I snart fyra veckor har 800 sjuksköterskor och undersköterskor i Stockholm jobbat enligt krislägesavtalet som innebär 48-timmars arbetsveckor och ständig beredskap för att rycka in på ledig tid. Snart är det dags att förnya avtalet, men frågan är hur länge personalen ska orka.
Krislägesavtalet infördes för att klara vården av det ständigt ökande antalet patienter med covid-19.
– Det är extremt tufft. Det är ett arbete som innebär att du ansvarar för långt fler patienter än vad du normalt gör som intensivvårdssjuksköterska, eftersom man har utökat platserna, säger Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet Stockholm.
Hon berättar att Vårdförbundets medlemmar vittnar om hur pressande det är att jobba i intensivvårdsrummen med ständigt tjutande larm, som de måste ha koll på.
Tuffa villkor
– Det är många stressfaktorer, som gör att deras arbetsförhållanden är extremt jobbiga. Många har också långa pass och jobbar tolv timmar i sträck, i alla fall de som är anvisade enligt krislägesavtalet. De arbetar också relativt många pass efter varandra och måste hela tiden vara beredda att rycka in när jobbet kallar. Då blir återhämtning under och mellan passen väldigt viktig, säger Gunilla George.
Den 2 april ansökte Region Stockholm om att få aktivera krislägesavtalet och dagen efter godkändes det av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
– Avtalet är aktiverat och löper så länge krisläget består, men tanken är att de anställda som går på avtalet ska göra det högst fyra veckor i taget. Anställningen kan förlängas men arbetsgivarna behöver först göra en bedömning av om det är lämpligt. Annars finns det risk för att personalen inte får sin återhämtning och blir sjuka, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.
Snart har det gått fyra veckor sedan avtalet aktiverades och frågan är om det finns någon bortre gräns för hur länge personalen pallar att arbeta under dessa villkor.
– Det är klart att frågan om var gränsen går blir en knäckfråga. De här krisavtalen är skapade utifrån att det handlar om kortare, intensiva katastrofer och krislägen. Men det här är en situation som har pågått och säkert kommer att pågå ett tag till. Då är det verkligen viktigt att man inte kör slut på de som besitter specialkunskap om intensivvård, säger Gunilla George.
Jobbar intensivt
Jeanette Hedberg understryker att krislägesavtalet inte är en långsiktig lösning på att det saknas personal inom intensivvården.
– Både före, under och efter avtalets aktivering bör man jobba med olika lösningar för att förstärka bemanningen. Man kan inte ha krislägesavtal för samma personal för länge, säger Jeanette Hedberg.
Hennes uppfattning är att Region Stockholm arbetar intensivt med att förstärka bemanningen.
– Att de jobbar hårt med det var en av förutsättningarna för att vi skulle aktivera krislägesavtalet. De har vidtagit många åtgärder och jobbar löpande med det. De har bland annat erbjudit deltidsanställda att gå upp på heltid, tagit in extra personal och personal från privata aktörer för att förstärka bemanningen.
Krislägesavtalen togs fram efter skogsbränderna 2018.
– Men skillnaden är att de som var drabbades då kunde låna in brandmän och övrig personal från andra håll i landet. Nu har vi en kris som pågår över hela landet och utlåningsmöjligheterna är därför mer begränsade, säger Jeanette Hedberg.
Det är Region Stockholm som bedömer hur länge krislägesavtalet ska gälla.
(Petronella Uebel/TT)
