loading
En Ironmantävling innebär en extrem påfrestning för kroppen: 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling - och så ett maratonlopp på 42 kilometer direkt efter det. Foto: TT-arkivbild
En Ironmantävling innebär en extrem påfrestning för kroppen: 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling - och så ett maratonlopp på 42 kilometer direkt efter det. Foto: TT-arkivbild
Inrikes

Ironman tär hårdare på män än kvinnor

Epoch Times

Är det östrogenet som skyddar, eller har kvinnorna bara en bättre strategi när de tar sig an det extrema uthållighetstestet Ironman?

Det frågar sig forskare, sedan det visat sig att den kvinnliga kroppen tar mindre stryk än den manliga.

– Vi ser ganska tydligt att tjejerna, framför allt när det gäller skelettmuskelnedbrytning, inte tar lika mycket stryk, säger Patrick Bergman, forskare inom fysisk aktivitet och hälsa på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Forskarna har undersökt 15 män och 15 kvinnor som genomförde en Ironman i Kalmar. Tävlingen inkluderar 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling - och så ett maratonlopp på 42 kilometer direkt efter det.

"Coca cola-urin"

Att träning innebär nedbrytning av muskler brukar träningsvärken dagarna efteråt ge en plågsam påminnelse om. Vid påfrestningar av Ironmanklass blir nedbrytningen omfattande och ett tecken på det är det som brukar kallas "coca cola-urin", det vill säga att de som deltagit i ultrauthållighetstävlingar efteråt får brunfärgad urin.

– Man brukar säga att det kissas ut muskler. När musklerna gått sönder är det stora proteiner som måste ut via njurarna, säger Patrick Bergman.

Olika tecken på nedbrytningen går också att spåra i blodet. Biomarkörer som visar på skelettmuskelnedbrytning, njurpåverkan, leverpåfrestning och nedbrytning av hjärtmuskeln ökade hos alla deltagarna i studien, men ökningen av två av markörerna var markant större hos männen än hos kvinnorna.

– Det nya med vår studie är att vi nu har data på tjejer. Det saknas annars överlag i den här världen, säger Patrick Bergman.

Även om studien är liten anser han att den är ett tydligt bevis för skillnaden mellan kvinnor och män. Men den förklarar inte orsaken. En av forskarnas hypoteser är att kvinnorna är bättre förberedda och kanske har en annan strategi, när de genomför tävlingen.

Högre intensitet

– Man skulle kunna tänka sig att männen kör på med en högre intensitet, att de överskattar sin förmåga, medan kvinnor tvärtom underskattar sin förmåga. Vi är inne och benar i det området just nu, säger Patrick Bergman.

En annan hypotes är att det är det kvinnliga könshormonet östrogen som skyddar.

Men den viktigaste och mest omdebatterade frågan är vilka hälsoeffekter ultrauthållighetslopp får i längden för den som genomför många lopp under många års tid. Det enda säkra svaret är att den andra extremen, att inte träna alls, är mycket farligare, understryker Patrick Bergman.

– Tycker man att det är roligt ska man hålla på med det.

(TT)

Biomarkörer speglar påfrestningen

Studien gjordes på 15 män och 15 kvinnor som deltog i Ironman i Kalmar.

Alla utom en slutförde hela tävlingen. Gruppen hade en genomsnittsålder och ett genomsnittligt tävlingsresultat som liknade det totala antalet tävlandes genomsnittliga ålder och resultat.

Blodprover togs på deltagarna före tävlingen, precis efteråt och efter en veckas vila. Bland annat mättes biomarkörer som brukar indikera hjärtmuskelnedbrytning, skelettmuskelnedbrytning, njurpåverkan och leverpåfrestning. Värdena steg kraftigt efter genomfört lopp, men de flesta hade återgått till ursprungsläget efter en veckas vila.

