Ungdomar som har utsatts för brott kan riskera att behöva möta sin förövare i skolan, även i klassrummet. De kan må psykiskt dåligt och tappa studiemotivationen. Nu undersöker forskaren Sara Thunberg skolans roll för att hjälpa brottsutsatta unga.

– Hade de varit vuxna hade flera av dem blivit sjukskrivna – men när man går i skolan måste man vara fysiskt närvarande, säger Sara Thunberg, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Hon tillägger att om skolarbetet blir lidande finns det risk både för utanförskap och långsiktiga problem.

I den nya studien har hon intervjuat 19 ungdomar i åldern 15–19 år som utsatts för brott som till exempel misshandel, hot, stöld, rån eller våld i nära relationer. Brotten polisanmäldes och fallen togs sedan upp i tingsrätt. Thunberg gjorde intervjuerna tre år efter rättegång.

– Det som jag uppmärksammat som särskilt problematiskt är de lägen där offer och förövare går på samma skola eller till och med i samma klass. I dessa situationer blir det som tydligast att skolan blir påverkad då det är i dessa situationer som ungdomarna bland annat uppger att de inte vill gå till skolan, huvudsakligen på grund av rädsla för förövaren, säger hon till Epoch Times.

Hon säger att skolan har ett generellt ansvar för att stödja ungdomar så att de kan fullfölja sin skolgång. Utifrån intervjuerna har hon dock sett att skolornas sätt att arbeta med ungdomar som utsatts för brott skiljer sig åt.

– Enligt vad ungdomarna uppger i intervjuerna så upplever de att skolorna i vissa fall har gjort mycket för att anpassa så att de ska kunna hänga med i skolan, medan andra ungdomar uppger att de inte upplevt att skolan givit det stöd de ville ha.

Central del av vardagen

Sara Thunbergs avhandlingsarbete från 2020 handlade bland annat om i vilken utsträckning ungdomar söker och får stöd, professionellt och från familjen, liksom hur unga som utsatts för brott ser på sig själva. Hon skriver att barn och unga som utsätts för brott kan utveckla bland annat ångest, depression och posttraumatisk stress. Konsekvenserna kan även innebära beteendeförändringar och problem med att hänga med i skolan.

Hon säger att även om brottet inte ägt rum på skolan så har skolgången påverkats i varierande grad. Vissa ungdomar uppgav att de blev så påverkade att de tappade studiemotivationen.

– Sett dessutom till deras ålder är skolan en central del av deras vardag, vilket också gör att skolpersonalen kan vara bland de första som får kunskap om brottsutsattheten.

Ska förtydliga ungas situation

Projektet beräknas vara klart vid årets slut.

– Min förhoppning är att resultaten ska kunna användas för att tillföra fler perspektiv till skolorna när det gäller ungdomars interaktioner med varandra och varför vissa ungdomar inte kommer till skolan. Jag hoppas även att det ska kunna bidra till samtal kring hur andra myndigheters arbete kan påverka ungdomars skolgång, genom till exempel vilka tidpunkter de behöver infinna sig på förhör, säger Sara Thunblad.

Hon skriver i avhandlingen att det är socialnämnden som har det främsta ansvaret för att ge stöd till brottsoffer, samtidigt som det även finns ett flertal organisationer med ansvar för stöd eller information, som rättsväsendet, skolan och hälso- och sjukvården.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!