Epoch Times publicerar här i artikelserieform en svensk översättning av boken "Hur kommunismens spöke styr världen". Den är skriven av samma redaktionella team som skrev "Nio kommentarer om kommunistpartiet". Om ni inte läst det rekommenderar vi att ni först läser förordet. Artikelseriens samtliga delar finns här.

Kapitel 7: Innehåll

Introduktion

1. Den traditionella familjen som gudarna etablerat

2. Kommunismens mål att eliminera familjen

3. Kommunismens främjande av promiskuitet

4. ”Fri kärlek” under kommunismen

I. Fria förbindelser i Sovjetunionen

II. Sexuell frigörelse i Yan’an

5. Hur kommunismen förstör familjer i väst

I. Främjande av sexuell frigörelse

II. Främjande av feminism och avståndstagande från den traditionella familjen

***

Introduktion

Sedan 60-talet har ett antal antitraditionella rörelser framträtt i väst, såsom den sexuella frigörelsen, den moderna feminismen och HBTQ-rörelsen. Familjen som institution har drabbats hårdast. I USA tilläts skilsmässa även om den inte godkänts av båda parter 1969, och andra länder kom snart med liknande lagar.

Antalet skilsmässor i relation till antalet äktenskap fördubblades i USA mellan 60-talet och 80-talet. På 50-talet fick omkring 11 procent av de barn som fötts inom äktenskapet se sina föräldrar skilja sig, men på 70-talet steg den siffran till hela 50 procent. [1] Enligt USA:s nationella folkhälsomyndighet, CDC, föddes över 40 procent av barnen i USA år 2016 utanför äktenskapet. 1956 var motsvarande siffra 5 procent.[2]

I traditionella samhällen i både öst och väst har avhållsamhet i relationerna mellan män och kvinnor setts som en dygd. I dag ses det som udda, till och med löjligt. Rörelsen för samkönade äktenskap, med hjälp av feministrörelsen, har försökt att legalt omdefiniera vad familj och äktenskap är för något. 2006 tog en juridikprofessor som för närvarande är medlem av U.S. Federal Equal Employment Opportunity Commission initiativ till en deklaration med titeln ”Beyond Same-Sex Marriage: A New Strategic Vision for All Our Families and Relationships” [ungefär: ”Bortom samkönade äktenskap: en ny strategisk vision för alla våra familjer och förhållanden”] Där förespråkas att folk bör bilda vilka sorters familjer som helst, enligt vilka önskemål de än har (polygama förhållanden, dubbla samkönade äktenskapsfamiljer och så vidare). Professorn menar att den traditionella familjen inte bör ha fler lagliga rättigheter än någon annan form av ”familj”.[3]

Sex före äktenskapet och homosexualitet sågs som skamligt i tusentals år i traditionella samhällen, men i dagens skolor framställs det inte bara som normalt, utan det uppmuntras också, direkt eller indirekt. Enligt den här synen ska ett barns sexuella läggning utvecklas och väljas fritt, vilket fått det förväntade resultatet att homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet ökar. Som ett exempel på den här inriktningen meddelade delstaten Rhode Islands skoldistrikt 2012 att de offentligt finansierade skolorna inte får arrangera danstillställningar där föräldrar går med sina barn. Dessutom förklarade man att offentligt finansierade skolor inte får förmedla idéer till barnen av typen ”flickor gillar att dansa och pojkar gillar baseball”.[4]

Trenden mot den traditionella familjens gradvisa utplåning är tydlig. Den förstörelse av familjen som institution som kommunismen förespråkat kommer att bli verklighet innan det sedan länge utlovade avskaffandet av klasskillnader.

Förstörelsen av familjen i väst har många olika aspekter. Det handlar inte bara om feminism, sexuell frigörelse och HBTQ-rörelsen, utan också den bredare sociala bilden, med vänsterorienterade, progressiva krafter som hävdar att man försvarar ”frihet”, ”rättvisa”, ”rättigheter”, ”frigörelse” och liknande. Dessa idéer stöttas både implicit och explicit av lagstiftning, lagtolkningar och ekonomisk politik från ideologer med liknande inriktning. Allt detta leder till att människor överger eller förändrar de traditionella koncepten äktenskap och familj.

De här ideologierna har sina rötter ända tillbaka i början av 1800-talet, och är djupt genomsyrade av kommunistiska faktorer. Kommunismens onda ande är en mästare på mutationer och förvandlingsnummer, vilket har lett till en ständig förvirring kring vad det exakt är folk stödjer när de ger sitt gillande till den här sortens politik och ideologier. Vi är helt omgivna av en världssyn vars parametrar satts av kommunistiska idéer. Dagens tragiska situation – den traditionella familjens nedgång och människors förvirring kring den här trendens sanna natur – är ett resultat av noggrann planering och gradvis implementering av kommunismens ande under de senaste tvåhundra åren.

Konsekvensen är inte bara att familjen som en grundläggande enhet i samhället elimineras, utan också att den traditionella moral som gudarna etablerat förstörs, och den roll som familjen spelar i att föra vidare och fostra nästa generation inom den traditionella världsuppfattningens ramar förloras. Det innebär att den yngre generationen inte längre begränsas av traditionella idéer och trosuppfattningar, och därmed blir öppen för att bli ideologiskt besatt av kommunismens spöke.

1. Den traditionella familjen som gudarna etablerat

I de traditionella kulturerna i både öst och väst är äktenskapet något som gudarna instiftat. När äktenskapets band väl är format kan det inte brytas. Både män och kvinnor skapades av gudarna, i deras avbild, och de är alla lika inför gudarna. Samtidigt gjorde gudarna män och kvinnor fysiskt olika och gav dem olika roller. I den västerländska traditionen är kvinnan för mannen ”ben av mina ben, kött av mitt kött”, som Adam säger i Första mosebok. [5] Mannen måste älska sin fru som om hon var en del av hans egen kropp, och om det behövs offra sitt eget liv för att skydda henne.

