Ritualerna för midsommarblot för att gynna ljusets återkomst gav upphov till andra slags fester, vilka löper som ett stråk genom Historien om Sverige. Trygghetsbehovet är detsamma, från de tidiga hedniska festerna till dagens sekulära samhälle med religiösa inslag. Välbefinnande grundat på måttfullhet i Aristoteles anda har övergått i en slags hedonism, njutning genom konsumtion.

Drama-dokumentärserien Historien om Sverige är en magnifik och fascinerande berättelse om hur Sverige formats genom tiderna, i själva verket om hur landet befolkades för 11 000 år sedan och fram till dagens situation. Serien bygger på fakta och lämningar i form av mänskliga och andra kvarlevor ända från de allra första stenåldersmänniskorna. Det är intressant att försöka sätta sig in i deras föreställningsvärld, alltifrån de första bosättningarna till dagens värld, och de trosföreställningar och ritualer som skapats av människorna.

Stenåldersmänniskorna var få, och kom till de landområden som i dag utgör det svenska territoriet. Den nyaste forskningen visar att deras ät- och levnadsvanor, samt så småningom även verktyg och tekniska vinningar, var mer avancerade än vi känt till. Hur de upplevde sin tillvaro, i livet och i döden, har kunnat åskådliggöras genom föremål som de haft med sig i sina gravar eller som återfunnits i deras boningar. Av allt att döma har många av dessa första hedniska kulturer haft föreställningar om jordens beskaffenhet, om årstidernas växlingar och om vad som väntade dem efter döden. Föremål som återfunnits i de första gravarna i Sverige är jämförelsevis få, jämfört med motsvarande antika kulturer i exempelvis Egypten och Grekland under samma tid.