loadingMagnus Nyman, ekobonde på Källunda gård, på fältet med ekologisk råg i skånska Häglinge. Foto: Johan Nilsson/TT
Magnus Nyman, ekobonde på Källunda gård, på fältet med ekologisk råg i skånska Häglinge. Foto: Johan Nilsson/TT
Miljö

Färre bönder ställer om till ekologiskt

TT/Anna Karolina Eriksson

Lägre skörd, brist på stallgödsel, mättad marknad och snåla konsumenter – den som vill satsa ekologiskt stöter på flera hinder. Staten betalar samtidigt ut miljoner i bidrag för att få fler att ställa om till ekologiskt varje år. Men det är ett stöd som allt färre intresserar sig för.

– Det är ointressant med bidrag, det bara snedvrider och hamnar ofta i fel fickor. Ge oss ordentligt betalt för produkterna vi säljer i stället!

Ekolantbrukaren Magnus Nyman har bestämda åsikter om vad han och landets andra ekobönder behöver: mer politisk styrning och hårdare press på marknad och konsumenter.

Han böjer sig ner över sina ännu låga – men frodigt gröna – rågplantor av äldre modell vid markerna som tillhör Källunda gård söder om Hässleholm.

Här är all produktion ekologisk sedan 1995.

Mindre skörd

Magnus Nymans åkrar är uppodlade med äldre sädesslag, som smithråg och svedjeråg som har många år på nacken.

– Ja, vi odlar bara kulturspannmål från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet, som är framtaget utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödning, säger Magnus Nyman och fortsätter:

– Vi får ju mindre skörd på grund av att vi kör ekologiskt och att vi har kulturspannmål som ger lite lägre skörd.

Rågen mals ner till ekologiskt mjöl och säljs till både bagerier och konsumenter. Ett kilo härifrån kostar 25 kronor. Mer än dubbelt så dyrt som vanligt mjöl i butik.

– Alla vill äta ekologiskt, men det är inte alla som vill betala mer för det.

Färre vill ställa om

Giftfritt och naturligt – det är så här regeringen vill att fler ska odla. För den som vill ställa om och upprätthålla ekoproduktion finns olika stöd att söka via Jordbruksverket – med ett tydligt mål i sikte. Enligt regeringens livsmedelsstrategi ska nämligen 30 procent av den inhemska produktionen vara just ekologisk senast år 2030.

Men utvecklingen står och stampar. Just nu är bara cirka 20 procent av den svenska jordbruksmarken ekologiskt odlad, och färre nya lantbrukare söker varje år det särskilda omställningsstöd som finns, enligt siffror från Jordbruksverket.

År 2016 sökte 742 nya lantbrukare stöd för att just ställa om hela eller delar av sin produktion. En siffra som sjunkit varje år sedan dess.

2020 var antalet nya sökande nere på 365 stycken. Orsaken?

– Marknaden är ju mättad inom de flesta områden, så de får inte avsättning för sina produkter, säger Dan-Axel Danielsson som är rådgivningsexpert på Jordbruksverket.

– Det finns lantbrukare som skulle vilja lägga om, men kan inte få den merbetalning som man borde få för sina ekoprodukter för att det ska vara lönsamt.

Foto Magnus Nyman, ekobonde, på fältet med ekologisk råg på markerna som tillhör Källunda gård i Skåne. Johan Nilsson/TT

"Står sig mycket bra"

Men även om ökningstakten för ekologiskt lantbruk mattats av så ligger Sverige ändå rätt bra till – om man frågar forskare.

– Min uppfattning är att i grunden mår det svenska ekologiska lantbruket väldigt bra och står sig mycket bra om man tittar internationellt. Vi har hög andel ekologisk odling både på produktions- och konsumtionssidan, säger professor Henrik G Smith vid centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och fortsätter:

– Men det är möjligt att det finns en mättnad på marknaden vad gäller ekologiska produkter.

