Skyddet av forskningsdata vid svenska universitet och högskolor uppvisar stora brister. Bristande regelefterlevnad, otillräcklig kunskap om skydd och dålig styrning från såväl myndigheterna som från regeringen pekas ut av Riksrevisionen.
Forskningen vid universitet och högskolor omsätter stora belopp varje år. 2022 uppgick lärosätenas egen forskning till cirka 44 miljarder kronor. Till det kommer ett ospecificerat belopp som finansieras av samverkande externa parter, till exempel industrier och institutioner från andra länder. En stor del av denna forskning syftar till att bygga ny kunskap och utveckling av nya idéer, fröprodukter, arbetsmetoder och tekniker av olika slag. Det handlar både om grundforskning och sådan forskning som kan appliceras i produktutveckling ute i industrin.
Intresset för den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige har generellt ett gott rykte runt om i världen och är därför eftertraktat gods för exploatörer av olika slag. Både MSB och Säpo har i olika sammanhang pekat på en ökad aktivitet kring försök att med olika typer av underrättelseverksamhet ta del av både forskningsresultat, metodkunskap och nyckelpersoner i olika forskningssammanhang. Inte minst rör dessa myndigheters rapporter på området just universitet och högskolor.