Kvinnan ska i sin tur samarbeta med och hjälpa mannen, så att paret blir en helhet. Männen är ansvariga för att arbeta hårt och försörja familjen, medan kvinnorna lider genom att föda barn. Allt detta kommer från arvssynden.

I den österländska traditionen finns yin och yang, där mannen är associerad med yang, som är symboliskt kopplat till solen och himlen, vilket innebär att han alltid ska kämpa för att göra framsteg och ta ansvaret för familjen i svårigheter. Kvinnan är associerad med yin, som är symboliskt kopplat till jorden, vilket innebär att hon bär och ger näring åt allt, med stor dygd. Hon ska ge efter och ta hänsyn till andra, och hennes plikt är att stödja mannen och uppfostra barnen. Bara när män och kvinnor samarbetar väl i sina respektive roller kan yin och yang vara i harmoni, och barnen kan växa upp och utvecklas på ett hälsosamt vis.

Den traditionella familjen spelar rollen av att förmedla tro, moral och upprätthålla samhällets stabilitet. Familjen är trons vagga, och det band som gör att värderingar kan föras vidare. Föräldrarna är barnets första lärare. Om barnen kan lära sig traditionella dygder som osjälviskhet, ödmjukhet, tacksamhet, och uthållighet från sina föräldrars ord och handlingar kommer de att ha nytta av det resten av livet.

Det traditionella äktenskapliga livet hjälper också män och kvinnor att växa moraliskt tillsammans. Det kräver att männen och fruarna hanterar sina känslor och begär med en ny attityd och är omtänksamma och toleranta mot varandra. Det här är något fundamentalt annorlunda än att bara bo ihop. Mänskliga känslor är opålitliga. Om paret håller ihop för att de tycker om att vara tillsammans och sedan skiljs åt för att de inte gillar det längre så är deras förhållande inte särskilt annorlunda än en vanlig utomäktenskaplig vänskap. Marx hoppades på ”könsumgänge utan några skrankor” [6] vilket så klart handlar om att upplösa den traditionella familjen och i slutänden eliminera familjen som institution.

2. Kommunismens mål att eliminera familjen

Kommunismen menar att familjen är en form av privat ägande. För att eliminera det privata ägandet följer därmed också att familjen ska elimineras. Kommunismens ursprungliga principer ser ekonomiska faktorer som avgörande när det gäller vilka slags familjerelationer som formas. Samtida marxistisk freudianism ser sexuellt begär som nyckelfrågan när det gäller familjen. Dessa två ideologier har det gemensamt att de förkastar den grundläggande mänskliga moralen, dyrkar materialism, begär och praktiska intressen. Allt detta förvandlar människan till bara ett djur. Det är en förvriden ideologi som har effekten att förstöra familjen genom att korrumpera själva tänkandet.

Den märkliga vanföreställning som är kommunismens hjärta är doktrinen om mänsklighetens befrielse. Det här manifesterar sig inte bara som ekonomisk befrielse, utan gäller hela mänskligheten. Motsatsen till befrielse är så klart förtryck. Så varifrån kommer detta förtryck som man måste kämpa mot? Kommunismens svar är att förtrycket kommer från människans egna föreställningar, som påtvingas henne av den traditionella samhällsmoralen; patriarkatet inom den traditionella familjestrukturen förtrycker kvinnor; traditionell sexualmoral förtrycker den mänskliga naturen, och så vidare.

Feminismen och HBTQ-rörelsen som kom senare ärvde den här befrielseteorin från kommunismen och expanderade den. Det leder till ett helt batteri med koncept som står i motsats till det traditionella äktenskapet och den traditionella familjen. Alla dessa idéer har blivit verktyg som används av djävulen för att underminera och förstöra familjen. Kommunismen sätter sig upp emot och vill kullkasta alla traditionella moralvärderingar, som det också uttryckligen står i ”Det kommunistiska manifestet”.

3. Kommunismens främjande av promiskuitet

Kommunismens onda ande positionerar sig själv emot den traditionella familjen, som den vill förgöra. Under början av 1800-talet sådde den utopiske socialisten Robert Owen ett frö till denna djävulska ideologi. Owen, som var en kommunistisk pionjär, etablerade det utopiska samhället New Harmony i delstaten Indiana i USA 1824. Det skulle falla samman bara två år senare, men samma dag som det etablerades deklarerade han:

Nu deklarerar jag, inför er och världen, att människan, fram tills idag, i alla delar av världen, varit slav under en treenighet av de mest monstruösa onda ting som kan föras samman för att bringa mental och fysisk ondska till hela människorasen. Jag talar om privat eller personlig egendom – absurda och irrationella religionssystem – och äktenskap, grundat på personlig egendom kombinerad med något av dessa irrationella religionssystem. [7]

En annan inflytelserik utopisk kommunist som kom fram efter Owens var fransmannen Charles Fourier, vars tankar djupt influerade Marx och marxisterna. Efter Fouriers död tog hans lärjungar med sig hans tankar in i revolutionen och Pariskommunen 1848, och spred dem senare till USA. Det var Fourier som myntade termen ”feminism” (”féminisme” på franska).

I hans kommunistiska idealsamhälle, som han kallade ”falangen”, förkastades den traditionella familjen, och orgier och backanaler hyllades som det fullständiga frigörandet av människans inre lidelser. Han sade också att ett rättvist samhälle bör ta hand om dem som avvisas sexuellt (de äldre eller de som inte är så attraktiva eller framåt) så att alla får sin ”rätt” till sexuell tillfredsställelse garanterad. Han menade att alla sorters sexuell tillfredsställelse, inklusive till och med incest och tidelag, borde vara tillåtet, så länge som det finns samtycke. Fourier kan därmed ses som en pionjär inom queerteori, en av grenarna inom den samtida HBTQ-rörelsen.

