Simris, en gammal skånsk by på Österlen, har blivit experimentverkstad.

Var femte vecka klarar sig de 150 hushållen helt utan elleverans utifrån – sol och vind håller husen varma och lamporna tända, även mitt i vintern.

– Vi har inte märkt någon skillnad. Elen fungerar hur bra som helst under de veckor vi har förnybar energi häruppifrån backen, säger Simrisbon Karin Lefvert.

På backen ovanför byn, som vetter ner mot havet, står ett vindkraftverk och rader med solpaneler som kan försörja byn och ett biodieselaggregat som backup. Ett dussintal bybor har dessutom egna solpaneler på husen, bland dem Karin Lefvert och hennes make Lars.

– I somras var det väldigt trevligt med solpaneler. Jag har en sådan där app i mobilen där man kan se hur mycket det kommer in – wow! säger Karin Lefvert.

Bygga bort sårbarheter

Det mest speciella med Simris är mikronätet, det vill säga att byns elnät är byggt som en egen liten ö i Sveriges landstäckande elnät, som tio veckor om året kopplas ifrån och går i så kallad ö-drift.

Energibolaget Eon driver försöket för att testa ny teknik. Detta kan bli ett sätt att bygga bort sårbarheter i elnätet, anser Demijan Panic, batteriansvarig på Eon.

– Det vi tror i förlängningen kan vara ett bra sätt, om nätet skulle få någon form av problem, är att vi kan känna av det i förväg och frånkoppla, så att kunderna inte påverkas.

Projektet gör det möjligt för Eon att utprova nya tekniska lösningar inför framtiden.

– Det är en del i en större bild med en trend där den elektriska världen blir alltmer decentraliserad, säger Demijan Panic.

Stugby och stadsdel

Mikronät har många tänkbara användningsområden framöver. Eon har till exempel fått förfrågningar från projektörerna av en stugby med ekoinriktning, från en kommun som planerar en miljövänlig stadsdel och från ett företag som vill bygga ett kontor som drivs av lokalproducerad el.

– Människor har ett genuint intresse av att använda 100 procent förnybara energikällor och då bygger man ett sådant här system, där man vet exakt varifrån elen kommer, säger Eons presschef Johan Aspegren.

När TT besöker Simris en regnig och blåsig förmiddag ger solcellerna 53 kW och vindkraftverket 385 kW, visar appen, som alla Simrisbor kan titta i. Samtidigt är elförbrukningen 468 kW.

En annan viktig beståndsdel i lokal energiförsörjning är ett rejält batteri, eftersom tillgången i form av solflöde och blåst varierar, liksom efterfrågan. Då gäller det att kunna lagra det överskott som bitvis uppstår. Byns första batteri var för litet, så nu kompletteras det med ett fem gånger kraftfullare, som snart tas i drift.

Utjämna elanvändningen

I Simris testas också ny teknik för att utjämna elanvändningen.

– Det här är Bobbie, säger Karin Lefvert, och pekar på en liten vit dosa som sitter på väggen bredvid varmvattenberedaren.

Med hjälp av den kan Eon styra temperaturen i parets varmvattenberedare. Vid förbrukningstoppar, när många i byn samtidigt använder hushållsmaskiner, duschar varmt eller skruvar upp värmen i elementen, kan temperaturen i Karin och Lars varmvattenberedare tillfälligt sänkas ett par grader, utan att det märks.

– Badkaret är ändå varmt när jag ska bada, säger Karin Lefvert.

I vissa andra bostäder i byn, med vattenburen värme i elementen, har en liknande styrfunktion kopplats till värmepumpen.

Opåverkad komfort

Att kundernas komfort inte ska påverkas har varit avgörande för Eon.

– Att leva miljöriktigt måste inte innebära att leva ett spartanskt liv, för då tror vi aldrig att det händer. Vi måste ge komforten – man ska inte behöva frysa i huset, det ska bara fungera, säger Johan Aspegren.

För Karin och Lars Lefvert är det inte ekonomin som varit avgörande för att medverka. De ser det som ett sätt att vara med och inspirera till ett mer hållbart sätt att leva. Det sprider sig som ringar på vattnet, upplever de, och berättar om anhöriga som börjat källsortera och fundera kring solpaneler.

– Så visst har vi också väckt tankar hos de våra, säger Karin Lefvert.

(Cecilia Klintö/TT)