Hos män ökade halterna av de biomarkörer som indikerar skelettmuskelnedbrytning avsevärt mer än hos kvinnor.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

Källa: Linnéuniversitetet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
En Ironmantävling innebär en extrem påfrestning för kroppen: 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling - och så ett maratonlopp på 42 kilometer direkt efter det. Foto: TT-arkivbild
En Ironmantävling innebär en extrem påfrestning för kroppen: 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling - och så ett maratonlopp på 42 kilometer direkt efter det. Foto: TT-arkivbild
Inrikes

Ironman tär hårdare på män än kvinnor

Epoch Times

Är det östrogenet som skyddar, eller har kvinnorna bara en bättre strategi när de tar sig an det extrema uthållighetstestet Ironman?

Det frågar sig forskare, sedan det visat sig att den kvinnliga kroppen tar mindre stryk än den manliga.

– Vi ser ganska tydligt att tjejerna, framför allt när det gäller skelettmuskelnedbrytning, inte tar lika mycket stryk, säger Patrick Bergman, forskare inom fysisk aktivitet och hälsa på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Forskarna har undersökt 15 män och 15 kvinnor som genomförde en Ironman i Kalmar. Tävlingen inkluderar 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling - och så ett maratonlopp på 42 kilometer direkt efter det.

"Coca cola-urin"

Att träning innebär nedbrytning av muskler brukar träningsvärken dagarna efteråt ge en plågsam påminnelse om. Vid påfrestningar av Ironmanklass blir nedbrytningen omfattande och ett tecken på det är det som brukar kallas "coca cola-urin", det vill säga att de som deltagit i ultrauthållighetstävlingar efteråt får brunfärgad urin.

– Man brukar säga att det kissas ut muskler. När musklerna gått sönder är det stora proteiner som måste ut via njurarna, säger Patrick Bergman.

Olika tecken på nedbrytningen går också att spåra i blodet. Biomarkörer som visar på skelettmuskelnedbrytning, njurpåverkan, leverpåfrestning och nedbrytning av hjärtmuskeln ökade hos alla deltagarna i studien, men ökningen av två av markörerna var markant större hos männen än hos kvinnorna.

– Det nya med vår studie är att vi nu har data på tjejer. Det saknas annars överlag i den här världen, säger Patrick Bergman.

Även om studien är liten anser han att den är ett tydligt bevis för skillnaden mellan kvinnor och män. Men den förklarar inte orsaken. En av forskarnas hypoteser är att kvinnorna är bättre förberedda och kanske har en annan strategi, när de genomför tävlingen.

Högre intensitet

– Man skulle kunna tänka sig att männen kör på med en högre intensitet, att de överskattar sin förmåga, medan kvinnor tvärtom underskattar sin förmåga. Vi är inne och benar i det området just nu, säger Patrick Bergman.

En annan hypotes är att det är det kvinnliga könshormonet östrogen som skyddar.

Men den viktigaste och mest omdebatterade frågan är vilka hälsoeffekter ultrauthållighetslopp får i längden för den som genomför många lopp under många års tid. Det enda säkra svaret är att den andra extremen, att inte träna alls, är mycket farligare, understryker Patrick Bergman.

– Tycker man att det är roligt ska man hålla på med det.

(TT)

Biomarkörer speglar påfrestningen

Studien gjordes på 15 män och 15 kvinnor som deltog i Ironman i Kalmar.

Alla utom en slutförde hela tävlingen. Gruppen hade en genomsnittsålder och ett genomsnittligt tävlingsresultat som liknade det totala antalet tävlandes genomsnittliga ålder och resultat.

Blodprover togs på deltagarna före tävlingen, precis efteråt och efter en veckas vila. Bland annat mättes biomarkörer som brukar indikera hjärtmuskelnedbrytning, skelettmuskelnedbrytning, njurpåverkan och leverpåfrestning. Värdena steg kraftigt efter genomfört lopp, men de flesta hade återgått till ursprungsläget efter en veckas vila.

Hos män ökade halterna av de biomarkörer som indikerar skelettmuskelnedbrytning avsevärt mer än hos kvinnor.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

Källa: Linnéuniversitetet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024