På grund av Owens, och framför allt Fouriers, inflytande, etablerades dussintals utopiska kollektiv i USA på 1800-talet, men de flesta var kortlivade och misslyckades. Det mest långlivade var Oneidasamhället, som etablerades utifrån Fouriers teori, och som höll samman i 32 år. Samhället föraktade traditionella monogama äktenskap och förespråkade polygami och gruppsex. Medlemmarna fick en ”rättvis” sexuell tillgång genom att varje vecka få chansen att ha sex med vem de än ville. I slutänden fick grundaren, John Humphrey Noyes, fly, eftersom kyrkan ville dra honom inför rätta. Samhället tvingades överge den fria sexualiteten, men Noyes skulle senare skriva böcker, och grunda den bibliska kommunismen.

Kommunismens promiskuösa gen är en ofrånkomlig konsekvens av dess teoretiska utveckling. Från första början frestade kommunismens demon människor att överge gudfruktiga läror, förneka det gudomliga och förneka arvssynden.

Enligt denna logik orsakas problem i samhället som springer ur moraliskt förfall i själva verket av det privata ägandet. Kommunismen leder människor till att tro att om bara det privata ägandet utplånas kommer människor inte längre att strida om egendom. Men även om all egendom är gemensam kan människor ändå ha konflikter kring sina partners. Därför använde sig de utopiska socialisterna öppet av ett system med hustrubyte för att lösa den här sortens problem i människonaturen.

Dessa kommunistiska ”paradis” utmanade endera direkt den traditionella familjen, eller förespråkade ett system med gemensamma hustrur, vilket fick samhällen, kyrkor och styrande att se dem som ett hot mot traditionell moral och etik, och försöka stoppa dem. Kommunisternas skandalösa delande av både egendom och hustrur blev välkänt.

De utopiska samhällenas misslyckanden lärde Marx och Engels något: Det var ännu inte dags att öppet förespråka promiskuös fri kärlek. Deras mål att eliminera familjen, som det står i ”Det kommunistiska manifestet” hade inte ändrats; de valde en mer dold väg för att föra fram sina teorier och förstöra familjerna.

Efter Marx död publicerade Engels boken ”Familjens, privategendomens och statens ursprung” för att komplettera Marxs teori om familjen och ytterligare lägga ut den marxistiska synen på äktenskap: ”[Monogamins uppkomst] grundar sig på mannens herravälde, med det uttryckliga syftet att alstra barn med obestritt faderskap, eftersom dessa barn en dag skall bli arvingar till faderns förmögenhet. Den skiljer sig från parningsfamiljen genom det äkta bandets långt större fasthet, som nu inte längre är möjligt att upplösa efter båda parternas behag.” [8]

Engels argumenterar för att monogami baserades på privategendom, och att när all egendom är gemensam kommer en helt ny modell för äktenskap att uppstå, helt baserad på kärlek. Det låter väldigt fint – men det är det inte.

Marx och Engels försök till försvar förefaller klena om man ser dem i ljuset av den faktiska implementeringen av kommunistiska teorier. Känslor är opålitliga. Om en person älskar någon idag och någon annan imorgon, uppmuntrar inte det till promiskuitet? Den promiskuitet som kom efter Sovjetunionens etablering och den kinesiska kommunistregimen (se nästa sektion) är faktiskt resultatet av applicerad marxistisk doktrin.

Förhållandet mellan hustru och man är inte alltid en dans på rosor. Löftet ”tills döden skiljer oss åt” under ett traditionellt bröllop är ett löfte till Gud. Det representerar också tanken att båda parter är redo att möta och klara sig igenom alla svårigheter tillsammans. Det som håller ett äktenskap samman är inte bara känslor, utan också ansvarstagande. Genom att behandla sin andra hälft, barnen och familjen varsamt förvandlas man och hustru till mogna människor med en känsla av moraliskt ansvar.

Marx och Engels förklarar självsäkert i ”Familjens, privategendomens och statens ursprung” att i ett kommunistiskt samhälle blir privategendom offentlig; hushållsarbetet blir professionaliserat; man behöver inte oroa sig för att ta hand om barnen, eftersom det är statens ansvar att ta hand om och utbilda barnen.

De skriver: ”Därmed bortfaller bekymren för ’följderna’, som i dag utgör det väsentligaste samhälleliga - moraliska såväl som ekonomiska - momentet, som hindrar en ung kvinna att utan tvekan hänge sig åt en älskad man. Kommer det inte att vara orsak nog till att ett könsumgänge utan några skrankor så småningom uppkommer och därmed också en förslappning i den allmänna uppfattningen om jungfrulig ärbarhet och kvinnlig blygsamhet?”[9]

Det som Marx och Engels förespråkade, fastän de gömmer det bakom ord som ”frihet”, ”befrielse” och ”kärlek”, är i själva verket ett totalt övergivande av det personliga moraliska ansvaret. De uppmuntrade folk att helt agera utifrån sina begär. Men under Marxs och Fouriers era hade de flesta människor inte helt övergett gudfruktiga läror, och såg med misstänksamhet på kommunismens främjande av promiskuitet. Ändå kunde inte ens Marx själv ha föreställt sig de rationaliseringar som människor skulle hemfalla till, under 1900-talet och senare, för att omfamna det marxistiska tänkandets sexuella kaos och driva på för att eliminera familjen.

Den röda demonen arrangerade för vissa individer att så dessa frön av omoral. Den gjorde också systematiska arrangemang för att lura människor att följa sina begär och motsätta sig gudfruktiga läror, så att de gradvis blev allt mer depraverade, tills man till slut nådde målet att eliminera familjen. Det här leder i slutänden till att människohjärtat hamnar på avvägar, och gör så att människor hamnar i djävulens händer.

4. ”Fri kärlek” under kommunismen

Det sexuella kaos som beskrivs ovan är en självklar del av kommunismen. Marx tros ha våldtagit sitt hembiträde och låtit Engels ta hand om barnet. Engels bodde tillsammans med två systrar. Lenin hade en utomäktenskaplig förbindelse med en kvinna vid namn Inesa i tio år, och var även otrogen med en fransk kvinna. Han smittades av syfilis genom umgänge med prostituerade. Stalin var lika liderlig och var känd för att utnyttja andras fruar sexuellt.