Henrik G Smith leder den just nu största pågående tvärvetenskapliga studien om ekologiskt svenskt lantbruk vid Lunds universitet och SLU – en studie som fokuserar på vad som egentligen begränsar den ekologiska lantbruket i landets slättbygder.

Ökat fokus på klimat

Redan nu kan forskarna peka ut flera orsaker: Dels kan lantbrukare känna sig tveksamma till ekologisk odling av ekonomiska skäl – eftersom den leder till lägre produktion än konventionell odling. Dels är bristen på stallgödsel, som används som näring, ett stort problem för många.

Ekologisk odling tillåter naturligtvis inte heller kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel, understryker Henrik G Smith.

– Då hamnar vi i två viktiga problem. Det ena är att klara näringsbalansen på gården och det andra problemet blir att klara problem med skadegörare och ogräs.

Inför framtiden bör den ekologiska odlingen dessutom ta sig en funderare på hur den förhåller sig till marknaden. När många vill ha klimatsmarta och lokalt producerade produkter kan det leda till en högre efterfrågan på vegetariska produkter, säger Henrik G Smith.

– Det kan påverka ekologiska odlingen, som ju är mer djurberoende än den konventionella odlingen.

"Var ta gödningen?"

Hur ekologisk odling påverkar klimatet har varit en het potatis. Kritik rör alltifrån transporter till mindre skördar, eftersom ekologisk matproduktion kan kräva större markareal för större skörd.

Djurhållning, med tillhörande foderodling och behov av traktorer, leder till utsläpp av växthusgaser. Den nödvändiga tillgången till stallgödsel på ekologiska gårdar förutsätter nämligen djur – något som matchar illa med klimathänsynen som egentligen kräver färre djur.

På Magnus Nymans gård finns ett drygt tjugotal kor av lantrasen Simmental. Nödvändigt, berättar han.

– Om du inte har korna – var ska vi ta gödningen då? Det kan man ju fråga sig.

Ett annat klimatproblem som drabbar ekologiska produkter är behovet av frakt. Ett strukturellt samhällsproblem, enligt Magnus Nyman som säljer många produkter – kött, rapsolja, potatis och mjöl – direkt i gårdsbutiken.

– Bara för att det är ekologiskt måste du inte frakta det. Men vi har satt oss i den situationen att vi ska frakta varar fram och tillbaka hela tiden, säger han och fortsätter:

– Visst, om du jämför och tar en konventionell gröda här, maler den hemma och säljer den direkt till grannen så är det ju bättre än att jag odlar ekologiskt och kör det till Malmö. Men anledningen till att jag kör ner till Malmö är ju att jag inte säljer allt här.

(TT/Anna Karolina Eriksson)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Ekologiskt lantbruk i Sverige

(TT)

Sverige hade 58 800 lantbruksföretag (hel.- och deltid) år 2020.

När det kommer till ekolantbruk fanns 5 700 stycken år 2019.

Runt 20 procent av den svenska jordbruksmarken odlas i dag ekologiskt, och ökningstakten har minskat. Målet i Sverige är 30 procent år 2030.

EU har som mål att öka sin ekologiska jordbruksareal till totalt 25 procent år 2030. I dag är 8,5 procent som helhet – i genomsnitt – ekologisk.

I Sverige kan man söka stöd via Jordbruksverket för att bedriva ekologiskt lantbruk.

Dels kan den som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning få ersättning för ekologisk produktion. Det går också att söka ersättning för att ställa om till ekologisk produktion.

Färre söker det här sistnämnda omställningsstödet.

Så här många har sökt en ny omställningsersättning de senaste åren:.

Stödår Antal nya unika ansökningar

2016 742

2017 697

2018 552

2019 455

2020 365

Totalsumma: 2 811

(I tabellen finns inte lantbrukare som har fått eller kan få avslag, avvisning eller avskrivning på sin ansökan om ersättningen. )

(Siffror ovan avser antal unika lantbrukare – alla lantbrukare räknas alltså bara med en gång under de fem åren, även om en lantbrukare sökt och beviljats omställningsstöd flera gånger.)

