Demokratiaktivisten Joshua Wong uppmanar världen att visa solidaritet med Hongkong. Kina har infört en säkerhetslag där som många befarar ska urholka den relativa frihet som den självstyrande regionens befolkning har åtnjutit sedan överlämnandet från Storbritannien 1997.
– Vi måste få världen att förstå att det nu är hög tid att ta ställning för Hongkong, säger 23-åringen utanför en domstol, där han står åtalad för deltagande i 2019 års demokratiprotester.
– De kan inte ignorera och sätta munkavle på Hongkongborna. Folk i Hongkong tror på kampen för frihet, och vi kommer aldrig att ge upp och ge efter för Peking, fortsätter han.
Wong nekar till anklagelserna mot honom, som ungefär kan översättas med stämpling till olaglig samling.
Rev upp utlämningsavtal
Ett av de västerländska länder som reagerat starkt på Kinas agerande i Hongkong är Kanada, som i fredags rev upp sitt utlämningsavtal med Hongkong, i protest mot den nya lagen. Kina har fördömt den kanadensiska inblandningen, och hotar med konsekvenser. Kinesiska ambassaden i Ottawa har även utfärdat en uppmaning till kinesiska medborgare om att vara försiktiga då de besöker Kanada.
Den hårt kritiserade nationella säkerhetslagen innebär bland annat att den som anses skyldig till omstörtande verksamhet, separatism, terrorism och samröre med utländska krafter riskerar livstids fängelse. Då Peking tidigare har anklagat demokratirörelsen för just terrorism är bland annat aktivister, jurister och journalister oroliga för hur lagen kommer att tillämpas.
Nekades borgen
Den första personen att åtalas för brott mot den nya lagen – en man som anklagas för att ha plöjt in i en grupp poliser med sin motorcykel – nekades på måndagen borgen, med hänvisning till risken att han skulle fortsätta utgöra ett hot mot nationell säkerhet.
Under helgen rensades böcker skrivna av demokratiaktivister och prodemokratiska politiker ut från Hongkongs bibliotek.
(TT-AFP)
Oro kring säkerhetslagen
(TT)
I en analys av den nya nationella säkerhetslagen pekar Hongkongs advokatsamfund ut flera punkter som organisationen anser vara särskilt oroande.
Här är några av dem:
Enligt advokatsamfundet innehåller lagen flera bestämmelser som "tycks vara oförenliga" med Hongkongs grundlag ("Basic Law"), som reglerar områdets särskilda status. Organisationen uppmanar Hongkongs lokala styre att genast klargöra hur säkerhetslagen ska kunna tillämpas utan att bryta mot de konstitutionella rättighetsskydden i Basic Law.
Säkerhetslagen öppnar för myndigheter i Peking att hävda beslutsrätt över vissa fall i Hongkong och då kan misstänkta flyttas till Fastlandskina för att ställas inför rätta där. Det väcker oro för om den misstänktes rätt till en rättvis rättegång kommer att respekteras, skriver advokatsamfundet.
De domare som avgör fall gällande den nya säkerhetslagen ska utses av Hongkongs lokala styre. Men valda domare kan tas bort från listan om de bedöms utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Det innebär att oberoendet för Hongkongs rättsväsende undergrävs, skriver advokatsamfundet.
Säkerhetslagen innebär att Pekings säkerhetstjänster nu kan operera öppet i Hongkong – och de kan agera utan att behöva respektera lokal lagstiftning.
De fyra brottskategorierna i säkerhetslagen innehåller svepande formuleringar som väcker oro för att de kan tillämpas på ett godtyckligt sätt.
Att brottet separatism kan begås även utan våldshandlingar kan innebära att enbart uttryckandet av stöd för självständighet kan ha kriminaliserats, skriver advokatsamfundet, som pekar på liknande osäkerhet kring brottet omstörtande verksamhet. Man oroar sig även för att brottsrubriceringen samröre med utländska krafter ska användas för att slå ner mot forskare, icke-statliga organisationer och medier, och att även brottet stöd till terrorism kan användas mot personer som uppenbarligen inte haft något sådant uppsåt.