Efter att kommunisterna tog makten i Ryssland införde de fria sexuella förbindelser. Sovjetunionen vid den tiden var ett föregångsland inom den sexuella frigörelsen ur västerländskt perspektiv. I det tionde numret av den ryska tidskriften Rodina från 1990 berättas om lössläpptheten i det tidiga Sovjetunionen. I artikeln beskrivs även flera sovjetiska ledares privatliv, såsom Trotskij, Bucharin, Antonov, Kollontaj med flera, vilka sägs vara lika obekymrade som hundar i sina sexuella aktiviteter.

I. Fria förbindelser i Sovjetunionen

Redan 1904 skrev Lenin: ”Lusta kan frigöra andens energi – inte för några pseudofamiljevärderingar, utan för socialismens seger måste denna blodpropp avlägsnas.” [10]

Vid ett möte med det Ryska Socialdemokratiska Arbetarpartiet föreslog Lev Trotskij att när bolsjevikerna väl tagit makten skulle man framlägga nya fundamentala principer för sexuella relationer. Kommunistisk teori krävde förstörelsen av familjen, och en övergång till en era av obehindrad sexuell tillfredsställelse. Trotskij sade också att ansvaret för att uppfostra barnen helt låg hos staten.

I ett brev till Lenin 1911 skrev Trotskij: ”Tveklöst är sexuellt förtryck det huvudsakliga sättet att förslava en människa. Så länge som sådant förtryck existerar kan det inte finnas någon verklig frihet. Familjen, som en borgerlig institution, har helt överlevt sig själv. Det är nödvändigt att vi talar mer med arbetarna om detta.”

Lenin svarade: ”Och inte bara familjen. Alla förbud kring sexualitet måste avskaffas. […] Vi har något att lära av suffragetterna: Till och med förbudet mot samkönad kärlek borde hävas.” [11]

När bolsjevikerna tog makten lade Lenin fram ett antal förordningar som i praktiken avskaffade äktenskapet och straffen för homosexualitet. [12]

Vid den tiden fanns det också ett slagord som löd ”Ner med skammen!” Det här var en del av bolsjevikernas försök att skapa en ”ny människa” baserat på socialistisk ideologi. Ibland kunde man se folk gå runt nakna på gatorna och gasta slagord som ”Skammen ligger nu i det sovjetiska folkets förflutna!” [13]

Den 19 december 1918 firade lesbiska grupper dagen då dekretet som i praktiken avskaffade äktenskapet presenterades. Trotskij skriver i sina memoarer att nyheten om de lesbiska gruppernas parad gjorde Lenin väldigt glad. Lenin uppmuntrade också fler människor att marschera nakna. [14]

På 20-talet började ”vattenglasteorin” att spridas i Sovjetunionen, vilket gick ut på att i det kommunistiska samhället skulle det vara lika lätt att tillfredsställa sina sexuella begär som det var att dricka ett glas vatten. En text som hade stor betydelse för detta var novellen ”Tre generationers kärlek” av Alexandra Kollontaj, folkkommissarie för uppfostran, barn- och kvinnovård. Kollontaj, som var en revolutionär som kämpat sig till sin plats i bolsjevikfraktionen från en traditionell familj, och som sökte ”kvinnans frigörelse”. ”Vattenglasteorin” var utbredd bland fabriksarbetare, och särskilt bland tonåriga studenter.

”Den nuvarande moralen bland vår ungdom kan sammanfattas så här”, skrev den välkände kommunisten Smidovitj i tidningen Pravda, den 21 mars 1925:

Varje medlem, till och med de minderåriga, inom Kommunistiska ungdomsförbundet, och varje student vid ”Rabfak” (Kommunistpartiets skola) har rätt att tillfredsställa sina sexuella begär. Detta koncept har blivit ett axiom, och avhållsamhet ses som en borgerlig föreställning. Om en man åtrår en ung flicka, vare sig hon är en student, en arbetare eller till och med en flicka i skolåldern, måste flickan foga sig efter hans lust, annars anses hon som en borgardotter, inte värdig att kallas en sann kommunist. [15]

Skilsmässor normaliserades och blev vanliga. ”Skilsmässostatistiken sköt i höjden, till nivåer mänskligheten inte tidigare hade skådat. Ganska snart verkade det som om varenda Moskvabo hade genomgått en skilsmässa”, skriver Paul Kengor i sin bok ”Takedown: From Communists to Progressives, How the Left Has Sabotaged Family and Marriage”. 1926 publicerade den inflytelserika amerikanska tidskriften The Atlantic en artikel om den förbluffande situationen i Sovjetunionen med rubriken ”Den ryska kampen för att avskaffa äktenskapet” [16]

Fenomenet med ”svenska familjer” – som inte har något med Sverige att göra, utan syftar på ett stort antal män och kvinnor som bor tillsammans och har sexuella relationer som de vill – verkar också ha dykt upp under den här perioden av sexuell frigörelse. Det här öppnade dörren till promiskuitet, sexuellt kaos, homosexualitet, moralisk kollaps, familjens undergång, könssjukdomar, våldtäkter och annat. [17]

Dessa ”svenska familjer” följde i spåren av expansionen av socialistiska kollektiv och spred sig över Sovjetunionen. Det kallades ”nationalisering” eller ”socialisering” av kvinnor. De ”socialistiska kvinnorna” i Jekaterinburg i mars 1918 är ett tragiskt exempel. Efter att bolsjevikerna tog över staden utfärdade de ett påbud att unga kvinnor mellan 16 och 25 måste ”socialiseras”. Ordern genomfördes av flera partitjänstemän, och tio unga kvinnor ”socialiserades”. [18]

Bolsjevikerna skulle dock snabbt strama åt sin sexualpolitik mot slutet av 20-talet. Under en konversation med den feministiska aktivisten Clara Zetkin sade Lenin att han avskydde ”vattenglasteorin” och kallade den ”antimarxistisk” och ”asocial”. [19] Skälet var att den sexuella frigörelsen hade fört med sig en oönskad biprodukt – massor av nyfödda barn. Många av dessa barn övergavs. Återigen kan man se att förstörelsen av familjen leder till samhällskollaps i förlängningen.

