Paret Alva och Gunnar Myrdal var båda socialdemokrater med plats i riksdagen, som ministrar och i FN.

16-åringen Alva genomgick en kris. Hon försökte bli troende kristen, men vände sig sedan emot kristendomen. I artiklar ger hon bilden av religion och dess syn på relationer som något omodernt som behöver ersättas.

1932 Kollektiv bostadsform ger en tidig vision av autonomi.

1934 Kris i befolkningsfrågan. Bokens budskap är att varken tradition eller auktoriteter kan bygga framtidens samhälle. Skolsystemet är utformat för ”lydiga, oreflekterade feodalmänniskor”. Istället ska skolan forma ”individuellt starka kollektivister”. Myrdals familjeprogram är anti-auktoritärt och kritiskt mot den traditionella familjeenheten. Alva Myrdal beskriver kvinnan som uppbunden av hem, äktenskap och barn, och menar att hon behöver frigöras.

1935 Stadsbarn beskriver en förskola som utgår från ”de positiva krafterna hos barnet självt”.

Olof Palme ansåg Myrdal vara central i utformningen av partiets familjepolitik.

1962–1970 Socialdemokratisk riksdagsledamot.

1969–1973 Kyrkominister.

1982 Nobels fredspris för arbetet för kärnvapennedrustning.