I drömmen kan allting hända. Där får du vara med om sådant som aldrig kunnat hända i verkligheten. Men ibland kan gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut på ett trevligt sätt. Detta hände mig för bara några dagar sedan.
Jag har alltid haft ett rikt drömliv. Det är positivt på så sätt att jag får mig ett eller flera äventyr varje natt. Detta gör kanske att jag får mitt behov av spänning i livet tillgodosett under nätterna, för när jag är vaken är jag ganska nöjd med min lugna tillvaro.
Ibland blir dock drömmarna så intensiva att jag blir lite trött på att mitt undermedvetna producerar fram så mycket information till mig. Vissa drömmar är ju helt enkelt mycket märkvärdiga och man undrar hur i hela friden ens eget huvud kan hitta på allt det där. Varför har man inte lika livlig fantasi när man är vaken?