Regeringen har utlovat en lång rad straffskärpningar, men många kan dröja. En första proposition om hårdare straff för gängbrott ska dock läggas i januari.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har en lång rad av vallöften att leverera. Moderaterna utlovade före valet en rivstart mot gängen med flera skarpa lagförslag redan inom ett år.

Men i regeringens lista över kommande förslag finns det bara tre propositioner från justitiedepartementet aviserade.

I januari siktar regeringen på att lägga fram en proposition om "skärpta straff för brott i kriminella nätverk".

Den bygger på en lagrådsremiss som den förra socialdemokratiska regeringen lade fram i augusti. Den innehåller straffskärpningar för bland annat rån, utpressning, olaga hot, grovt olaga tvång och narkotikabrott. Tanken är att de ska träda i kraft 1 juli 2023.

Den nya regeringen anser visserligen att de straffskärpningarna är otillräckliga, men enligt uppgift från justitiedepartementet så går man ändå vidare med dem. Tanken är att återkomma med ytterligare straffskärpningar senare.

I lagrådsremissen, som propositionen ska bygga på, höjs flera minimistraff. Syftet är bland annat att fler ska kunna häktas. Ett krav för att en person ska komma ifråga för häktning är att brottet kan ge minst ett års fängelse.

Med inspiration från Danmark ska också den som döms för gängrelaterade brott kunna få högre straff än maxstraffet, som högst fyra år mer.

Regeringspartierna och SD har dock kommit överens om dubbla straff för brott som begås i samband med gänguppgörelser.

En sådan straffskärpning kräver en utredning, men det finns ännu inget besked när den sådan kan tillsättas.

De övriga två lagförslagen från justitiedepartementet i propositionslistan handlar om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete respektive EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd.

I budgetpropositionen som presenterades i tisdags, aviseras också ett kommande lagförslag om utökade möjligheter för bland annat polisen att använda hemliga och preventiva tvångsmedel.

En utredning som den förra regeringen tillsatte lade nyligen fram förslag på det området, vilka den nya justitieministern var nöjd med.

I budgetpropositionen föreslås polisen, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten få sammanlagt 360 miljoner kronor extra under 2024 och 2025 för att kunna använda hemliga tvångsmedel oftare, till exempel hemlig teleavlyssning eller hemlig dataavläsning.

(TT)