Källa: Jordbruksverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMagnus Nyman, ekobonde på Källunda gård, på fältet med ekologisk råg i skånska Häglinge. Foto: Johan Nilsson/TT
Magnus Nyman, ekobonde på Källunda gård, på fältet med ekologisk råg i skånska Häglinge. Foto: Johan Nilsson/TT
Miljö

Färre bönder ställer om till ekologiskt

TT/Anna Karolina Eriksson

Lägre skörd, brist på stallgödsel, mättad marknad och snåla konsumenter – den som vill satsa ekologiskt stöter på flera hinder. Staten betalar samtidigt ut miljoner i bidrag för att få fler att ställa om till ekologiskt varje år. Men det är ett stöd som allt färre intresserar sig för.

– Det är ointressant med bidrag, det bara snedvrider och hamnar ofta i fel fickor. Ge oss ordentligt betalt för produkterna vi säljer i stället!

Ekolantbrukaren Magnus Nyman har bestämda åsikter om vad han och landets andra ekobönder behöver: mer politisk styrning och hårdare press på marknad och konsumenter.

Han böjer sig ner över sina ännu låga – men frodigt gröna – rågplantor av äldre modell vid markerna som tillhör Källunda gård söder om Hässleholm.

Här är all produktion ekologisk sedan 1995.

Mindre skörd

Magnus Nymans åkrar är uppodlade med äldre sädesslag, som smithråg och svedjeråg som har många år på nacken.

– Ja, vi odlar bara kulturspannmål från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet, som är framtaget utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödning, säger Magnus Nyman och fortsätter:

– Vi får ju mindre skörd på grund av att vi kör ekologiskt och att vi har kulturspannmål som ger lite lägre skörd.

Rågen mals ner till ekologiskt mjöl och säljs till både bagerier och konsumenter. Ett kilo härifrån kostar 25 kronor. Mer än dubbelt så dyrt som vanligt mjöl i butik.

– Alla vill äta ekologiskt, men det är inte alla som vill betala mer för det.

Färre vill ställa om

Giftfritt och naturligt – det är så här regeringen vill att fler ska odla. För den som vill ställa om och upprätthålla ekoproduktion finns olika stöd att söka via Jordbruksverket – med ett tydligt mål i sikte. Enligt regeringens livsmedelsstrategi ska nämligen 30 procent av den inhemska produktionen vara just ekologisk senast år 2030.

Men utvecklingen står och stampar. Just nu är bara cirka 20 procent av den svenska jordbruksmarken ekologiskt odlad, och färre nya lantbrukare söker varje år det särskilda omställningsstöd som finns, enligt siffror från Jordbruksverket.

År 2016 sökte 742 nya lantbrukare stöd för att just ställa om hela eller delar av sin produktion. En siffra som sjunkit varje år sedan dess.

2020 var antalet nya sökande nere på 365 stycken. Orsaken?

– Marknaden är ju mättad inom de flesta områden, så de får inte avsättning för sina produkter, säger Dan-Axel Danielsson som är rådgivningsexpert på Jordbruksverket.

– Det finns lantbrukare som skulle vilja lägga om, men kan inte få den merbetalning som man borde få för sina ekoprodukter för att det ska vara lönsamt.

Foto Magnus Nyman, ekobonde, på fältet med ekologisk råg på markerna som tillhör Källunda gård i Skåne. Johan Nilsson/TT

"Står sig mycket bra"

Men även om ökningstakten för ekologiskt lantbruk mattats av så ligger Sverige ändå rätt bra till – om man frågar forskare.

– Min uppfattning är att i grunden mår det svenska ekologiska lantbruket väldigt bra och står sig mycket bra om man tittar internationellt. Vi har hög andel ekologisk odling både på produktions- och konsumtionssidan, säger professor Henrik G Smith vid centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och fortsätter:

– Men det är möjligt att det finns en mättnad på marknaden vad gäller ekologiska produkter.

