Ett kinesiskt hamnprojekt i Argentina har skapat politisk kontrovers. Analytiker menar att det är ett exempel på den kinesiska kommunistregimens strategiska expansion över hela världen, och inte minst i Latinamerika.

I juni godkände guvernören Gustavo Melella bygget av en kinesiskstyrd ”flerfunktionshamn” i den del av ögruppen Eldslandet, på Sydamerikas sydspets, som tillhör Argentina. Sedan tidigare finns det en kinesisk militäranläggning i den argentinska provinsen Neuquén. Hamnen i Rio Grande i Eldslandet behöver fortfarande godkännas av bland annat den nationella regeringen innan den kan bli verklighet.

Shaanxi Chemical Industry Group, ett företag med nära kopplingar till Kinesiska kommunistpartiet (KKP) är involverat i hamnprojektet. Det är ett civilt projekt på ytan, men alla kinesiskägda strategiska tillgångar kan på olika sätt användas för KKP:s agendor.

Det amerikanska utrikesdepartementet har uttryckt oro för den här ”militär-civila fusionen” som man menar att Peking har som strategi, där privata kinesiska företag tvingas dela teknik och tillgångar med Kinas militär. I mars i år varnade den amerikanska generalen Laura Richardson för att Kinas ”aggressiva” expansion i Sydamerika inte är något långsiktigt hot mot USA:s intressen, utan något som sker här och nu.

– Folkrepubliken Kina har expanderat sin förmåga att utvinna resurser, anlägga hamnar, manipulera regeringar genom rovgiriga investeringsmetoder, och genom att bygga anläggningar som kan användas för flera syften, sade Richardson under ett utskottsförhör i representanthuset den 8 mars.

Flera andra, bland andra säkerhetsanalytiker, har uttryckt en liknande oro kring den nya hamnen i Eldslandet. Den ligger nära Magellans sund och ger KKP direkt tillgång till och möjlighet att försöka kontrollera världens näst viktigaste farled för frakt mellan östra och västra halvklotet.

För att få en bild av hur KKP:s samarbete med latinamerikanska regeringar brukar se ut kan man ta Kuba som ett exempel. Förra månaden publicerade Wall Street Journal en artikel om Kinas Project 141, regimens plan för att expandera sitt globala militära och logistiska nätverk.

Ett av projekten var en gemensam kinesisk-kubansk spionanläggning nära Kubas huvudstad Havanna. Bidenadministrationen bekräftade senare att en kinesisk spionbas varit verksam i Havanna sedan 2019.

Analytikern och författaren Orlando Gutiérrez-Boronat säger att han tror att det finns en ”integrerad allians på alla nivåer mellan KKP-regimen och Castro-Canel-regimen [på Kuba]”.

– Vi vet att det här händer. Det är dokumenterat, säger han.

Att Kina och Kuba samarbetar militärt och kring underrättelser är inget nytt, men Gutiérrez-Boronat tror att ett djupare säkerhetssamarbete mellan de två länderna är ett sätt att hjälpa Kubas kommunistregering att behålla den makt som alltmer utmanats på senare år.

– Vi vet att kinesiska företag agerade snabbt för att kapa tillgången till internet på Kuba under protesterna den 11 juli 2021. Jag tror att regimen vill ha kinesisk närvaro för att skydda sig mot det egna folket, säger han.

Kubas regering är dock inte den enda i Latinamerika som hotas av det egna folket. Argentina har val i oktober, och initierade källor menar att den peronistiska regeringen kämpar för att skapa ekonomisk stabilitet för att kunna behålla makten. Ett samarbete med KKP i säkerhetsfrågor är en del av att kunna betala räkningarna.

– Det är en privat hamn, men de möjligheter den skapar är viktig för dem som driver den, säger Evan Ellis, forskare i Latinamerikafrågor vid U.S. Army War College Strategic Studies Institute.

Kina har aldrig stuckit under stol med att man vill skapa militära alternativ. 

Evan Ellis  Forskare i Latinamerikafrågor vid U.S. Army War College Strategic Studies Institute.

Ellis noterar att Kinas engagemang i regionen mestadels är ekonomiskt, men att KKP ”allt mer opererar i strategiska rum” med positiva bieffekter och militära syften. Den tänkta hamnen i Rio Grande i Eldslandet erbjuder en lockande möjlighet för strategiska och militära tillämpningar.

– Kina har aldrig stuckit under stol med att man vill skapa militära alternativ, säger han.

Hamnen i Rio Grande och det kinesisk-kubanska samarbetet kanske inte verkar så stort, men KKP håller definitivt på att trappa upp sitt arbete, menar Ellis.

