Före detta ANC-medlem: Sydafrika ett varnande exempel

Efter upploppen

Misstänkta plundrare grips av den sydafrikanska polisen vid ett köpcentrum i Soweto den 13 juli 2021. Foto: Luca Sola/AFP via Getty Images


Upploppen i Sydafrika, som har krävt över 300 liv, är en varning till de västländer som nu allt mer öppnar sig för både socialism och identitetspolitik. Det är budskapet från Eric Louw, en före detta ANC-medlem som nu bor i Australien.

Efter att Nelson Mandela kom till makten 1994 började hans regering genomföra reformer baserade på positiv särbehandling, berättar Louw. Mandela sade att positiv särbehandling var till för att ställa saker till rätta, och att det var enda sättet att röra sig bort från rasdiskriminering och mot verklig jämlikhet.

En metod som ANC använde var att se till att partikadrer fanns på alla viktiga positioner i samhället – inom militären, byråkratin, rättssystemet och media. Louw, som är professor emeritus i politisk kommunikation, säger att det här var något som ANC, partiet han tidigare var med i, lärt sig av kommunistpartier i andra länder.

– Om man är partimedlem så placeras man på en arbetsplats. Tanken är att partiet ska ha folk som styr i varje sektor av samhället, säger han.

Korruption

Det här är en modell som inte minst känns igen från Kina under kommunistpartiet, där partikadrer och hela partikommittéer finns på alla företag över en viss storlek. Deras uppgift är att se till att partiets linje följs.

Men i Sydafrika har man nu, drygt 20 år efter att systemet infördes, börjat se resultatet av den korruption som det medfört. Lokaltrafik, renhållning, sjukvård och oljeindustrin har fått mycket stora problem. Man har problem med elnätet, där man ofta får strömavbrott, och 2019 gick det statligt ägda flygbolaget South African Airlines i konkurs. Omfattande protester har ägt rum det senaste året.

Men samtidigt har delar av samhället berikat sig enormt. Nuvarande presidenten, Cyril Ramaphosa, är god för 450 miljoner dollar, och äger 31 fastigheter. När han tillträdde medgav han dock att korruption låg bakom landets ekonomiska problem.

– Ramaphosa säger nu att vi måste ändra på kadersystemet, sätta kompetenta människor på plats och fixa de problem vi har med att styra landet, säger Louw, som tillägger att ANC tappat fler och fler väljare för varje val.

Sydafrikansk polis griper en plundrare i ett shoppingcenter i Vosloorus i sydöstra Johannesburg den 12 juli 2021. Foto: Guillem Sartorio/AFP via Getty Images

Våldet drabbar landets ekonomiska hjärta

Ramaphosa har lagt en stor del av skulden på förre presidenten, Jacob Zuma, som varit en viktig kraft bakom kadersystemet, och som utvecklat ett nätverk av lojalister som utmanat Ramaphosa. När Zuma greps och dömdes till 15 månaders fängelse för lagtrots, för att han undvikit den pågående korruptionsprocessen mot honom, var det en viktig katalysator för våldsamheterna. 

– Men det handlade inte bara om att gripa Zuma. Alla kadrer i landet, väldigt mäktiga typer, insåg att "om de kan ta Zuma kan de ta mig", säger Louw, som liknar situationen med den i Kina 2013, när Xi Jinping drog igång sin stora antikorruptionskampanj.

Våldet och plundringarna har drabbat landets ekonomiska hjärta, provinserna KwaZulu-Natal och Gauteng. Över 300 människor tros ha dödats. Eftersom den sydafrikanska polisen inte kunde skydda medborgarna bildades miliser för att skydda människors hem, och många som dödats var plundrare.

– Radical Economic Transformation (RET) går ut på en enorm omfördelning av tillgångar från en del av befolkningen till en annan. Det finns två fraktioner. Den ena är de svarta nationalisterna med Zuma, och den andra är marxisterna med Ramaphosa, men båda vill se enorma omfördelningar.

"Besatta av socialism och ras"

Zumafraktionen, förklarar Louw, vill göra som Robert Mugabe i Zimbabwe, och bara ta de vitas tillgångar och ge dem till svarta, hur illa det än ser ut. Ramaphosa däremot vill göra det gradvis, utan våld och dålig PR, så världen inte uppmärksammar det, säger Louw.

Han tycker att det är skrämmande hur populär marxism och socialism är inom västerländska institutioner, såsom universitet.

– Jag har jobbat på sydafrikanska och andra universitet, och det gör mig skräckslagen att unga människor verkligen tror att socialism är bra. När jag var ung trodde jag det också, men jag var ung och naiv. 

Han lägger till att han känner igen stämningar från Black Lives Matter-rörelsen (BLM) det senaste året, och den så kallade kritiska rasteorin.

– Den sydafrikanska regeringen och kritisk rasteori delar många rötter, och är båda lika besatta av socialism och ras. Jag tycker att de misslyckanden som dagens Sydafrika visar upp borde vara en varning till amerikaner om vart de kan hamna med kritisk rasteori och BLM.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!