II. Sexuell frigörelse i Yan’an

Under Kinesiska kommunistpartiets tidiga år var omständigheterna liknande som de i Sovjetunionen. Dessa kommunistpartier är alla olika sorters giftiga frukter från samma träd. Chen Duxiu, en tidig kommunistledare, var känd för sitt utsvävande privatliv. Enligt kommunisterna Zheng Chaolin och Chen Bilans memoarer hade många tidiga kommunistledare, som Qu Qiubai, Cai Hesen, Zhang Tailei, Xiang Jingyu och Peng Shuzhi en attityd till sex som liknade den tidiga sovjetiska ”vattenglasteorin”.

”Sexuell frigörelse” var inte något som bara partiets intellektuella elit omfamnade, utan det gjorde även vanliga människor som bodde i Kinesiska kommunistpartiets tidiga ”sovjeter” (revolutionära enklaver som etablerades innan man hade besegrat nationalisterna) i provinserna Hubei, Henan och Anhui. Man förespråkade kvinnans frigörelse och absolut frihet vad gällde äktenskap och skilsmässa, och det revolutionära arbetet avbröts ofta för att tillfredsställa de sexuella begären.

Unga människor i sovjeterna hade ibland kärleksaffärer som ett sätt att ha kontakt med ”massorna”. Det var inte ovanligt att unga kvinnor hade sex eller sju partners. Enligt ”Collection of Revolutionary Historical Documents in the Hubei-Henan-Anhui Soviet Districts” så hade ”omkring tre fjärdedelar” av de lokala particheferna på många platser ”sexuella förbindelser med dussintals eller hundratals kvinnor”. [20]

I slutet av våren 1931, när Zhang Guotao tog befälet över sovjetdistrikten i Hubei, Henan och Anhui, noterade han att syfilis var så utbrett att han fick rapportera till partiets centrala ledning för att få dit läkare som var specialister på att behandla den sjukdomen. Många år senare, i sina memoarer, återger han historier om kvinnor i sovjetdistrikten som trakasserades sexuellt, däribland en del av de höga generalernas älskarinnor. [21]

1937 ledde Li Kenong Kinesiska kommunistpartiets åttonde armékontor i Nanjing, vilket innebar att han var ansvarig för att samla in ersättningar, medicin och förnödenheter till militärerna. Vid ett tillfälle, när den nationella regeringen kollade medicinlistan till åttonde armén såg de en stor mängd läkemedel för behandling av könssjukdomar. Personalen frågade Li Kenong om det var många i hans armé som led av den här sjukdomen. Li visste inte vad han skulle säga, så han ljög och sade att det var till lokalbefolkningen.[22]

På 30-talet började emellertid den sexuella friheten att ses som ett hot mot regimen. Samma problem med socialt sönderfall som kunde ses i Sovjetunionen blev nu uppenbara, och Röda arméns soldater började oroa sig för att deras fruar skulle ha utomäktenskapliga förbindelser eller skilja sig från dem om de gick ut i krig för revolutionen. Det påverkade truppernas stridseffektivitet. Dessutom verkade den allmänna trenden med promiskuitet göra att ett slagord, ”gemensam egendom, gemensamma fruar” spred sig och blev allt mer ökänt. På grund av detta började sovjetdistrikten införa olika policys som skyddade militära äktenskap, begränsade antalet skilsmässor, och liknande.

5. Hur kommunismen förstör familjer i väst

Den onda andens ideologiska trender har sina ursprung i 1800-talet. Efter ett århundrade av transformation och utveckling i väst hamnade de slutligen i förgrunden i USA på 60-talet.

På 60-talet uppträdde olika sociala och kulturella rörelser som var influerade och uppmuntrade av nymarxismen och andra radikala ideologier. Bland dem fanns hippierörelsen, den radikala nyvänstern, feministrörelsen och den sexuella revolutionen. Den turbulens som dessa samhällsrörelser skapade var en våldsam attack på USA:s politiska system, traditionella värderingar och hela samhällsstrukturen.

Rörelsen spred sig snabbt till Europa, och förändrade snabbt vanliga människors tankar kring samhället, familjen, sex och kulturella värderingar. Samtidigt med detta var även gayrörelsen på frammarsch. När dessa krafter förenades försvagades de traditionella västerländska familjevärderingarna och familjens roll som en central institution i samhället började försvinna. Samtidigt ledde omvälvningarna i samhället till en rad problem, som ökad spridning av pornografi och drogmissbruk, en kollapsande sexualmoral, ökad ungdomsbrottslighet och en ökning av antalet människor som var beroende av staten.

I. Främjande av sexuell frigörelse

Sexuell frigörelse (eller den sexuella revolutionen) hade sitt ursprung i USA på 60-talet. Dess snabba spridning över världen innebar ett förödande slag mot traditionella moralvärderingar, särskilt traditionella familjevärderingar och sexualmoral.

Den onda anden gjorde omfattande förberedelser för att använda den sexuella frigörelsen mot samhällena i väst. Rörelsen för fri kärlek banade väg för att traditionella familjevärderingar gradvis nöttes ner. Hela konceptet med ”fri kärlek” strider mot traditionell sexualmoral, och går ut på att alla sexuella aktiviteter ska stå fria från samhälleliga regleringar. Enligt det här synsättet ska varken staten, lagen eller samhället i stort lägga sig i individens sexuella aktiviteter inom eller utom äktenskapet, inklusive abort.

Det var Charles Fouriers och den kristne socialisten John Humphrey Noyes som först myntade uttrycket ”fri kärlek”.

