loadingI det här området ligger skeppsvraket av galeonen San José i Karibien Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
I det här området ligger skeppsvraket av galeonen San José i Karibien Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Vetenskap

Fyra stater och ett urfolk vill åt sjunken skatt

Henrik Samuelsson/TT

Den har kallats skeppsvrakens "heliga graal". En 1700-talsgaleon med guld och ädelstenar värderade till hundratals miljarder ombord. Nu hoppas fyra regeringar, vrakletare och ett urfolk att få rätt till jätteskatten.

– Större delen av grejerna finns nog kvar på botten, det är jag övertygad om, säger marinarkeolog Jim Hansson.

Nuförtiden är Islas del Rosario vid Colombias karibiska kust känt som ett sol- och badparadis. Men den 8 juni 1708 kunde eventuella strandbadare här bevittna ett blodigt sjöslag som skulle gå till historien.

Galeonen San José

(TT)

Galeon kallas en viss typ av segelfartyg från 1500- till 1800-talen. Termen kommer från galjon, en påbyggnad längst fram på fartyget som fungerade som prydnad – och som toalett, för besättningen att sitta på när behoven pockade.

San José var en tremastad galeon byggd i norra Spanien 1697–98. Den ingick i "Silverflottan", ett handelsmonopol med havstransporter mellan Spanien och landets kolonier.

På försommaren 1708 var San José flaggskepp när en jättelik förmögenhet skulle hem till Spanien från Sydamerika, för att finansiera det kostsamma tronföljdskriget.

Men i Karibiska havet stötte de på britten Charles Wagers krigsfartyg. I striden som utbröt träffades San Josés krutdurk. Fartyget exploderade och sjönk. Bara elva av de ungefär 600 människorna ombord överlevde.

Även Sverige har en världskänd, förolyckad galeon: regalskeppet Vasa.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingI det här området ligger skeppsvraket av galeonen San José i Karibien Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
I det här området ligger skeppsvraket av galeonen San José i Karibien Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Vetenskap

Fyra stater och ett urfolk vill åt sjunken skatt

Henrik Samuelsson/TT

Den har kallats skeppsvrakens "heliga graal". En 1700-talsgaleon med guld och ädelstenar värderade till hundratals miljarder ombord. Nu hoppas fyra regeringar, vrakletare och ett urfolk att få rätt till jätteskatten.

– Större delen av grejerna finns nog kvar på botten, det är jag övertygad om, säger marinarkeolog Jim Hansson.

Nuförtiden är Islas del Rosario vid Colombias karibiska kust känt som ett sol- och badparadis. Men den 8 juni 1708 kunde eventuella strandbadare här bevittna ett blodigt sjöslag som skulle gå till historien.

Galeonen San José

(TT)

Galeon kallas en viss typ av segelfartyg från 1500- till 1800-talen. Termen kommer från galjon, en påbyggnad längst fram på fartyget som fungerade som prydnad – och som toalett, för besättningen att sitta på när behoven pockade.

San José var en tremastad galeon byggd i norra Spanien 1697–98. Den ingick i "Silverflottan", ett handelsmonopol med havstransporter mellan Spanien och landets kolonier.

På försommaren 1708 var San José flaggskepp när en jättelik förmögenhet skulle hem till Spanien från Sydamerika, för att finansiera det kostsamma tronföljdskriget.

Men i Karibiska havet stötte de på britten Charles Wagers krigsfartyg. I striden som utbröt träffades San Josés krutdurk. Fartyget exploderade och sjönk. Bara elva av de ungefär 600 människorna ombord överlevde.

Även Sverige har en världskänd, förolyckad galeon: regalskeppet Vasa.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025