loadingAntal restnoterade läkemedelsförpackningar 2018–2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Antal restnoterade läkemedelsförpackningar 2018–2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

Jakten på billigare läkemedel bidrog till brist

Cecilia Klintö/TT

Den svenska modellen för att hålla priserna nere kan ha bidragit till att det allt oftare är brist på läkemedel. Den svenska marknaden är liten och med ett pristak finns risken att den ses som olönsam.

Mellan 2021 och 2022 ökade antalet restnoterade läkemedelsförpackningar med 54 procent. Mellan 2022 och 2023 var ökningen hela 102 procent.

Restnoterade läkemedel är ett utbrett problem i hela EU. Men i Sveriges fall kan problemet ha förstärkts av systemet med takpriser.

Därför restnoteras läkemedel

2021 restnoterades drygt 1 000 läkemedelsförpackningar. 2023 hade antalet ökat till 3 260.

Restnoteringar kan pågå kortare eller längre tid. Vid årsskiftet fanns en pågående restsituation för 7 procent av de totalt 15 500 förpackningar som fanns på den svenska marknaden.

Ökningen tog rejäl fart i samband med Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Inflation, energipriser, fraktpriser och förändringar i valutakursen påverkar hela tillverkningskedjan, där varje led ofta har små marginaler.

Siffran 3 260 för 2023 återspeglar inte en faktisk läkemedelsbrist.

Läkemedel säljs ofta i olika styrkor och olika typer av förpackningar och dessutom är många läkemedel utbytbara, då de innehåller samma aktiva substans.

För apotekskunden kan det ändå ställa till det, till exempel genom att det krävs förnyad vårdkontakt för ändring av receptet om det läkemedel man fått utskrivet inte finns tillgängligt.

Till 6,3 procent av läkemedelsförpackningarna som var restnoterade förra året fanns inget alternativ.

Källa: Läkemedelsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingAntal restnoterade läkemedelsförpackningar 2018–2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Antal restnoterade läkemedelsförpackningar 2018–2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

Jakten på billigare läkemedel bidrog till brist

Cecilia Klintö/TT

Den svenska modellen för att hålla priserna nere kan ha bidragit till att det allt oftare är brist på läkemedel. Den svenska marknaden är liten och med ett pristak finns risken att den ses som olönsam.

Mellan 2021 och 2022 ökade antalet restnoterade läkemedelsförpackningar med 54 procent. Mellan 2022 och 2023 var ökningen hela 102 procent.

Restnoterade läkemedel är ett utbrett problem i hela EU. Men i Sveriges fall kan problemet ha förstärkts av systemet med takpriser.

Därför restnoteras läkemedel

2021 restnoterades drygt 1 000 läkemedelsförpackningar. 2023 hade antalet ökat till 3 260.

Restnoteringar kan pågå kortare eller längre tid. Vid årsskiftet fanns en pågående restsituation för 7 procent av de totalt 15 500 förpackningar som fanns på den svenska marknaden.

Ökningen tog rejäl fart i samband med Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Inflation, energipriser, fraktpriser och förändringar i valutakursen påverkar hela tillverkningskedjan, där varje led ofta har små marginaler.

Siffran 3 260 för 2023 återspeglar inte en faktisk läkemedelsbrist.

Läkemedel säljs ofta i olika styrkor och olika typer av förpackningar och dessutom är många läkemedel utbytbara, då de innehåller samma aktiva substans.

För apotekskunden kan det ändå ställa till det, till exempel genom att det krävs förnyad vårdkontakt för ändring av receptet om det läkemedel man fått utskrivet inte finns tillgängligt.

Till 6,3 procent av läkemedelsförpackningarna som var restnoterade förra året fanns inget alternativ.

Källa: Läkemedelsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024