Ett stenkast från centrala Jokkmokk ligger Fjällträdgården, Jokkmokks egen arktiska trädgård, en prunkande oas längs den brusande Kvarnbäcken strax söder om sjön Talvatis. Kung Karls spira, fjällsippa och isranunkel är bara några av de många fjällväxter som frodas här.

– Det känns som att jag går i Carl von Linnés fotspår när jag arbetar här, säger Ingrid Hellberg som sedan 2010 arbetar som fjällträdgårdsmästare i Fjällträdgården.

Ingrid kommer ursprungligen från Hälsingland och brinner för att utveckla Fjällträdgården. En ny ”fjälltopp” är skapad för att ge än mer plats till växter som trivs i en alpin biotop. Fjällträdgården, som är en del av av Ájtte fjäll- och samemuseum, har under dryga två decennier utvecklats till en miniatyrvärld som rymmer många av de ekologiska nischer man kan finna i den arktiska regionen. Här finns myrmark, fjällhed, taigaskog, renbeteshed, videsnår och kalfjäll.

Det tar lång tid att forma trädgården, berättar Hellberg.

– Kalfjället har varit en utmaning som vi arbetat med under lång tid. Jag fick inspiration från lågfjället Jarre, från vilket man kan se fantastiska vyer. På fjälltoppen vi skapat kan man se växter som normalt växer i Sarek.

När vi besöker fjällträdgården i mitten av juni blommar isranunkel, Ranunculus glacialis. Det är en försynt liten blomma som är anpassad till arktiskt klimat och växer på hög höjd i Alperna, Karpaterna, Sierra Nevada, Island, Svalbard och Grönland. Blomman i fråga innehar skandinaviskt höjdrekord – den har påträffats på 2055 meters höjd på Kebnekaise och 2370 meters höjd på Galdhøpiggen.

I Fjällträdgården finns också många nyttoväxter som använts på olika sätt under historien representerade.

– Naturen är full av ätliga växter, säger Hellberg.

Fjällkvanne och fjällängssyra är två exempel på växter som använts på olika sätt. Både som föda och för andra bruk. Fjällkvanne har använts för medicinskt bruk och att göra pipor och röka torkade kvanneblad var tidigare populärt bland barnen. Kvanne är en av våra äldst beskrivna nyttoväxter och omtalas redan i de isländska sagorna.

I Fjällträdgården står även Axel Hambergs Tjågnorisstuga. Hamberg, som var professor i geografi vid Uppsala universitet, utvecklade i början av förra seklet byggtekniker för att uppföra fem lätta, men väder- och vindtåliga stugor i Sarekfjällen. Tjågnorisstugan uppfördes ursprungligen 1912 och testamenterades efter Hambergs död till Kungliga Vetenskapsakademin, som sedan överlät den till Naturvårdsverket. År 1967 flyttades Tjågnorisstugan till Jokkmokk och nu finns den att beskåda i Fjällträdgården.

– I den kan man se den speciella byggnadsteknik som Hamberg utvecklade i början av förra seklet – ett regelverk som in- och utvändigt täcks av galvaniserade plåtar, berättar Ingrid.

Under sommaren är Fjällträdgården öppen dagligen.

Stora skuggor simmar in mot stranden – men vad är det för underliga varelser?

Slav under kommunismen