På senare tid har de huvudsakliga förespråkarna för fri kärlek nästan alla varit socialister eller djupt influerade av socialistiskt tänkande. Till exempel var den socialistiske filosofen Edward Carpenter en av pionjärerna inom fri kärlek i Storbritannien, och han var även en tidig aktivist för homosexuellas rättigheter. Den mest kände förespråkaren för homosexuellas rättigheter var den brittiske filosofen Bertrand Russell, som var socialist och fabian. Han menade att moralen inte borde begränsa människans instinktiva drift att söka njutning, och han förespråkade sex innan och utanför äktenskapet.

I Frankrike var Émile Armand viktig för fri kärlek-rörelsen. Han var från början en anarko-kommunist som senare byggde vidare på Fouriers utopiska kommunism, grundade den franska individualistiska anarkismen (som får ses som en underkategori under socialismen) och förespråkade promiskuitet, homosexualitet och bisexualitet. I Australien var anarkisten Chummy Fleming en av fri kärlek-rörelsens pionjärer.

I USA bar rörelsen frukt i form av Playboy, den erotiska tidskriften som grundades 1953. Den trycktes i dyrt färgtryck, på glansigt papper, och odlade därigenom ett intryck av att vara något konstnärligt, inte något sjabbigt och skamligt. Genom Playboy tog sig pornografi, som annars sågs ned på, snabbt in i samhällets huvudfåra. Den blev en ”fin” underhållningstidskrift. I mer än ett halvt århundrade spred Playboy den sexuella frigörelsens gift till människor över hela världen, och angrep traditionell moral och traditionella uppfattningar om sex.

I mitten av 1900-talet, med hippiekulturen och ökad acceptans för fri kärlek, kom den sexuella revolutionen, eller den sexuella frigörelsen, igång på allvar. Termen ”sexuella revolutionen” myntades av den tyske kommunisten Wilhelm Reich, grundaren av kommunistisk psykoanalys. Han kombinerade marxism med freudiansk psykoanalys och trodde att medan den förstnämnda skulle befria människor från ”ekonomiskt förtryck” så skulle den sistnämnda befria människor från ”sexuellt förtryck”.

En annan grundare av den sexuella frigörelsen var Frankfurtskolans Herbert Marcuse. Under 60-talets ”motkultur” var hans slagord ”make love, not war”, vilket fick den sexuella frigörelsen att verkligen slå rot i människors hjärtan.

Andra faktorer, som Alfred Kinseys böcker ”Sexual Behavior in the Human Male” och ”Sexual Behavior in the Human Female”, samt p-pillrets stora spridning, bidrog också till att tanken på sexuell frigörelse spred sig över västerlandet. Det är värt att nämna att samtida forskare har upptäckt snedvriden statistik i Kinseys arbete, liksom överdrifter, förenklingar och andra felaktigheter som var politiskt och ideologiskt motiverade. Kinseys mål var att bevisa att sex utanför äktenskapet, homosexuella relationer och annat var vanliga fenomen, och att leda samhället till att acceptera att dessa fenomen normaliserades, något han i stort sett lyckades med. [23]

Att vara ”sexuellt frigjord” blev också inne. Det blev normalt bland unga människor att vara promiskuös. Tonåringar som erkände att de var oskulder hånades av sina jämnåriga. Statistiken visar att av de som fyllde 15 mellan 1954 och 1963 hade 82 procent sex före äktenskapet, innan de fyllde 30. [24] På 2010-talet är det bara 5 procent av kvinnorna som gifter sig som inte har haft sex innan äktenskapet. 18 procent av kvinnorna som gifter sig har haft tio eller fler sexpartners innan äktenskapet. [25] Kulturen genomsyras av sex, i litteratur, film, reklam och på tv.

II. Främjande av feminism och avståndstagande från den traditionella familjen

Feministrörelsen är ett annat verktyg som kommunismens spöke har använt för att förstöra familjen. När den började i Europa på 1700-talet argumenterade den första vågens feminism för att kvinnor skulle behandlas likadant som män vad gällde utbildning, arbete och politik. I mitten av 1800-talet rörde sig feminismens centrum från Europa till USA.

När den första vågens feminism kom hade den traditionella familjen fortfarande stark ställning i samhället, och feministrörelsen förespråkade inte någon direkt utmaning mot den traditionella familjen. Inflytelserika feminister som Mary Wollstonecraft i 1700-talets England, och Margaret Fuller i 1800-talets USA, och John Stuart Mill i 1800-talets England, förespråkade alla att kvinnor generellt borde prioritera familjen efter att de gift sig, och att kvinnans potential borde utvecklas inom familjens domän. Kvinnor borde berika sig för familjens skull (utbilda barnen, hantera familjen och så vidare). Somliga speciella kvinnor, som hade särskilda talanger menade man inte borde hindras av samhället, utan borde fritt få utveckla sina talanger – till och med tävla med män.

Efter 1920-talet, när kvinnlig rösträtt infördes i många länder, dog den första vågens feminism gradvis ut, i och med Depressionen och första världskriget.

Samtidigt började kommunismens spöke att så fröna för det traditionella äktenskapets och den traditionella sexualetikens förstörelse. De tidiga utopiska socialisterna på 1800-talet stakade ut vägen för den moderna, radikala feminismen. François Marie Charles Fourier, som kallats ”feminismens fader” förklarade att äktenskapet förvandlar kvinnor till privategendom. Robert Owen fördömde äktenskapet som ondska. Dessa utopiska socialisters idéer ärvdes och utvecklades av senare feminister, som Frances Wright, som på 1800-talet tog över Fouriers idéer och förespråkade sexuell frihet för kvinnor.

Owens idéer togs i sin tur upp av den brittiska feministiska aktivisten Anna Wheeler, som våldsamt fördömde äktenskapet och menade att det gjorde kvinnor till slavar. Socialistiska feminister var också en viktig del av den feministiska rörelsen på 1800-talet. Vid den tiden fanns flera inflytelserika feministiska publikationer i Frankrike, som La Voix des Femmes (den allra första feministiska publikationen), La Femme Libre (senare omdöpt till La Tribune des Femmes) och La Politique des Femmes. Dessa grundades av endera följare av Fourier eller Henri de Saint-Simon, som var en förespråkare för moderniteten. De nära kopplingarna mellan feminism och socialism gjorde att myndigheterna granskade feminismen.

