loadingJenny Nyström var en av de stora konstnärer som bidrog till julberättelsernas stora popularitet och bilden av julen. Foto: Public domain
Jenny Nyström var en av de stora konstnärer som bidrog till julberättelsernas stora popularitet och bilden av julen. Foto: Public domain
Tradition

Julsagorna skulle vara sedelärande och ge julmagi

Eva Sagerfors

När julberättelser för barn blev populära genom jultidningar och julböcker kring förra sekelskiftet fungerade de både sedelärande och för att sprida känslan av julmagi. Här berättar forskaren Tommy Kuusela om julsagornas betydelse och historia.

Den klassiska bilden av högläsning av julsagor i det ombonade hemmet härrör från en borgarmiljö kring förra sekelskiftet, berättar Tommy Kuusela, forskare vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Tommy Kuusela berättar att illustrationerna fick stort inflytande över föreställningen om tomtar. Foto: Linn Kierkegaard

Då hade julberättelserna en gyllene period, något som kom av att man i slutet av 1800-talet började ge ut jultidningar med sagor till julperioden. En del berättelser handlade om julen.

Julsagor – lästips

Viktor Rydberg skrev Tomten (1881) och Lille Viggs äfventyr på julafton (1875), men även Betlehems stjärna (1891) som tonsattes av Alice Tegnér.

August Strindberg skrev Lycko-Pers resa (1882), där tomten spelar en viktig roll.

Julrosor – berättelser i advent, innehåller bland annat Selma Lagerlöfs Legenden om julrosorna (1911) och Jeanna Oterdahls Gumman som ville ha hustomte (1933).

Elsa Beskows Petters och Lottas jul (1947) är välkänd. En mindre känd saga är Tomtarna på fäbodvallen från samlingen Det hände en gång (1944).

Astrid Lindgren har skrivit boken Räven och tomten (2017). En samling med jultema är Astrid Lindgrens jul (2015).

Sagosamlingarna Bland tomtar och troll och Smålänningens jul började ges ut i början av 1900-talet och ges fortfarande ut varje år.

Charles Dickens skrev En julsaga som har filmatiserats i många varianter.

Alf Prøysens Snickar Andersson och jultomten (1973).

H C Andersen: I samlingen Julberättelser (2005) finns bland andra Flickan med svavelstickorna och Den gamla ekens sista dröm.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

Epoch Times Podcasts

Gröning & Blomgren Utanför Podcast

Följ med när journalisten Lotta Gröning tillsammans med Jan Blomgren, professor i kärnfysik, bjuder in gäster till att fritt diskutera högt och lågt kring aktuella samhällsfrågor.

Lev Skönare Podcast

I Lev Skönare med Friskis & Svettis-grundaren Johan Holmsäter och jympa-Mats får vi följa med i intressanta samtal med spännande gäster om hälsa i vid existentiell mening.

Tidsspegeln Podcast

Vår kultur och civilisation, tycks hotad från flera håll. Vi möter gäster som ägnat sitt liv åt att söka svaren – psykologer, författare, filosofer, teologer och rena särlingar; människor som brinner för att förstå.

Sportpodden Podcast

Stjärnor, doldisar, psykologer och forskare – alla har de sin plats i idrottens värld. Liksom förstås även i Sportpodden där sportchefen Jonas Arnesen och idrottsprofilen Danijela Rundqvist bjuder in gäster för intressanta samtal.

loadingJenny Nyström var en av de stora konstnärer som bidrog till julberättelsernas stora popularitet och bilden av julen. Foto: Public domain
Jenny Nyström var en av de stora konstnärer som bidrog till julberättelsernas stora popularitet och bilden av julen. Foto: Public domain
Tradition

Julsagorna skulle vara sedelärande och ge julmagi

Eva Sagerfors

När julberättelser för barn blev populära genom jultidningar och julböcker kring förra sekelskiftet fungerade de både sedelärande och för att sprida känslan av julmagi. Här berättar forskaren Tommy Kuusela om julsagornas betydelse och historia.

Den klassiska bilden av högläsning av julsagor i det ombonade hemmet härrör från en borgarmiljö kring förra sekelskiftet, berättar Tommy Kuusela, forskare vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Tommy Kuusela berättar att illustrationerna fick stort inflytande över föreställningen om tomtar. Foto: Linn Kierkegaard

Då hade julberättelserna en gyllene period, något som kom av att man i slutet av 1800-talet började ge ut jultidningar med sagor till julperioden. En del berättelser handlade om julen.

Julsagor – lästips

Viktor Rydberg skrev Tomten (1881) och Lille Viggs äfventyr på julafton (1875), men även Betlehems stjärna (1891) som tonsattes av Alice Tegnér.

August Strindberg skrev Lycko-Pers resa (1882), där tomten spelar en viktig roll.

Julrosor – berättelser i advent, innehåller bland annat Selma Lagerlöfs Legenden om julrosorna (1911) och Jeanna Oterdahls Gumman som ville ha hustomte (1933).

Elsa Beskows Petters och Lottas jul (1947) är välkänd. En mindre känd saga är Tomtarna på fäbodvallen från samlingen Det hände en gång (1944).

Astrid Lindgren har skrivit boken Räven och tomten (2017). En samling med jultema är Astrid Lindgrens jul (2015).

Sagosamlingarna Bland tomtar och troll och Smålänningens jul började ges ut i början av 1900-talet och ges fortfarande ut varje år.

Charles Dickens skrev En julsaga som har filmatiserats i många varianter.

Alf Prøysens Snickar Andersson och jultomten (1973).

H C Andersen: I samlingen Julberättelser (2005) finns bland andra Flickan med svavelstickorna och Den gamla ekens sista dröm.

Feedback

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024