– Framför allt är jag orolig för tonåringarna, säger Claes Thunblad, ordförande i Riksidrottsförbundets Stockholmsdistrikt. Han menar att barn- och ungdomsidrotten har en oerhört viktig funktion i samhället och ser en fara i att många slutat idrotta under pandemin.

Två av tre idrottsföreningar i Stockholmsdistriktet har förlorat fler medlemmar än vanligt under coronakrisen, och var fjärde har förlorat många. Det visar en ny rapport från Riksidrottsförbundets Stockholmsdistrikt, som tittat på hur idrottsrörelsen i regionen klarat sig under pandemin.

Viktig samhällsfunktion

Även Ungdomsbarometerns rapport Unga och idrott 2021 visar att så många som var tredje ungdom pausat eller slutat idrotta i Sverige under det senaste året.

– Det känsliga i den här åldern är att man kan välja att sluta, och då finns det en massa andra saker som lockar och drar. Då kan det vara ett rätt långt steg tillbaka, säger Claes Thunblad till Epoch Times.

Idrotten föder så mycket samhällsvinster, och det är hög tid att politiken inser och prioriterar dessa värden.

– Claes Thunblad, ordförande i RF-SISU Stockholm

Han menar att idrottens funktion inte bara är en fråga om fysisk hälsa och livskvalitet, utan är både brottsförebyggande och trygghetsskapande. Barn och unga får möjlighet att ingå i ett bra sammanhang där man lär sig såväl laganda som ledarskap. 

– Idrotten föder så mycket samhällsvinster, och det är hög tid att politiken inser och prioriterar dessa värden, säger han.

Tappet störst bland ungdomar

Att tappet varit störst bland ungdomar beror till stor del på att de under långa perioder stängdes av helt från all tränings- och tävlingsverksamhet. Men även för de yngre grupperna har matcher och tävlingar ställts in vilket lett till lägre motivation och att många slutat komma på träningarna.

Överlag har restriktionerna slagit hårdast mot kampsporter, brottning och boxning, men även mot hallsporter såsom innebandy, handboll och volleyboll. 

Medlemstappet har gjort att många föreningar fått sämre ekonomi, och drygt en av tio kan tvingas lägga ned inom en snar framtid, visar Stockholmsförbundets rapport.

Därför är stöd från kommunerna viktigt, menar Claes Thunblad. Särskilt som idrotts- och fritidsverksamheten sedan länge varit en starkt underprioriterad fråga. 

– Kommunerna måste börja prioritera idrotten mycket hårdare än vad man gjorde innan pandemin, och ganska långsiktigt.

För att föreningarna ska kunna återstarta behövs omedelbara insatser i form av ekonomiska resurser, men även långsiktiga investeringar i inomhusanläggningar, idrottsplaner och ytor som idrotten länge efterfrågat.

– Det här är ett jättetufft arbete som man inte gör på en höst eller på ett år. Det är en återstart som måste pågå under en längre period, säger Thunblad.

Framgångsfaktorer

Även om många föreningar haft det tufft under pandemin, så finns det också de som klarat sig över förväntan. En av dessa är Täby FC, världens största innebandyklubb. 

Eva Pethrus, klubbens vice ordförande, säger att med tanke på de hårda restriktioner idrotten haft att förhålla sig till har deras klubb klarat sig väldigt bra, mycket tack vare passionerade ledare och tränare. 

– Utan den enorma kraften vi har hos våra tränare och ledare så hade vi inte lyckats. De har jobbat hårt på att hålla ihop grupperna och skapa en sorts normalitet i allt det onormala, säger hon. 

Våra barn och unga brinner för att spela med klubba och boll, så att vara en del i ett lag och spela matcher måste få komma tillbaka så att de inte väljer att sluta.

– Eva Pethrus, vice ordförande Täby FC

Dessutom har de lyckats göra både utomhusträningar och andra alternativa aktiviteter till något roligt. 

– Man har arrangerat tävlingar inom laget, och när man tränat på olika platser har man videofilmat sig själv, eller kört i realtid, och på så sätt kunnat dela det man gör med varandra, säger hon.

Men lika viktigt har det varit att hålla tät kontakt med och peppa spelare som inte dykt upp på träningarna.

– Om någon har varit borta och missat några träningar så måste samtalet komma: ”Hej, vi saknar dig, hur är läget?”

Motverkar fysisk och psykisk ohälsa

Eva Pethrus är glad över att att restriktionerna nu lättar och hoppas att de inte kommer tillbaka i höst.

– Våra barn och unga brinner för att spela med klubba och boll, så att vara en del i ett lag och spela matcher måste få komma tillbaka så att de inte väljer att sluta.

Precis som Claes Thunblad anser hon att politiken behöver lägga mer resurser på idrotten.

– Vår stora svårighet är att vi inte har tillräckligt med halltider, och vi vet att det finns lag som skulle vilja ha en eller fler tider till i veckan för att kunna träna mer.

Hon menar att man måste tänka på idrottsrörelsen som en vaccination mot mycket annat som kan gå tokigt i barn och ungas liv, och pekar på att forskningen tydligt visar att träning ett par, tre gånger i veckan motverkar psykisk ohälsa. 

Därmed minskar också kostnaderna för barn- och elevhälsan.

– Det är ett förebyggande arbete vi håller på med. Har man den förståelsen inom politiken är man också villig att göra den här typen av investering, säger hon.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!