Politikerna och Riksbanken måste också ta ansvar för skuldberget på bostadsmarknaden, enligt Fredrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen (FI).
Han ser problem med ett skattesystem som riggats för bolån och det extremt låga ränteläget.
Bostadspolitiken får sig också en känga.
– Vi har ett skattesystem som gynnar låntagande och som gynnar boende i eget ägande. Och vi har, i alla fall tidigare, haft ett lågt byggande samt en ganska dåligt fungerande bostadsmarknad, säger Braconier.
– Skattepolitiken ligger på politikernas bord. Räntan ligger delvis på Riksbankens bord. Men poängen är att det är många som behöver samarbeta om vi ska hantera det här, tillägger han.
Har haft effekt
För att stärka motståndskraften införde FI 2010 ett bolånetak, som begränsar hur stort lån ett hushåll får ta i förhållande till bostadens värde till 85 procent. Dessutom har bankernas så kallade riskvikter på bolån höjts, vilket antas ha en dämpande effekt. Och sedan i fjol gäller även ett amorteringskrav för alla vars bolån överstiger 50 procent av marknadsvärdet på bostaden.
Amorteringskravet har haft en viss effekt, enligt en färsk så kallad bolånerapport från FI. Det syns mest på sommarstugemarknaden, men även i viss utsträckning vid husköp. Något mindre lån i förhållande till hushållens inkomster och fler som amorterar är ett trendbrott.
– Utvecklingen går åt rätt håll, säger Braconier.
Men det räcker inte med att vi köper lite billigare sommarstugor och därmed lånar mindre. Amorteringarna, som lyft från 682 till 1 882 kronor per månad på fem år, måste också pågå ett tag innan det får effekter på riskerna i systemet.
Och bostadspriserna fortsätter samtidigt att stiga betydligt snabbare än hushållens inkomster, även om ökningstakten i fjol nästan halverades jämfört med året före. Prisökningarna kan fortsätta på denna nivå utan korrigeringar nedåt i framtiden, enligt Braconier.
På remiss
FI överväger sedan en tid att införa ett skuldkvotstak, som skulle begränsa hur stort lån ett hushåll kan ta utifrån hushållets inkomster. Det har även diskuterats en begränsning för hur stor andel rörliga bolån en låntagare får ta, vilket skulle göra hushållen mindre känsliga för plötsliga räntelyft.
Ett lagförslag som ger FI mandat att vidta denna typ av åtgärder har gått ut på remiss och på myndigheten räknar man med att det kan gå att införa ett skuldkvotstak nästa år.
Braconier vill inte tala om någon svensk bostadsbubbla och räknar med att det välkapitaliserade svenska banksystemet utan större problem kan hantera betydligt högre kreditförluster än i dag. Oron handlar i stället i första hand om att högt belånade hushåll drastiskt tvingas minska konsumtionen i ett sämre ekonomiskt läge.
– Då får vi en fördjupad lågkonjunktur, mer arbetslöshet, sämre offentliga finanser.
(TT)
