den tidigaste kända noteringen om de fem smakerna finns i den äldsta tillgängliga texten i kinesisk medicin ”The Yellow Emperor´s Inner Classic´”. Den säger att medveten användning av de fem smakerna kan säkerställa ett långt, hälsosamt liv. Men för mycket av en smak eller inte tillräckligt av en annan kan resultera i sjukdom.

För de gamla kineserna var det att äta rätt proportioner av de olika smakerna så nära kopplat till hälsan att de kategoriserade all mat efter dess smakprofil. En del livsmedel, till exempel bananer har bara en smaknot; sött. Men många livsmedel har två eller fler smaker. Som exempel är ginseng både sött och beskt. Plommon är sött och surt. Det finns ett ovanligt bär som heter schisandrabär (wu wei zi, ”fem smakers bär”) som sägs ha alla smaker. Idag är schisandra en populär adaptogen tack vare dess förmåga att stimulera de inre organen.

Smaker i balans

Sött anses vara den viktigaste smaken, men det betyder inte att kinesisk medicin rekommenderar en diet på munkar. Så gott som allt vi ser som livsmedel, grönsaker, spannmål och kött klassas som sött i första hand. Om du tuggar maten riktigt ordentligt kan du känna att den inneboende sötman kommer fram.

Våra förfäder identifierade söt smak som säker, närande mat som är lätt att smälta. Och eftersom sött är viktigt för matsmältningsorganen så dominerar det vår meny.

Vi vill gärna ha allt som är bra med sött, men det blir lätt för mycket av det goda. Den söta smaken har ett stort spektra från mild sötma till sjukdomsframkallande sockerhalter. Medan den svaga sötman i ris eller broccoli är bra för matsmältningsorganen så kan den intensiva sötman i läsk och fruktjuice skada dem.

Enligt ”Inner Classics” kan för mycket av söta livsmedel resultera i ”sjukdomar i kroppen” som fetma och diabetes.

De andra smakerna har mindre betydelse, men kroppen behöver alla för att fungera som den ska. Men det finns inget recept som passar alla när det gäller smak. Även om alla har samma grundläggande behov av smaker så varierar de individuella obalanserna. Till exempel kanske de med brist på yang behöver mer krydda för att öka immuniteten och råda bot på fukt eller kyla i kroppen.

När den grundläggande, närande söta smaken byggs upp i kroppen kan skarpa kryddor som cayennepeppar, ingefära och senap sätta fart på saker. Det är därför stoppande tillstånd som täppta bihålor, förstoppning och blodproppar kan lindras med något skarpt.

Ingefära har en skarp smak med många goda egenskaper och kan sätta fart på saker inne i kroppen.

Att använda sig av de fem smakerna handlar om enkel observation; att lägga märke till hur man känner sig och fundera på vilka smakkombinationer som kan leda dig på rätt spår. Det kan också finnas visdom i dina begär, vad du är sugen på.

Salt till exempel hjälper till att reglera mineral och vätskebalansen, vilket också är njurarnas främsta funktion. Därför tas kinesiska örtblandningar för behandling av njurproblem ofta med lite salt. Anledningen är att den salta smaken fungerar som ett medel att driva medicinen till det önskade organet. Salt hjälper också till att lösa upp förhårdnad. Salt tång har sedan länge använts för att behandla struma.

Men precis som med sött kan för mycket salt också skada kroppen. Det är alltid viktigt att överväga mängden av alla smaker och även ta hänsyn till vem som ska äta. Enligt Paul Pitchford, författare till boken ”Healing with whole foods: Asian traditions and modern nutrition”, måste personer med ödem, letargi och andra ”fuktiga” tillstånd begränsa saltintaget.

Årstiden har också betydelse för vilka smakkombinationer som passar bäst för kroppen. Varje smak har sin säsong. Surt är vår, bittert är sommar, sött är skördetid, skarpt är höst och salt är vinter. Om du äter efter säsong kommer du att upptäcka att många livsmedel har en smak som naturligt passar för den tiden.

Sommarens värme ger den sura vårens grönska plats för mer bittra grönsaker och örter. Att äta beska livsmedel hjälper till att hålla oss svala inifrån och ut. I den kinesiska medicinen rekommenderas beskt för dem som lider av värmerelaterade symptom som magsår, munsår, oro och sömnproblem. Extremt bittra örter som malört och stålört används för att behandla extremt heta tillstånd. Mindre allvarliga symptom kan behandlas genom att äta saker med mildare beska som broccolirybs (rapini), maskros, bitter melon och rosésallat.

