Ungdomar som hänger i Nordstan i Göteborg på kvällarna känner fortfarande att det är otryggt och det förekommer fortfarande brottslighet som narkotikahandel och våldsbrott, skriver Expressen, som hänvisar till en rapport från Fältgruppen City.

Köpcentrumet Nordstan hade tidigare stora problem under vinter 2016 och 2017 med ungdomsgäng som hängde i köpcentrumet. Rån, våld, snatterier och sexuella trakasserier var vanligt förekommande.

Nyårsafton förra året, på polisens uppmaning, tvingades Nordstan stänga tidigare efter oroligheter bland ungdomar. Bara några dagar senare omringades en polispatrull av cirka 150 ungdomar och man upplevde situationen som hotfull och var tvungen att kalla på förstärkning.

I sin senaste kartläggning har Fältgruppen City intervjuat 41 ungdomar som hänger i Nordstan. Mellan 70 till 120 ungdomar brukar hålla till där om kvällarna. Många av dem, varav de flesta är asylsökande, säger att de lever med psykisk ohälsa. Många säger att det är otryggare än tidigare år. Åtta av killarna i undersökningen är hemlösa och fortfarande i asylprocessen.

Nordstan är en otrygg plats och det är en riskmiljö, säger Annie Billingsdal, från Fältgruppen.

– Alla ungdomar söker sig inte till Nordstan för att utöva kriminella handlingar. Men när man vistas där finns risk för att man kommer i kontakt med personer som säljer droger eller som vill att man ska bära droger, säger hon till Expressen.

Enligt Erik Nord, polischef i Storgöteborg, har det dock blivit lite lugnare nu jämfört med vintern 2016/2017. Men däremot säger han att det fortfarande är stökigt bland en del ungdomar som sysslar med narkotikahandel och personrån.

En del av orsaken till att det har blivit lugnare beror på att de nordafrikanska gatpojkarna har försvunnit, säger han.

– Men vi ser tendenser till att det är fortsatt stökigt mellan grupper med unga män. Ofta sådana som har varit eller är asylsökande.

Samtidigt är inte allt negativt då färre ungdomar nu driver omkring på kvällarna i Nordstan. Dessutom arbetar polis, kommun, handlare, fastighetsägare och frivilligorganisationer nu närmare varandra än vad man tidigare gjorde, vilket har ökat tryggheten, säger Marie Larsson, verksamhetschef vid social resursförvaltning.