Frågor om funktionsnedsättningar hamnar i skymundan

Det finns många frågor i samhället som berör människor som lever med olika typer av funktionsnedsättningar, oavsett om dessa är synliga eller inte. Ibland tenderar de att försvinna i den politiska debatten.

För många vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar har omvårdnadsbidraget, tidigare vårdbidraget, på senare år varit en viktig fråga. Syftet med bidraget är att vara ett stöd som föräldrar till barn med funktionsnedsättningar eller långvarig sjukdom kan söka för att till exempel gå ned i arbetstid och därmed få större möjlighet att ge sitt barn den omsorg det behöver utan ett alltför kraftigt avbräck i privatekonomin.

Från och med den 1 januari 2019 avskaffades vårdbidraget, tillsammans med handikappersättningen, och ersattes av ett omvårdnadsbidrag där man sedan också fick ansöka om så kallade ”merkostnader”; utgifter som uppstår på grund av och i relation till funktionsnedsättningen eller sjukdomen. Förklaringen till behovet av förändring som angavs i regeringens proposition var att stödet inte var ”anpassat till en modern syn på familj, jämställdhet och arbetsliv”. Man har också tryckt på ett ”ökat föräldraansvar”, det vill säga att familjerna själva i större utsträckning ska bära kostnaderna för att vårda ett funktionsnedsatt barn.

Valfrågor;: Funktionsrätt Sverige vill se

• En nationell handlingsplan med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden i nivå med övriga befolkningen.

• En rejäl satsning för ett mer inkluderande arbetsliv – riktad mot de som i dag står längst ifrån arbetsmarknaden.

• Att de arbetsmarknadspolitiska stöden reformeras. Arbetsförmedlingen behöver fler verktyg och mer specialistkompetens. De arbetssökande – men även arbetsplatserna – behöver kunna erbjudas ett mer långvarigt stöd.

• Att skyddet mot diskriminering säkerställs i arbetslivet. Det behövs ett bättre stöd för arbetsplatsernas inkluderande arbete och lagkraven på aktiva åtgärder måste förtydligas.

• Att det tas fram en nationell handlingsplan som säkerställer alla elevers rätt till en inkluderande utbildning – i lärmiljöer som utformats utifrån principen om universell utformning.

• Att det fria skolvalet verkligen gäller alla elever. Ta bort skrivningarna i skollagen som ger möjlighet för skolor att neka elever på grund av organisatoriska och ekonomiska svårigheter.

Källa: Paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Det finns många frågor i samhället som berör människor som lever med olika typer av funktionsnedsättningar, oavsett om dessa är synliga eller inte. Ibland tenderar de att försvinna i den politiska debatten.