Journalisten och Kina-experten Jojje Olsson skriver i en artikel på InBeijing att han smutskastas och utmålas som skamlig och vilseledande av den kinesiska ambassaden i Stockholm.
För några veckor sedan blev han intervjuad av Expressen i artikeln ”Så straffas svenska journalister av Kina”. I artikeln radar man upp flera exempel på hur kinesiska myndigheter hindrar svenska journalister från att utföra sitt journalistiska arbete.
Den kinesiska ambassaden går ut i ett pressmeddelande där man säger att Expressens artikel är full av fördomar och lögner. Den är också ”oacceptabel”.
I artikeln lyfter tidningen fram flera utländska journalister som blivit utkastade ur Kina på grund av deras rapportering.
Den franska journalisten Ursula Gauthier utvisades för att ha rapporterat kritiskt om Kinas behandling av uigurerna.
Melissa Chan från USA blev utkastad efter att ha skrivit om svarta fängelser i Kina.
Amerikanske Reuters-journalisten Paul Mooney sparkades ut från Kina efter att skrivit om brotten mot de mänskliga rättigheterna i Kina.
Även Jojje Olsson är svartlistad och kan inte längre komma in i Kina.
– Någon trodde det berodde på att jag skrivit om känsliga frågor som Sydkinesiska havet och de kidnappade Kina-svenskarna [Gui Minhai och Peter Dahlin], och någon trodde till och med att det handlade om en bloggpost jag skrivit om en rapport om organstölder länkade till falungong och etniska minoriteter. Själv tror jag att det handlar om en sammantagen bedömning av dessa och flera faktorer, samt att min nya bok spelar in eftersom marknadsföringen började långt innan min visumansökan nekades, sade han tidigare i en intervju med Epoch Times.
Den kinesiska ambassaden skriver i pressmeddelandet att Olssons ”vilseledande och skamliga beteende indikerar att han inte är en ärlig eller trovärdig person”. Han menar att man personligen ger sig på honom.
I pressmeddelandet skriver man också att förhållandena för journalisterna i Kina har förbättrats. Men Jojje Olsson säger att det inte stämmer och hänvisar till rapporten ”Access Denied: Surveillance, harassment and intimidation as reporting conditions in China deteriorate” från Foreign Correspondents’ Club of China (FCCC). I den intervjuas 117 utländska journalister i Kina och de visar att arbetsklimatet har försämrats betydligt de senaste åren.
Den kinesiska ambassaden skriver att FCCC är en ”oregistrerad olaglig” organisation som inte har någon ”legitimitet”.
Man har också kontaktat Expressen och man hoppas att tidningen har ”modet att publicera vårt brev och låta läsarna höra olika röster och få veta sanningen”.
Enligt Olsson är Kinaambassadens agerande inte något unikt ”utan ett steg i ledet i vad som till synes är en ny strategi att påverka svenska medier, samhällsdebatt och i förlängningen även svensk politik”.
Samtidigt säger han att detta är inget som endast sker i Sverige. I andra länder har det gått ännu längre, skriver han. Som exempel tar han upp hur Kinas ambassad i Australien nyligen ringde och hotade en producent av ett nyhetsprogram. Det handlade om ett inslag om Kinas nya sidenvägar som ambassaden ville att man skulle ställa in.