När den första vågen av kvinnorättsrörelsen var i full gång såg kommunismens onda ande till att få in diverse radikala tankar i den för att attackera traditionella koncept som familj och äktenskap, vilket banade väg för de mer radikala feministiska rörelser som följde.

Den andra vågen av feministrörelser började i USA i slutet på 60-talet och spred sig till västra och norra Europa, och den omfattade snabbt hela västvärlden. Det amerikanska samhället i slutet av 60-talet genomgick en kaotisk period med medborgarrättsrörelsen, protesterna mot Vietnamkriget och olika radikala samhällstrender. Feminismen drog nytta av de här unika förutsättningarna och en mer radikal variant av den blev populär.

Hörnstenen i den här feministvågen var boken ”The Feminine Mystique” (”Den feminina mystiken” i svensk översättning) av Betty Friedan, som publicerades 1963, och även National Organization for Women (NOW), som hon grundade. Friedan skrev ur en hemmafrus perspektiv i en medelklassförort, och kritiserade hårt kvinnans traditionella roll i familjen. Enligt henne var den traditionella bilden av en lycklig, nöjd och glad hemmafru en myt som det patriarkala samhället hade skapat. Hon argumenterade för att medelklasslivet i förorten är ett ”bekvämt koncentrationsläger” för amerikanska kvinnor, och att den moderna, utbildade kvinnor inte borde söka sin känsla av mening genom att stödja sin make och uppfostra barnen, utan i stället förverkliga sig utanför hemmet. [26]

Ett par år senare dominerades NOW av än mer radikala feminister, som ärvde och utvecklade Friedans idéer. De sade att kvinnor har förtryckts av patriarkatet sedan urminnes tider, och att roten till kvinnoförtrycket är familjen. Som ett svar på detta kom de att förespråka en total omvandling av hela samhällssystemet och den traditionella kulturen, och uppmanade till kamp inom alla områden – ekonomin, utbildningssystemet, kulturen och familjen – för att nå jämlikhet

Att klassificera ett samhälle utifrån förtryckare och förtryckta, och att uppmuntra till kamp, frigörelse och jämlikhet är precis vad kommunismen handlar om. Traditionell marxism delar in människor i grupper utifrån ekonomisk status, medan de nya feministiska rörelserna delar in folk utifrån kön.

Betty Friedan, som skrev ”Den feminina mystiken” var dock inte den uttråkade medelklasshemmafru i förorten som hon beskrev i sin bok. Daniel Horowitz, historiker vid Smith College, skrev en biografi över Friedan 1998. Hans forskning avslöjar att Friedan, under sitt flicknamn Betty Goldstein, hade varit en radikal socialist sedan sina högskolestudier på 50-talet. Hon hade varit en professionell journalist, eller rättare sagt propagandist, åt flera radikala fackföreningar i kretsen kring det Amerikanska kommunistpartiet (CPUSA).

David Horowitz (ej släkt med Daniel) som själv var vänsteraktivist på 60-talet, läste igenom hennes publicerade artiklar för att förstå hur hennes åsikter utvecklades. [27] Hon var en medlem av Kommunistiska ungdomsförbundet när hon läste vid UC-Berkeley. Friedan ansökte till och med vid två olika tillfällen om att få gå med i CPUSA. Hennes auktoriserade biografförfattare, Judith Hennesee, indikerade också att Friedan var Marxist. [28]

Kate Weigand, en amerikansk forskare, pekar i sin bok ”Red Feminism” ut att feminismen aldrig tystnade i USA mellan 1900-talets början och 60-talet. Under den perioden banade en stor grupp med röda feministiska författare med kommunistbakgrund vägen för den kommande ”andra vågens” feminism. Bland dessa fanns Susan Anthony, Eleanor Flex, Gerda Lerner, Eve Merriam och andra. Redan 1946 applicerade Susan Anthony den marxistiska analysen för att göra en jämförelse mellan hur vita förtrycker svarta och hur män förtrycker kvinnor. Men efter McCarthy-eran talade de här författarna inte längre om sina röda bakgrunder. [29]

I Europa öppnade Simone de Beauvoirs klassiska verk ”Det andra könet” dörren för den andra vågens feminism. De Beauvoir var tidigare socialist. 1941, tillsammans med den kommunistiske filosofen Jean-Paul Sartre och andra skribenter, bildade hon Socialiste et Liberté, en fransk underjordisk socialistisk organisation. När hennes feministiska rykte växte under 60-talet förklarade de Beauvoir att hon inte längre trodde på socialism, utan att hon bara var feminist.

Hon sade: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Fastän biologiskt kön bestäms av fysiska attribut så är ”gender”, ett självupplevt psykologiskt koncept som formas under påverkan av andra människor, menade de Beauvoir. Enligt henne kommer undergivenhet, lydnad, omsorg och moderlighet allesammans från den myt som patriarkatet skapat för att förtrycka kvinnor, och hon förespråkade att kvinnor ska bryta igenom traditionella föreställningar och förverkliga sig själva utan begränsningar.

Den här mentaliteten ligger till grund för de skadliga tankarna kring homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet och liknande. Sedan 60-talet har olika feministiska tankeriktningar kommit i en konstant ström, som alla utgår ifrån att kvinnor förtrycks av patriarkatet, vars manifestation är den traditionella familjen. På så vis blir familjen ett hinder för att uppnå jämlikhet mellan könen. [30]

De Beauvoir hävdade att kvinnor begränsas av sina män genom äktenskapet, och menade att äktenskap var lika motbjudande som prostitution. Hon gifte sig inte heller, utan levde i en ”öppen relation” med Sartre. Sartre i sin tur hade förhållanden med andra kvinnor. De Beauvoirs syn på äktenskapet är vanlig bland samtida radikala feminister. Den här sortens kaotiska sexuella relationer är precis det system med gemensamma fruar som den utopiske kommunisten Charles Fourier såg framför sig på 1800-talet.

