Puckelpist i stället för trottoar, och gruskorn som far runt som små ärtor ovanpå den hårda, blankslipade isen. Det är inte lätt att ta sig fram på gatorna i halkan, av alla klagomål att döma.
Värst är missnöjet i de mellersta och södra delarna av landet. I norr tar invånarna snön och halkan med större jämnmod.
Snöfallet över södra Sverige i förra veckan, då temperaturen först steg snabbt för att sedan sjunka en bra bit under nollan på bara några timmar, var en rejäl prövning för landets snöröjare. Den utföll inte positivt, enligt alla klagande.
I Stockholm kom över 1 600 klagomål på halkan in under förra veckan. Det kan jämföras med nyårsveckan, då det var strax över 100 klagomål på halka.
Jack Schierbeck, kommunikatör på trafikkontoret i Stockholms stad, förklarar att den svåra halkan på så gott som alla gator varit svår att undvika. "Eftersom vatten inte går att ploga undan på samma sätt som snö går det inte att helt undvika halka när vädret är såsom det nu varit", skriver han i ett mejl till TT.
"Vi jobbar dygnet runt med att sanda och salta stadens gång-, cykel- och vägbanor för att minimera halkan som uppstår".
I Västerås har det också varit rejält halt efter snön och regnet som frös i förra veckan. Västerås stad har inte statistiken färdig över klagomålen efter den 10 januari, men det har förekommit uppretade insändare i lokalpressen.
– Vi fick mest klagomål under den första dagen efter snöfallet i förra veckan. En liten räddning är att det var lika halt överallt, även på den egna trappan, så att folk förstod att det var riktigt halt ute, säger Sandra Johansson, vinteransvarig i Västerås stad.
Sopsaltning dyrt men effektivt
I Västerås finns det enligt kommunen 38 mil gång- och cykelvägar och det tar lång tid att röja och halkbekämpa dem vid ett snöoväder. Just nu pågår ett försök med sopsaltning på gång- och cykelvägar som ska utvärderas. Enligt kommunen är metoden effektiv, men dyr.
I Södertälje har klagomålen vällt in, rapporterar SVT Nyheter Södertälje. Cirka 200 anmälningar har kommit in den senaste tiden. Även i Linköping har det varit riktigt halt flera gånger i vinter, berättar Carl Eriksson, driftingenjör vid trafikenheten i Linköpings kommun.
– Vi har haft flera sådana dagar.
Runt 150 klagomål har kommit på halkan, berättar han.
– Vi har tio mil gång- och cykelvägar som vi sopsaltar. Linköping var först med det, det är många kommuner som följt efter, säger han.
Husägarna ansvarar i Linköping
Men längs med gatorna i Linköping är det husägarna som svarar för snöröjning och halkbekämpning, precis som i många andra kommuner.
– Nivån blir ju väldigt olika. En del går ut så fort det kommit en snöflinga medan andra struntar i det.
Carl Eriksson berättar att det diskuteras inom Linköpings kommun om det decentraliserade ansvaret är vettigt.
– Men det går inte heller att komma ifrån halkan helt. Vi jobbar med kampanjer, som att man ska ha halkriktiga skor.
"Vi är vana"
I norr är däremot missnöjet med snöröjningen inte lika stort.
– Vi är vana vid att hantera vintern. Folk har broddar. Vi har 50 procent mindre klagomål i år än tidigare. Än så länge har vi varit ute tre gånger för att röja snö, och tre gånger för halka, berättar Anders Åberg, ansvarig för väghållning i Luleå kommun.
I Östersund har också klagomålen varit färre i år än tidigare, berättar Tore Åberg, gatu- och parkchef i Östersunds kommun. Trots att det även där blev ordentligt halt under förra veckan.
– Vi sandar, så klart. Folk vill att vi ska sanda. Men då blir sparkåkarna arga, säger han.
Han konstaterar att östersundborna blivit mer klagande på senare år. I alla fall när det gäller trafikmiljön.
– Yngre klagar mer än de äldre. De som är riktigt gamla tar på sig broddarna, eller stannar inne.
(Johanna Cederblad/TT)