Faluns och Sollefteås regementen ska återuppstå. Men Försvarsmakten varnar för att det tar tid och är dyrt att bygga upp ny verksamhet.
Regeringens försvarsproposition för 2021–2025 läggs fram på torsdag, men redan nu presenteras förslaget på försvarets nya grundorganisation.
Det innebär att Västernorrlands regemente i Sollefteå och Dalregementet i Falun återetableras. De två regementena lades ned år 2000.
Så sent som i somras var regeringen inne på att i stället återuppliva ett regemente i Östersund. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppgav då att Östersund har en militärstrategisk "väldigt tydlig tyngd".
Men förhandlingarna med Centerpartiet och Liberalerna om försvarspropositionen har lett till dels att två i stället för ett nytt regemente återetableras, samt att valet på orter föll på Falun och Sollefteå.
Östersund får trösta sig med ett utbildningsdetachement till regementet i Sollefteå.
Strategiskt viktigt
Västernorrlands regemente och Dalregementet ska utbilda 200–250 värnpliktiga per år vardera. De utbildas för att ingå i två lokalförsvarsskyttebataljoner i varje område. De värnpliktiga ska främst hämtas från områdena runt de aktuella orterna för att snabbt kunna sättas in vid behov.
När det gäller Västernorrlands regemente bedöms lite mindre än hälften utbildas i Östersund. Där kommer Jämtlands fältjägarkår att sättas upp, vilket motsvarar en bataljon.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) förklarar valet av orter:
– Grundtanken är militärgeografisk och beredskapsmässig men det finns också en regionalpolitisk dimension.
De två lokalförsvarsskyttebataljonerna som utbildas i Sollefteå/Östersund ska skydda förbindelserna med norska Trondheim, där den amerikanska marinkåren finns.
De två bataljoner som utbildas i Falun ska skydda förbindelserna via västra Svealand mellan Oslo och Stockholm.
De två transportvägarna till Norge anses strategiskt betydelsefulla för att Sverige ska kunna få hjälp från Nato i en kris.
Invigs 2022
Tanken är att de nya regementena ska ha verksamhet från 2022, men de bedöms inte vara i full gång förrän efter 2026.
Försvarsmakten har varit kritisk till att bygga upp helt nya regementen. I sina rekommendationer till regeringen skriver man att "ny infrastruktur är förknippade med långa ledtider, stora investeringskostnader och betydande osäkerheter gällande miljötillståndsprövning". Försvarsmakten pekar också på problem med att få fram yrkesofficerare till nya orter. I stället föredrar man att utöka utbildningen på befintliga verksamhetsorter.
Men Centerns försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström pekar på vikten av militär närvaro i området från Västernorrland till norska gränsen.
– En alltför centraliserad organisation innebär en sårbarhet, säger han.
Bäckström pekar också på att uppbyggnaden av nya regementet ska ses i ett långtsiktigt perspektiv. Centern vill att mer pengar ska tillföras försvaret efter 2025.
– Pengar kommer att finnas, men sedan kommer inte allt lösas på en gång, säger han.
Försvarsmakten ville inte på måndagen kommentera förslaget på nya regementen.
"Pang för pengarna"
Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman pekar på vikten av att skattebetalarna i hela landet märker de stora försvarssatsningarna som nu görs.
– De måste uppfatta att det blir pang för pengarna, säger Widman.
– Det skapar en förutsättning för att vi ska kunna gå vidare och förankra försvaret hos folket, så att försvaret kan fortsätta växa.
Sedan tidigare är det känt att Försvarsmaktens befintliga verksamhet i Göteborg förstärks med ett amfibieregemente, Amf4, i Uppsala med en flygflottilj, F16, och i Arvidsjaur med Norrlands dragonregemente, K4.
(TT)