Henrik G Smith leder den just nu största pågående tvärvetenskapliga studien om ekologiskt svenskt lantbruk vid Lunds universitet och SLU – en studie som fokuserar på vad som egentligen begränsar den ekologiska lantbruket i landets slättbygder.

Ökat fokus på klimat

Redan nu kan forskarna peka ut flera orsaker: Dels kan lantbrukare känna sig tveksamma till ekologisk odling av ekonomiska skäl – eftersom den leder till lägre produktion än konventionell odling. Dels är bristen på stallgödsel, som används som näring, ett stort problem för många.

Ekologisk odling tillåter naturligtvis inte heller kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel, understryker Henrik G Smith.

– Då hamnar vi i två viktiga problem. Det ena är att klara näringsbalansen på gården och det andra problemet blir att klara problem med skadegörare och ogräs.

Inför framtiden bör den ekologiska odlingen dessutom ta sig en funderare på hur den förhåller sig till marknaden. När många vill ha klimatsmarta och lokalt producerade produkter kan det leda till en högre efterfrågan på vegetariska produkter, säger Henrik G Smith.

– Det kan påverka ekologiska odlingen, som ju är mer djurberoende än den konventionella odlingen.

"Var ta gödningen?"

Hur ekologisk odling påverkar klimatet har varit en het potatis. Kritik rör alltifrån transporter till mindre skördar, eftersom ekologisk matproduktion kan kräva större markareal för större skörd.

Djurhållning, med tillhörande foderodling och behov av traktorer, leder till utsläpp av växthusgaser. Den nödvändiga tillgången till stallgödsel på ekologiska gårdar förutsätter nämligen djur – något som matchar illa med klimathänsynen som egentligen kräver färre djur.

På Magnus Nymans gård finns ett drygt tjugotal kor av lantrasen Simmental. Nödvändigt, berättar han.

– Om du inte har korna – var ska vi ta gödningen då? Det kan man ju fråga sig.

Ett annat klimatproblem som drabbar ekologiska produkter är behovet av frakt. Ett strukturellt samhällsproblem, enligt Magnus Nyman som säljer många produkter – kött, rapsolja, potatis och mjöl – direkt i gårdsbutiken.

– Bara för att det är ekologiskt måste du inte frakta det. Men vi har satt oss i den situationen att vi ska frakta varar fram och tillbaka hela tiden, säger han och fortsätter:

– Visst, om du jämför och tar en konventionell gröda här, maler den hemma och säljer den direkt till grannen så är det ju bättre än att jag odlar ekologiskt och kör det till Malmö. Men anledningen till att jag kör ner till Malmö är ju att jag inte säljer allt här.

(TT/Anna Karolina Eriksson)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Ekologiskt lantbruk i Sverige

(TT)

Sverige hade 58 800 lantbruksföretag (hel.- och deltid) år 2020.

När det kommer till ekolantbruk fanns 5 700 stycken år 2019.

Runt 20 procent av den svenska jordbruksmarken odlas i dag ekologiskt, och ökningstakten har minskat. Målet i Sverige är 30 procent år 2030.

EU har som mål att öka sin ekologiska jordbruksareal till totalt 25 procent år 2030. I dag är 8,5 procent som helhet – i genomsnitt – ekologisk.

I Sverige kan man söka stöd via Jordbruksverket för att bedriva ekologiskt lantbruk.

Dels kan den som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning få ersättning för ekologisk produktion. Det går också att söka ersättning för att ställa om till ekologisk produktion.

Färre söker det här sistnämnda omställningsstödet.

Så här många har sökt en ny omställningsersättning de senaste åren:.

Stödår Antal nya unika ansökningar

2016 742

2017 697

2018 552

2019 455

2020 365

Totalsumma: 2 811

(I tabellen finns inte lantbrukare som har fått eller kan få avslag, avvisning eller avskrivning på sin ansökan om ersättningen. )

(Siffror ovan avser antal unika lantbrukare – alla lantbrukare räknas alltså bara med en gång under de fem åren, även om en lantbrukare sökt och beviljats omställningsstöd flera gånger.)

Källa: Jordbruksverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024