Nästa del i serien finns här.

Referenser

[1] W. Bradford Wilcox, “The Evolution of Divorce,” National Affairs, Nummer 35, våren 2018. https://www.nationalaffairs.com/publications/detail/the-evolution-of-divorce

[2] Se diagram 1–17. “Number and Percent of Births to Unmarried Women, by Race and Hispanic Origin: United States, 1940–2000,” CDC, https://www.cdc.gov/nchs/data/statab/t001x17.pdf

[3] “Beyond Same-Sex Marriage: A New Strategic Vision for All Our Families and Relationships,” Studies in Gender and Sexuality, 9:2 (July 1, 2006): s. 161–171. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/15240650801935198.

[4] Victoria Cavaliere, “Rhode Island School District Bans Father-Daughter, Mother-Son Events,”  http://www.nydailynews.com/news/national/rhode-island-school-district-bans-father-daughter-mother-son-events-article-1.1162289#nt=byline.

[5] Första Mosebok 2:23, http://www.bibeln.se/las/2k/1_mos.

[6] Engels, Frederick. n.d., “Origins of the Family. Chapter 2 (IV),” accessed June 17, 2018. https://www.marxists.org/svenska/marx/1884/21-d039.htm

[7] “Robert Owen, Critique of Individualism (1825–1826),” n.d., Indiana University. Accessed June 17, 2018. https://web.archive.org/web/20171126034814/http://www.indiana.edu:80/~kdhist/H105-documents-web/week11/Owen1826.html.

[8] Engels, Friedrich, “Familjens, privategendomens och statens ursprung. Kapitel II (4.),” https://www.marxists.org/svenska/marx/1884/21-d039.htm

[9] Engels, Ibid.

[10] Den här översättningen är från ryska (via engelska): Melnichenko, Alexander, 2017. “Великая октябрьская сексуальная революция [The Great October Sexual Revolution].” Russian Folk Line, 20 augusti, 2017,  http://ruskline.ru/opp/2017/avgust/21/velikaya_oktyabrskaya_seksualnaya_revolyuciya/. Detta och andra källor hämtar från Alexandra Kollontajs skrifter.

[11] Ibid.

[12] Ibid.

[13] Ibid.

[14] Ibid.

[15] Наталья Короткая，“Эрос революции: “Комсомолка, не будь мещанкой – помоги мужчине снять напряжение!” https://lady.tut.by/news/sex/319720.html?crnd=68249.

[16] Paul Kengor, Takedown: From Communists to Progressives, How the Left Has Sabotaged Family and Marriage (WND Books, 2015), s. 54.

[17] Se Melnichenko (2017).

[18] Xia Hou, “The Promiscuous Gene of Communism: Sexual Liberation,” The Epoch Times (Chinese edition). 9 april, 2017, http://www.epochtimes.com/gb/17/4/9/n9018949.htm; The Weekly Review, Volumes 4–5 (National Weekly Corporation, 1921), 232, Tillgänglig på https://goo.gl/QY1gBc; för incidenten om officeraren i Röda armén Karaseev som ”socialiserade” tio flickor, se Olga Greig (Ольга Грейгъ), Kapitel 7 i “The Revolution of the Sexes,” eller “The Secret Mission of Clara Zetkin” (Революция полов, или Тайная миссия Клары Цеткин), tillgänglig på https://rutlib5.com/book/21336/p/8

[19] Clara Zetkin, “Lenin on the Women’s Question,” My Memorandum (transkriberad från V.I. Lenins skrifter, International Publishers, tillgänglig på https://www.marxists.org/archive/zetkin/1920/lenin/zetkin1.htm)

[20] Huang Wenzhi, “‘What Happened after Nora Left’: Women’s Liberation, Freedom of Marriage, and Class Revolution: A Historical Survey of the Hubei-Henan-Anhui Soviet Districts (1922–1932),” Open Times no. 4 (2013). Chinese: 黃文治：〈 “娜拉走後怎樣”：婦女解放、婚姻自由及階級革命——以鄂豫皖蘇區為中心的歷史考察（1922～1932）〉《開放時代》，2013年第4期.

[21] Huang Wenzhi (2013), Ibid.

[22] “Yang Ning, “Why Did the Eighth Route Army Purchase Medicines for Sexual Transmitted Diseases?” The Epoch Times (Kinesiska),  http://www.epochtimes.com/gb/18/1/18/n10069025.htm

[23] Judith A. Reisman, Ph.D.; Edward W. Eichel, Kinsey, Sex and Fraud: The Indoctrination of a People (Lafayette, Louisiana: Lochinvar-Huntington House, 1990);  “Dr. Judith A. Reisman and her colleagues demolish the foundations of the two (Kinsey) reports.”; “Really, Dr Kinsey?” The Lancet, Vol. 337 (2 mars, 1991): 547.

[24] L. B. Finer, “Trends in Premarital Sex in the United States, 1954–2003,” Public Health Reports 122(1) (2007): s. 73–78.

[25] Nicholas H. Wolfinger, “Counterintuitive Trends in the Link Between Premarital Sex and Marital Stability,” Institute for Family Studies,  https://ifstudies.org/blog/counterintuitive-trends-in-the-link-between-premarital-sex-and-marital-stability.

[26] Betty Friedan, The Feminine Mystique (New York: W.W. Norton & Company, 1963).

[27] David Horowitz, Salon Magazine, januari 1999, http://www.writing.upenn.edu/~afilreis/50s/friedan-per-horowitz.html  

[28] Joanne Boucher, “Betty Friedan and the Radical Past of Liberal Feminism.” New Politics 9 (3). http://nova.wpunj.edu/newpolitics/issue35/boucher35.htm.

[29] Kate Weigand, Red Feminism: American Communism and the Making of Women’s Liberation (Baltimore, Maryland: Johns Hopkins University Press, 2002).

[30] Simone de Beauvoir, The Second Sex, trans. Constance Borde, Sheila Malovany-Chevallier (New York: Vintage Books, 2011).