Tiotusentals har tagit till gatorna i Minsk för att protestera mot president Aleksandr Lukasjenkos auktoritära styre. Under demonstrationerna har runt 250 personer frihetsberövats, många av dem greps av maskerade män.
"Omkring 250 personer har frihetsberövats i olika delar av staden", skriver Belarus inrikesdepartement i ett uttalande och tillägger att de som gripits i många fall burit flaggor och "upprörande" plakat.
Vittnen och nyhetsbyrån AFP:s korrespondent på plats säger att demonstranter greps av maskerade säkerhetspersonal, vissa i uniform men utan gradbeteckningar och andra civilt klädda. Videoklipp visar att många som frihetsberövas knuffas och blir slagna.
Nätet delvis nedsläckt
Centralt belägna tunnelbanestationer har stängts, Vittnen berättar också om att taggtrådsstängsel har rullats ut och att både polisbussar och militära fordon har parkerats i närheten av protesterna.
I ett uttalande från mobiloperatören A1, ett av Belarus tre mobilnätsbolag, har internettrafiken begränsats under söndagen.
"I enlighet med myndighetsdekret så har kapaciteten reducerats i Minsk den 13 september", skriver bolaget enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.
Demonstrationen, kallad "hjältarnas marsch", är den senaste i raden av missnöjesyttringar mot president Aleksandr Lukasjenkos auktoritära styre. De äger rum inför planerade samtal mellan Lukasjenko och Rysslands president Vladimir Putin i den ryske ledarens sommarresidens Sotji på måndagen.
Rejält försvagad president
Frågan i Sotji blir om Lukasjenko, svårt försvagad av protester, har Kremls fortsatta förtroende. Kreml har sagt att träffen är ett rent arbetsmöte där samarbetet mellan de två länderna ska diskuteras.
Men partnerskapet mellan Belarus och Ryssland har avgörande strategisk betydelse för Moskva. Lukasjenkos politiska öde avgörs kanske snarare av den ryske presidentens beslut än av demonstranterna i Minsk.
De stora folkliga protesterna har pågått i Belarus sedan presidentvalet den 9 augusti, då Lukasjenko utropade sig till segrare med 80 procents väljarstöd. Resultatet är dock starkt ifrågasatt då det allmänt ses som en produkt av valfusk.
EU och flera västländer har meddelat att man inte accepterar valresultatet.
(TT-AFP-Reuters)