Som en reaktion på hamnplanerna har tre ledamöter i Argentinas nationella representanthus lämnat in ett officiellt klagomål mot guvernörens dekret. Man anklagar inte bara guvernör Melella, utan även medlemmar av nuvarande presidenten Alberto Fernandez kabinett för att hota den nationella säkerheten.

Kabinettschefen Agustin Rossi, som var en av dem som oppositionspolitikerna anklagade, har tillbakavisat kritiken och sagt att det inte kommer att bli någon kinesisk hamn i Eldslandet. Men i skrivande stund har inget beslut fattats. Melella själv har dock inte uttryckt några planer på att dra sig ur förhandlingarna med kineserna.

Peronistregeringen i Argentina är dock väldigt välvilligt inställd till Kina, och en central figur är vicepresidenten och före detta presidenten Cristina Kirchner. Melella är också känd som en trogen allierad till Kirchner.

– Hans position är väldigt prokinesisk, säger Fabian Calle, politisk analytiker.

Han tror att det mycket väl kan sluta med att regeringen godkänner hamnen. Att det står still i processen nu menar han beror på det svårt skuldsatta Argentinas förhandlingar om nya lån och uppskov med återbetalningar till Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Argentina är i behov av utländsk valuta, men man vill samtidigt ha investeringar, och där är Kina alltid villigt att ställa upp.

I april träffade Argentinas försvarsminister Jorge Taiana representanter för den kinesiska statligt ägda försvarskoncernen Norinco Group för att diskutera ett avtal kring ammunition, personlig säkerhetsutrustning och modernisering av bepansrade fordon, enligt officiella statliga dokument.

Det är många argentinare som inte gillar tanken på att Peking ska driva en hamn i den orörda vildmarken i södra Patagonien. Men kinesik militär har som tidigare nämnts faktiskt redan en anläggning på argentinsk mark som inte ens statliga företrädare får gå in i utan specialtillstånd.

Det handlar om en satellitspårningsstation, Espacio Lejano, som ligger på en avlägsen plats i Neuquén-provinsen i nordvästra Patagonien. Den är tämligen kontroversiell i Argentina.

– Den är kopplad till det kinesiska militära rymdprogrammet, säger Calle.

Han påpekar att argentinska politiker har väldigt skiftande attityder till främmande länders militära närvaro i landet.

– Om det är en amerikansk bas är det en kränkning av Argentinas suveränitet, men om det är en kinesisk bas så är den välkommen. För Kirchners supportrar är patriotism något selektivt, menar han.

En hamn i Rio Grande, så nära Sydpolen, skulle även vara väldigt gynnsamt för KKP:s snabbt expanderande övervakningsnätverk.

Att ha en station eller en hamn som kan kommunicera med satelliter i omloppsbana kring polerna är väldigt bra om man vill kunna observera hela planeten. Det här inkluderar mer avlägsna regioner som är svåra att övervaka från latituder närmare ekvatorn. Förutom att man får en bredare täckning så innebär den sydliga positionen i Rio Grande även förbättrad signal och mottagning.

Att Eldslandet är avlägset och sparsamt befolkat är ännu en fördel, menar analytiker.

– Det är ute i periferin. Det är inte en plats där folk bara hamnar utan anledning, säger säkerhetsanalytikern Irina Tsukerman.

En avlägsen och inte så frekventerad hamn är utmärkt för hemliga leveranser, påpekar hon. Den statliga närvaron skulle vara liten. Det öppnar för frakt av allt från viktiga kemikalier till vapen och narkotika.

99 år framåt från 2017 har Kina kontroll över en hamn i Sri Lanka sedan landet inte klarade av att betala lånet för att bygga hamnen till Kina.

Kinas tajming är också perfekt. Den ekonomiska krisen i Argentina är den värsta på årtionden, och det innebär att regeringen kan vara mer benägen att fatta förhastade beslut om man tror att det kan hjälpa till att förbättra ekonomin. Det påminner om scenariot i Sri Lanka där landets regering inte kunde betala av på sitt lån till Kina på en miljard dollar. Då gav man Kina kontroll över hamnen i Hambantota på ett avtal som löper över 99 år, och inleddes 2017. 2022 dök kinesiska flottfartyg plötsligt upp i Hambantota.

Tsukerman tror att Kina kan komma att försöka utnyttja Argentinas situation på ett liknande sätt. Evan Ellis instämmer. Han säger att Kina tänker väldigt brett, inom allt från politik till forskning, media och energi.

– Den här sortens nät av kinesiskt inflytande har en strategisk kärna, säger han.