Fåglar, myter och människa
Sigurdsristningens motiv är hämtat ur sagan om Sigurd Fafnesbane så som den beskrivs i Snorres Edda. Den illustrerar en kort episod i Sigurds liv. Foto: Pulic domain


Mytologi, väsen och folksagor. Fåglar har alltid haft en roll att spela i människans försök att förstå världen och har eggat vår fantasi. Jan Olofsson berättar om ”Fåglar i folktron”.

Jan Olofsson, enhetschef på Nordens bäst bevarade borg Glimmingehus, är bevandrad i olika sägner och historier kring fåglar. Den digitala föreläsningen hålls via arkivcentrum syd.

– Man kan prata i dagar om det här temat, inleder Olofsson.

Och jag tror honom, i föreläsningen berättar han om hur fåglar använts och tolkats på olika sätt genom historien. Han kallar sin berättelse en exposé till “fåglar i folktron” och berättar bland annat om folksagor, myter och idéer där fåglarna tilldelats magiska egenskaper.

Man trodde förr i tiden att fåglar hade ett eget språk som inte var helt olikt människors. I Ramsundsberget i Södermanland finns en bild inristad. Den illustrerar sagan om Sigurd Fafnesbane och om hur han dräper en drake och sedan genom att få i sig drakens blod plötsligt får förmågan att förstå fåglarnas språk. Fåglarna avslöjar då för honom att hans fosterfader planerar att döda honom, och Sigurd tar tillfället i akt och hugger först. På magisk väg tillförskaffar han sig sedan förmågan att också tala med fåglarna och det visar sig att de har ett slags mänskligt språk.

Denna typ av sagor finns det många av och förutom att försöka förstå fåglarnas språk tolkade man förr också deras beteenden i syfte att försöka tyda framtiden, eller kanske bara för att få barnen att sova på natten.

Om man hörde ugglan eller berguven skulle någon dö, trodde man, och om man såg en häger stående i havskanten kunde man förvänta sig att det blev storm.

Här kan man också fundera på om det handlade om fåglarna i sig eller om att använda sig av fåglarna som ett medel för att försöka förstå världen. Det finns många berättelser om hur fåglarna kunde tänkas vara bärare av mänskliga själar. Berättelser som vi idag kanske kan känna igen oss i, men som vi uttrycker på andra sätt.

– Många gånger har man uppfattat fåglar som bärare av en död människas själ. Man har talat om att fåglar dykt upp i fönstret eller i ett rum där en människa nyss dött. Det har dels med näpenheten att göra men också att fåglar flyger, lite som själen som fladdrar och flyger, berättar Olofsson.

Ofta har man tänkt att denna typ av hälsning kommer från vackra små djur som syns på dagen, en mindre fågel, en fjäril eller en ekorre. Mer olycksbådande gestalter syns främst på natten och Olofsson berättar om Nattramnen, en syndfull människas själ, som på natten färdas i en fågels skepnad.

– Att möta en sådan här Nattramn, eller Nattravn, kunde få stora konsekvenser. Man kunde dö, man kunde bli blind, eller kanske bli galen, berättar han.

Förutom sagorna, myterna och magin har man även mätt tid utifrån fåglarnas flygningar. Man kanske inte visste exakt när månaden mars infann sig men man såg när tranan kom, och då ansågs det vara tillräckligt ljust ute för att inte längre behöva använda levande ljus.

– Det kallades ”tranan bär ljus i säng” och betydde att när tranan kom i mars fick man inte längre tända levande ljus i huset. Dagsljuset skulle då räcka tills man gick och lade sig, avslutar Olofsson.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Fakta

Glimmingehus

Glimmingehus är Nordens bäst bevarade medeltida borg.

Bygget startade 1499.

Borgen byggdes av riddare, riksråd, amiral och länsherre Jens Holgersen Ulfstand.

I borgen fanns många, för den tiden, moderna detaljer såsom varmluftssystem och toaletter.

Redan under sent 1500-tal ellertidigt 1600-tal slutade man använda borgen som bostadshus och bodde istället i hus på gården.

Borgen ansågs under 1600-talet fortfarande vara ett av Skånes starkaste fästen.

Källa: Glimmingehus