Mat som medicin

Begreppet mat som medicin kommer allt mer i den moderna världen, men det har alltid varit en grundläggande del av traditionella kulturer. I den gamla kinesiska medicinen är dieten helt avgörande för kroppens läkning.

”Det är en pelare inom kinesisk medicin. Det är nyckeln, säger Cindy Mai ägare till Root & Spring, ett företag som säljer soppa lagade av olika läkande kinesiska örter i Los Angeles. ”Vänta inte tills du blir sjuk innan du gör något för att ta hand om din kropp. Ge den näring och behandla den rätt så kommer den att förbli frisk”.

Det finns en hel värld av smaker men många håller sig helst till ett smalt område med bekanta smaker. Jämfört med andra kulturer tenderar många västerlänningar att välja smak som är övervägande söt och salt. Surt och särskilt bittert saknas ofta i våra måltider.

”Om folk kunde lära sig att inkludera fler av dessa smaker i sin kost så skulle en del av deras hälsoproblem säkert förbättras”, säger Cindy Mai.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

I en sallad kan man få med något från alla de fem smakerna. Foto: Jill Wellington
I en sallad kan man få med något från alla de fem smakerna. Foto: Jill Wellington
Hälsa

Kinesisk medicin – Dina smaklökar kan leda dig till bättre hälsa

Conan Milner

När man tänker på en välbalanserad måltid tänker man oftast på nyttiga grönsaker, en bra proteinkälla och en lagom stor portion. Men det finns en till viktig sak: smaken. Det är naturligt att välja mat som smakar gott, och om man lär sig att kombinera smaker rätt kan man också förbättra hälsan.

I alla äldre medicinska läror har smak en central betydelse. Smaken på ett livsmedel eller ört är inte bara till för vår tillfredsställelse (eller avsky). Den ger också en hint om vad maten kommer att göra i kroppen.

Tänk på vad som händer i munnen när du smakar på en citron. Din lever och gallblåsa reagerar med en liknande spasm när de träffas av något surt. Det här stimulerar gallan, vilket i sin tur hjälper kroppen bryta ner fett mer effektivt. Fet och friterad mat gör levern trög. En puff av något surt kan sätta fart på det här ofta överbelastade organet.

Enligt kinesisk medicin finns det fem smaker och var och en hör ihop med ett organ. Sött hör ihop med matsmältningsorganen, mjälte, mage och bukspottkörtel; salt med njurar och urinblåsa; surt till de renande organen lever och gallblåsa; beskt till hjärtat, cirkulation; och skarp, kryddig, (umami) till lungor och tjocktarm – absorbera luft och föra bort avfall.

Kopplingen mellan organ och smaker grundar sig på vår kropps fysiologiska reaktion på smaker och hur organen fungerar. Den här kunskapen används som verktyg för att uppnå kinesisk medicins ultimata mål, vilket är att få kroppen i balans. Tillsammans med meditation, träning och akupunktur är mat en av mest användbara sätten att hitta och upprätthålla balansen.

Den tidigaste kända noteringen om de fem smakerna finns i den äldsta tillgängliga texten i kinesisk medicin ”The Yellow Emperor´s Inner Classic´”. Den säger att medveten användning av de fem smakerna kan säkerställa ett långt, hälsosamt liv. Men för mycket av en smak eller inte tillräckligt av en annan kan resultera i sjukdom.

För de gamla kineserna var det att äta rätt proportioner av de olika smakerna så nära kopplat till hälsan att de kategoriserade all mat efter dess smakprofil. En del livsmedel, till exempel bananer har bara en smaknot; sött. Men många livsmedel har två eller fler smaker. Som exempel är ginseng både sött och beskt. Plommon är sött och surt. Det finns ett ovanligt bär som heter schisandrabär (wu wei zi, ”fem smakers bär”) som sägs ha alla smaker. Idag är schisandra en populär adaptogen tack vare dess förmåga att stimulera de inre organen.

Smaker i balans

Sött anses vara den viktigaste smaken, men det betyder inte att kinesisk medicin rekommenderar en diet på munkar. Så gott som allt vi ser som livsmedel, grönsaker, spannmål och kött klassas som sött i första hand. Om du tuggar maten riktigt ordentligt kan du känna att den inneboende sötman kommer fram.

