Barnen och ungdomarna som anslutit sig till terrorgrupper i Mellanöstern har i de flesta fall inte rest ensamma.

– Vad vi vet här i Göteborg så har barnen rest tillsammans med en vuxen anhörig, oftast en förälder, säger Zan Jankovski, lokal samordnare mot radikalisering och våldsbejakande extremism.

Det finns flera uppseendeväckande uppgifter i Försvarshögskolans studie. Dels att så många unga och barn rest till de aktuella områdena och dels att Sverige tillsammans med Belgien toppar antalet terrorresor per capita.

– Varför så många svenskar har rest är lite av en tiotusenkronorsfråga och det vi verkligen försöker hitta en förklaring till. Jag tror att en förklaring är att vår lagstiftning fram till nu inte riktigt hängt med. Det har varit förhållandevis enkelt att ta till sig propaganda, föra ut propaganda och försöka rekrytera, säger Zan Jankovski.

Slagit larm

– Sedan tror jag inte att vi velat se tecknen på att vi faktiskt haft en stark jihadistisk miljö i delar av Sverige, åtminstone fram till för två-tre år sedan, fortsätter han.

Från Göteborg och flera andra utpekade områden har det dock slagits larm, påpekar han.

– Det har lyfts av oss som jobbar i första linjen, men mottagarna har kanske inte alltid tagit det på största allvar. Här i Göteborg handlade det på 90-talet om individer som åkte till olika konflikter i Mellanöstern, medan det vi ser nu mer handlar om en gruppdynamik, alltså större grupper som attraheras.

Kamrateffekt

Mellan 2012 och 2015 skapades något av en snöbollseffekt i Göteborg, påpekar han.

– Det var ett antal göteborgare som åkte dit, de kommunicerade och berättade hur fantastiskt det var, och de hade personliga relationer till andra personer som säkert hade en lägre tröskel för att ansluta sig fullt ut. Den kamrateffekten ska man inte underskatta.

(TT)