Kanske är det hennes tidiga erfarenheter av liv och död och orubbliga beslutsamhet och tro, som är förklaringen till djupet och styrkan i Fiona Zhangs tolkning av ”Zigenarvalsen”. Stycket skildrar romernas kamp, mitt i livets svårigheter, medan de bevarar sin själ genom dans och musik.
Den åtta minuter långa ”Zigenarvalsen” (Gypsy Airs) Op. 20 är en omtyckt komposition för fiol. Stycket komponerats av den spanska kompositören Pablo de Sarasate 1878, och har spelats in av många av vår tids stora violinister.
Jag hörde Shen Yun Symphony Orchestras violinsolist Fiona Zhengs tolkning av ”Zigenarvalsen” första gången för två år sedan. Då uppträdde hon med Shen Yun Symphony Orchestra i Carnegie Hall i New York, och jag hade aldrig hört ett sådant klart och detaljerat sound. Jag kunde inte hålla tillbaka leendet när jag hörde denna unga fiolvirtuos.
Zheng vann min beundran efter bara några få toner. Klarheten och detaljerna i hennes musikaliska uttryck kräver både styrka och kontroll. Det som gjorde framförandet så speciellt var känslan av ljus och klarhet som smekte örat och berörde själen.
Att Fiona Zheng kan tolka ”Zigenarvalsen” med så stark inlevelse är kanske inte en slump. Redan som treåring i Kina började hon spela piano, och när hon var fem lärde hon sig spela fiol av sin far som också är violinist. När hon var liten började hon och hela hennes familj att utöva en traditionell meditationsmetod, falungong, som stärker kropp och sinne. Den baseras på principerna sanning, medkänsla och tolerans. Metoden blev mycket populär när den spreds i Kina på 90-talet, och år 1999 utövade 70 miljoner människor falungong, enligt den kinesiska regimen.
Falungongs popularitet skrämde kommunistregimen, som förbjöd metoden och inledde en brutal förföljelse 1999. När Fiona Zheng var 12 år genomsöktes familjens hem av polisen, och hennes mamma och mormor fördes bort. Strax därpå dog de båda med 15 dagars mellanrum, på grund av den brutalitet som polisen använde för att verkställa förbudet mot falungong.
För att överleva tvingades Fiona Zheng och hennes far att lämna sitt hem och flytta från plats till plats. De fick leva ett kringflackande liv som påminner om romernas. Först när hon kom till USA fick hon uppleva frihet och kunde återuppta sin musikaliska karriär.
Med tanke på att hon bara är drygt 20 år gjorde precisionen i Fiona Zhengs legato och fingerteknik mig mållös där i Carnegie Hall. Det mest fantastiska är kanske ändå hennes förtrollande musikalitet. Hennes musik har en genomträngande kraft med en intensiv klarhet som är fridfull och medryckande på samma gång.
Särskilt i Zigenarvalsens tredje sats ”Un poco più lento” är hennes förmåga att tolka mänskliga känslor enastående: naket och medkännande. Om andra violinisters tolkningar av ”Zigenarvalsen” berör dig så får Fiona Zhengs framförande dig att gråta.
Xiao-Hui Zhao är journalist och musikkritiker från Taiwan.