Våra förfäder identifierade söt smak som säker, närande mat som är lätt att smälta. Och eftersom sött är viktigt för matsmältningsorganen så dominerar det vår meny.

Vi vill gärna ha allt som är bra med sött, men det blir lätt för mycket av det goda. Den söta smaken har ett stort spektra från mild sötma till sjukdomsframkallande sockerhalter. Medan den svaga sötman i ris eller broccoli är bra för matsmältningsorganen så kan den intensiva sötman i läsk och fruktjuice skada dem.

Enligt ”Inner Classics” kan för mycket av söta livsmedel resultera i ”sjukdomar i kroppen” som fetma och diabetes.

De andra smakerna har mindre betydelse, men kroppen behöver alla för att fungera som den ska. Men det finns inget recept som passar alla när det gäller smak. Även om alla har samma grundläggande behov av smaker så varierar de individuella obalanserna. Till exempel kanske de med brist på yang behöver mer krydda för att öka immuniteten och råda bot på fukt eller kyla i kroppen.

När den grundläggande, närande söta smaken byggs upp i kroppen kan skarpa kryddor som cayennepeppar, ingefära och senap sätta fart på saker. Det är därför stoppande tillstånd som täppta bihålor, förstoppning och blodproppar kan lindras med något skarpt.

Ingefära har en skarp smak med många goda egenskaper och kan sätta fart på saker inne i kroppen.

Att använda sig av de fem smakerna handlar om enkel observation; att lägga märke till hur man känner sig och fundera på vilka smakkombinationer som kan leda dig på rätt spår. Det kan också finnas visdom i dina begär, vad du är sugen på.

Salt till exempel hjälper till att reglera mineral och vätskebalansen, vilket också är njurarnas främsta funktion. Därför tas kinesiska örtblandningar för behandling av njurproblem ofta med lite salt. Anledningen är att den salta smaken fungerar som ett medel att driva medicinen till det önskade organet. Salt hjälper också till att lösa upp förhårdnad. Salt tång har sedan länge använts för att behandla struma.

Men precis som med sött kan för mycket salt också skada kroppen. Det är alltid viktigt att överväga mängden av alla smaker och även ta hänsyn till vem som ska äta. Enligt Paul Pitchford, författare till boken ”Healing with whole foods: Asian traditions and modern nutrition”, måste personer med ödem, letargi och andra ”fuktiga” tillstånd begränsa saltintaget.

Årstiden har också betydelse för vilka smakkombinationer som passar bäst för kroppen. Varje smak har sin säsong. Surt är vår, bittert är sommar, sött är skördetid, skarpt är höst och salt är vinter. Om du äter efter säsong kommer du att upptäcka att många livsmedel har en smak som naturligt passar för den tiden.

Sommarens värme ger den sura vårens grönska plats för mer bittra grönsaker och örter. Att äta beska livsmedel hjälper till att hålla oss svala inifrån och ut. I den kinesiska medicinen rekommenderas beskt för dem som lider av värmerelaterade symptom som magsår, munsår, oro och sömnproblem. Extremt bittra örter som malört och stålört används för att behandla extremt heta tillstånd. Mindre allvarliga symptom kan behandlas genom att äta saker med mildare beska som broccolirybs (rapini), maskros, bitter melon och rosésallat.

Mat som medicin

Begreppet mat som medicin kommer allt mer i den moderna världen, men det har alltid varit en grundläggande del av traditionella kulturer. I den gamla kinesiska medicinen är dieten helt avgörande för kroppens läkning.

”Det är en pelare inom kinesisk medicin. Det är nyckeln, säger Cindy Mai ägare till Root & Spring, ett företag som säljer soppa lagade av olika läkande kinesiska örter i Los Angeles. ”Vänta inte tills du blir sjuk innan du gör något för att ta hand om din kropp. Ge den näring och behandla den rätt så kommer den att förbli frisk”.

Det finns en hel värld av smaker men många håller sig helst till ett smalt område med bekanta smaker. Jämfört med andra kulturer tenderar många västerlänningar att välja smak som är övervägande söt och salt. Surt och särskilt bittert saknas ofta i våra måltider.

”Om folk kunde lära sig att inkludera fler av dessa smaker i sin kost så skulle en del av deras hälsoproblem säkert förbättras”, säger Cindy Mai.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024