I södra Australien byggs nu världens största batteri. Det ska stötta upp ett elnät med enbart förnybara energikällor. Batterier kan dock bara spela en mindre roll i Australiens snabba energiomställning menar en expert Epoch Times talat med.
Det australiska elbolaget AGL har meddelat att det är den finska tillverkaren Wärtsilä som kommer att leda arbetet med att bygga batteriet. Det kommer att kosta motsvarande 1,1 miljarder kronor och ha en lagringskapacitet på 250 megawattimmar. Det kommer alltså kunna operera på sin maximala effekt, 250 megawatt, i en timme.
Tanken är dock att man ska kunna bygga ut projektet upp till 1 000 megawattimmars lagringskapacitet. Då skulle det kunna operera på maxeffekt i fyra timmar.
Batteriet byggs bredvid delstaten South Australias största kraftstation, gasverket på Torrens Island i Adelaide. Det håller på att gradvis tas ur bruk, och tanken är att platsen ska fortsätta att användas, men till elkraft som genereras med hållbara metoder.
– Det här batteriet i elnätsstorlek kommer att stödja South Australias energiövergång och ge livsviktig kapacitet när den förnybara energin påverkas, samt under perioder med hög efterfrågan, säger AGL:s operativa chef Markus Brokhof i ett pressmeddelande.
South Australia fick en energichock 2016 när det extrema vädret gjorde att en vindkraftspark, som var en av delstatens primära energikällor, fick kopplas bort från nätet. Det skapade en kedjereaktion som i slutänden ledde till strömavbrott för 850 000 personer.
AGL:s meddelande kommer efter att Australiens styrelse för energisäkerhet varnat regeringen att hela elnätet måste ses över med tanke på den snabba övergången till sol- och vindkraft. Annars kan australierna vänta sig strömavbrott och extrema pristoppar.
Tack vare en särskild mjukvara ska batteriet klara att hålla nätets frekvens på 50 hertz. Frekvensen sjunker annars när belastningen ökar, och om den sjunker för lågt kopplas hushåll i slutänden bort från nätet för att upprätthålla frekvensen, och då uppstår strömavbrott.
Det här problemet är något som vanligen undviks med hjälp av kol-, gas- eller vattenkraftsgeneratorer, förklarar professor Iven Mareels, vid Melbournes universitet. Han är ingenjör och expert på elnätssystem.
– Dessa generatorer drivs av turbiner som roterar med 50 varv per sekund, eller 50 hertz. Den här funktionen, att upprätthålla elnätets frekvens saknas hos sol- och vindsystem, och i vanliga batterisystem, säger Mareels till Epoch Times.
– All kraft i ledningarna är synkroniserade överallt i nätet, till exakt samma frekvens. Det här är väldigt viktigt. Det kan inte fungera annars.
Tanken med AGL:s batteri är att det med hjälp av komplex mjukvara ska kunna hålla elnätets frekvens så nära 50 hertz som möjligt. Allt eftersom Australien avskaffar kol- och gaskraft så blir dock frågan vad som egentligen kommer att styra frekvensen. Vanliga batterier använder växelriktare för att dess likström ska matcha elnätets växelström på 50 hertz.
– Växelriktaren kan "slava" under nätet. Problemet uppstår om man tar bort alla de här stora maskinerna (kol- och gasverken), vem det är som är "boss", säger Mareels.
Trots pushen för litiumbatterier som ett komplement till förnybara energikällor säger Mareels att teknologin inte räcker till för att stödja Australiens ökade användning av vind- och solenergi. Det skulle krävas för många batterier.
– De har en roll att spela, men inte på det stora nätet. Man kan aldrig bygga tillräckligt med batterier för att lagra till nätet.
Han menar att Australien i stället borde satsa på pumpkraftverk. Det är en teknik där man använder stora vattenreservoarer för att lagra energi.
– För omfattande lagring skulle jag satsa på vatten alla gånger hellre än batterier, säger han.
Snowy Hydro, Australiens statsägda elbolag, håller i nuläget på att bygga ett system som kallas Snowy 2,0 som ska ha en effekt på 2 000 megawatt och en lagringskapacitet på 350 000 megawattimmar.
Projektet beräknas kosta uppemot 25 gånger mer än AGL:s nya jättebatteri, men lagringskapaciteten kommer också att vara 1 400 gånger större.
Mareels tillägger att litiumbatterier inte är "så förnybara som folk vill påskina" med tanke på att litium är en begränsad, ändlig resurs.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
