Del 19 (Läs del 1 här)
USA stod under kalla kriget som ledare för den del av världen som motsatte sig det kommunistiska blocket. Just därför är det intressant som ett exempel på hur en omfattande kommunistisk subversion skett sedan 30-talet och dess konkreta resultat i dag. Liknande mönster återfinns i hela västvärlden, men varje land har sin egen situation.
Enligt mänsklighetens traditionella värderingar är det normalt att människor använder sin intelligens för att förbättra sina levnadsförhållanden, öka välståndet och nå nya kulturella höjder. I den ”progressiva eran” i USA, från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet, rättade statliga reformer till olika former av korruption som hade uppstått under en period av ekonomisk och social utveckling.
Men efter att kommunister infiltrerat USA kapade de termer som ”framsteg” och ”progressiv” och fyllde dem med sin egen ideologi. Det var bara logiskt att kommunismen kapade progressivismen, men det här har inte varit uppenbart för de flesta. Den moderna progressivismen är en direkt til lämpning av Darwins evolutionsteori på samhällsvetenskapen, och resultaten är en ständig pågående avvikelse från den traditionella moralen i ”framstegets” namn. Än i dag fortsätter kommunismen med det här öppna bedrägeriet genom att iklä sig progressivismens mantel.
Under den här ”progressiva revolutionen” har ateister sett på traditionell moral som ett hinder för framsteg och krävt att alla moralstandarder omvärderas. Man har förnekat att absoluta moraliska måttstockar existerar, använt samhället, kulturen, historien och de rådande omständigheterna i samhället för att etablera sitt eget system av moralisk relativism.
Efter att kommunister infiltrerat USA kapade de termer som ” framsteg” och ” progressiv” och fyllde dem med sin egen ideologi.
I den progressiva revolutionens fotspår har denna moraliska relativism fått allt större inflytande inom politiken, utbildningen, kulturen och andra aspekter av det västerländska samhället.
Moralisk relativism ligger i själva den marxistiska ideologins kärna. Enligt den så är allting som ligger i proletariatets (med vilket man i stort sett menar marxismens härskarklass) intresse moraliskt, medan det som inte gör det är omoraliskt. Moralen används inte för att sätta upp ramar för hur proletariatet kan handla, utan den används som ett vapen för proletariatets diktatur att använda mot sina fiender. Tillsammans med den progressiva rörelsen har den här moraliska relativismen fått allt mer inflytande över politik, utbildning, kultur och andra aspekter av det västerländska samhället.
Det är inte fel för människor att söka lycka och framsteg, men när vissa -ismer börjar ersätta de traditionella moralvärderingarna och tron, förvandlas de till verktyg som kommunismens spöke använder för att leda folk till förfall och förstörelse.
Vänstern tar kontroll över staten
I ”Det kommunistiska manifestet” räknar Marx och Engels upp tio steg för att förstöra kapitalismen. Bland de tio punkter som räknas upp i manifestet håller många redan på att genomföras, för att föra västerlandet åt vänster, och i slutänden etablera kommunistisk politisk kontroll. Två av dessa punkter är ”en starkt progressiv beskattning” och ”kreditens centralisering i statens händer genom en nationalbank och oinskränkt monopol”. På ytan tycks kommunisterna förespråka positiva saker, som avskaffande av barnarbete och att utbildning ska vara gratis. Men deras mål är inte att se till nationens välfärd, utan att ta och behålla makten. Marx och Engels skriver:
Vi såg redan ovan att arbetarrevolutionens första steg är proletariatets upphöjande till härskande klass, demokratins tillkämpande.
Proletariatet kommer att använda sitt politiska herravälde till att efterhand frånta bourgeoisin allt kapital och centralisera alla produktionsinstrument i händerna på staten, dvs. proletariatet organiserat som härskande klass, och fortast möjligt öka produktivkrafternas mängd.
Till att börja med kan detta naturligtvis bara ske genom despotiska ingrepp i egendomsrätten och de borgerliga produktionsförhållandena, alltså genom åtgärder som kan förefalla ekonomiskt otillräckliga och ohållbara, men som under rörelsens gång kommer att spränga sina egna ramar och som är oundvikliga som medel för att omstörta hela produktionssättet.
I USA har vänstern i årtionden utkämpat Marx ”demokratikrig” för att kontrollera statsmakten och införa socialism. Öppen kommunistisk påverkan på USA var relativt sällsynt under 1900-talet, men nu har situationen förändrats drastiskt.
I de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 kom en öppet socialistisk kandidat mycket nära presidentposten. I den kommunistiska vokabulären är socialism bara det ”första stadiet” av kommunism, och det sågs tidigare på med förakt av de flesta amerikaner. Kandidaten i fråga sade att han tror att det finns många människor som blir väldigt nervösa när de hör ordet ”socialist”.
Men undersökningar som utfördes under 2010-talet visade faktiskt att ungefär hälften av den så kallade millennials-generationen (födda mellan 1980 och 1996) hade en positiv syn på socialism. En opinionsundersökning av Gallup 2018 visade att 57 procent av demokraternas väljare sade att de hade en positiv uppfattning om socialism. Det här fortsätter på en trend från en undersökning av Pew från 2011 som visade att 49 procent av vuxna amerikaner under 30 år hade en positiv syn på socialism, medan bara 46 procent hade en positiv syn på kapitalism.
