loadingVår största fink, tallbiten, hotas av kalhyggen, enligt en ny rapport. Foto: AP
Vår största fink, tallbiten, hotas av kalhyggen, enligt en ny rapport. Foto: AP
Inrikes

Hundratals arter hotas av kalhyggen

Linnea Bergman

Minst 394 hotade skogsarter påverkas starkt negativt av kalhyggesbruk, enligt en rapport som gjorts av SLU Artdatabanken på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.

I rapporten görs en genomgång av hur många av landets 999 hotade skogsarter som påverkas negativt av kalhyggesbruk. Totalt handlar det om minst 394 stycken.

– Det har varit mycket diskussion kring om skogsbruket hotar arterna eller inte. Det här har varit ett sätt att få mer data kring det här, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.

Bland de hotade skogsarterna är flest svampar (373 stycken), följt av skalbaggar (208 stycken), lavar (208) och fjärilar (75 stycken).

Flest hotade arter som påverkas negativt av kalhyggesbruk finns i Jämtland, med 227 stycken.

Peter Roberntz på WWF pekar på tre åtgärder för att bevara hotade arter i våra skogar.

– Vi måste stärka hänsynen i kalhyggesbruket, få mer hyggesfritt skogsbruk och få mer skyddad skog. Och här måste skogspolitiken bidra.

I rapporten identifieras även sex arter som inte har påträffats efter 1950 och där man bedömer att skogsbruk är orsaken eller en bidragande orsak till att arterna har dött ut.

(TT)

Tre arter som hotas av kalhyggesbruk

(TT)

Tallbit:

Tallbiten är vår största fink. Tidigare förekom tallbiten regelbundet på fler platser i landet, men i dag återfinns 90 procent av populationen i Norrbottens län. Bedömningen är att tallbiten har minskat under senare delen av 1900-talet till följd av att häckningsmiljöer ödelagts av modernt skogsbruk.

Raggtaggsvamp:

Raggtaggsvampen bildar mykorrhiza, ett samspel mellan underjordiska svamptrådar och växternas rötter, med framförallt äldre gran. Sverige har en betydande del av den kända världspopulationen av raggtaggsvamp. Ofta kan man hitta flera andra hotade mykorrhizasvampar på en liten yta tillsammans med raggtaggsvampen.

Norna:

Norna är en mycket sällsynt orkidéart som förekommer i Dalarna och i norra delarna av Sverige. Norna trivs i mossrik barrskog och överlever inte kalavverkningar av skog.

Källa: Rapporten "Skogliga arter som hotas av modernt skogsbruk" av SLU Artdatabanken på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingVår största fink, tallbiten, hotas av kalhyggen, enligt en ny rapport. Foto: AP
Vår största fink, tallbiten, hotas av kalhyggen, enligt en ny rapport. Foto: AP
Inrikes

Hundratals arter hotas av kalhyggen

Linnea Bergman

Minst 394 hotade skogsarter påverkas starkt negativt av kalhyggesbruk, enligt en rapport som gjorts av SLU Artdatabanken på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.

I rapporten görs en genomgång av hur många av landets 999 hotade skogsarter som påverkas negativt av kalhyggesbruk. Totalt handlar det om minst 394 stycken.

– Det har varit mycket diskussion kring om skogsbruket hotar arterna eller inte. Det här har varit ett sätt att få mer data kring det här, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.

Bland de hotade skogsarterna är flest svampar (373 stycken), följt av skalbaggar (208 stycken), lavar (208) och fjärilar (75 stycken).

Flest hotade arter som påverkas negativt av kalhyggesbruk finns i Jämtland, med 227 stycken.

Peter Roberntz på WWF pekar på tre åtgärder för att bevara hotade arter i våra skogar.

– Vi måste stärka hänsynen i kalhyggesbruket, få mer hyggesfritt skogsbruk och få mer skyddad skog. Och här måste skogspolitiken bidra.

I rapporten identifieras även sex arter som inte har påträffats efter 1950 och där man bedömer att skogsbruk är orsaken eller en bidragande orsak till att arterna har dött ut.

(TT)

Tre arter som hotas av kalhyggesbruk

(TT)

Tallbit:

Tallbiten är vår största fink. Tidigare förekom tallbiten regelbundet på fler platser i landet, men i dag återfinns 90 procent av populationen i Norrbottens län. Bedömningen är att tallbiten har minskat under senare delen av 1900-talet till följd av att häckningsmiljöer ödelagts av modernt skogsbruk.

Raggtaggsvamp:

Raggtaggsvampen bildar mykorrhiza, ett samspel mellan underjordiska svamptrådar och växternas rötter, med framförallt äldre gran. Sverige har en betydande del av den kända världspopulationen av raggtaggsvamp. Ofta kan man hitta flera andra hotade mykorrhizasvampar på en liten yta tillsammans med raggtaggsvampen.

Norna:

Norna är en mycket sällsynt orkidéart som förekommer i Dalarna och i norra delarna av Sverige. Norna trivs i mossrik barrskog och överlever inte kalavverkningar av skog.

Källa: Rapporten "Skogliga arter som hotas av modernt skogsbruk" av SLU Artdatabanken på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024