De illusioner som många i väst hyser om socialismen i dag är en spegelbild av de otaliga lättpåverkade unga människor som tog kommunismen till sig under det förra århundradet i Sovjetunionen, Kina och på andra platser. Den yngre generationen saknar en djup förståelse av sin egen historia, kultur och traditioner. Deras motståndskraft mot socialismen, som för dem framstår som mild och human, är obefintlig. Den stora kommunistiska lögnen under 1900-talet håller på att upprepas under 2000-talet.
Marx axiom ”från var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” är effektivt för att lura unga människor som fantiserar om ett liv med generös socialistisk välfärd som i delar av Europa. Men dessa länders välfärdssystem har orsakat många sociala problem.
Som ekonomen Milton Friedman sade: ”Ett samhälle som sätter jämlikhet – i fråga om utfall – högre än frihet kommer varken att få jämlikhet eller frihet. Ett samhälle som å andra sidan sätter frihet först, kommer att som en lyckosam biprodukt få både mer frihet och mer jämlikhet.”
Välfärdssocialism främjar ett ständigt utbyggande av staten, och leder folket till att rösta bort sin egen frihet. Det är ett viktigt steg i kommunismens plan för att förslava mänskligheten. Om alla länder går över till socialism, så är det bara några enkla steg från demokrati till totalitarism. När väl det socialistiska ”första steget” har fullbordats kommer politiska ledare omedelbart att införa kommunism. Privat ägande och den demokratiska processen kommer att avskaffas. Välfärdsstaten kommer att transformeras till tyranni.
I USA har vänstern i årtionden utkämpat Marx ” demokratikrig” för att kontrollera statsmakten och införa socialism.
För att komma in i den amerikanska politikens mittfåra måste kommunismen infiltrera det ena partiet eller båda två och använda dem för att kontrollera rösterna i kongressen. Samtidigt måste dess kandidater ta nyckelpositioner inom statsapparaten och domstolarna. Kommunismen har omstörtat amerikansk politik i en ganska allvarlig utsträckning. För att kunna säkra ett stabilt röstblock har amerikanska vänsterpartier blåst upp fiendskapen mellan låg- och höginkomsttagare, dragit till sig ett stort antal invandrare och ”utsatta” grupper, såsom HBTQ-rörelsen, kvinnor, etniska minoriteter och så vidare.
En miljardär med en historia av att stödja vänsterrörelser har kraftfullt finansierat vänsterkandidater till presidentskapet i USA och andra viktiga positioner, som statssekreterarna i delstaterna, som är ansvariga för valfrågor och spelar en mycket viktig roll när det gäller att lösa konflikter. Miljardären har lagt mycket pengar på valkampanjerna till dessa positioner.
Till och med när illegala invandrare begår brott på amerikansk mark har myndigheter i vänsterstyrda områden valt att skapa ”fristäder” för att skydda dem från den federala regeringen. Vänstergrupper har kämpat för att illegala invandrare ska få rösta. Motivet är inte nödvändigtvis att gynna invandrarna eller befolkningen i allmänhet, utan att öka vänsterns väljarbas. Den 12 september 2017 antogs en lag i en stad nära Washington DC där icke-medborgare fick rösträtt i lokala val. Det inkluderade både personer med permanent uppehållstillstånd, personer med student- eller arbetsvisum och till och med de som inte kunde visa någon dokumentation på att de hade legal invandringsstatus. Det väckte stor medieuppmärksamhet för de potentiella effekterna det kunde få på valsystemet i andra delar av landet.
USA:s 44:e president hade en administration som var kraftigt infiltrerad av kommunister och socialister. Presidenten gav amnesti åt nästan en miljon illegala invandrare via en exekutiv order efter att man misslyckats att få lagstiftning genom kongressen.
Denne president är en av para-marxisten Saul Alinskys lärjungar. Efter att han tillträtt utsåg han rådgivare från tankesmedjor långt ute på vänsterkanten. Han drev igenom en lag om sjukförsäkring för alla, där de som inte vill delta bötfälls. Han främjade legalisering av cannabis och drev på i HBTQ-frågor, som att transpersoner skulle få tjänstgöra i militären, och så vidare.
2016 utfärdade administrationen direktiv till offentligt finansierade skolor om att låta transpersoner gå på offentliga toaletter baserat på det kön de identifierar sig som, oavsett deras fysiologiska status. Med andra ord kan en man eller pojke som anser att han är en kvinna gå in på damernas. Den här lagen drevs igenom i offentliga skolor i hela landet. De skolor som vägrar att upprätthålla den förlorar sina medel från den federala regeringen. En koalition av tretton delstater stämde den federala regeringen, eftersom man menade att direktivet stred mot grundlagen.
Detta är ett bearbetat utdrag från den kinesiska boken Hur kommunismens spöke styr världen, skriven av ett redaktionellt team på den kinesiska utgåvan av Epoch Times.