loadingHittills har tolv utbrott av fågelinfluensa konstaterats hos tamfågel i Sverige sedan i november. Foto: Johan Nilsson/TT
Hittills har tolv utbrott av fågelinfluensa konstaterats hos tamfågel i Sverige sedan i november. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Fågelinfluensan slår hårt: En katastrofvinter

TT

Mer smittsam och mer dödlig – fågelinfluensan är denna vinter något utöver det vanliga och har redan kostat staten flera hundra miljoner kronor. "En katastrofvinter", enligt branschorganisationen Svenska Ägg.

Hittills har 15 utbrott konstaterats i anläggningar för tamfågel sedan i november, det senaste helt nyligen på en anläggning för värphöns i Östergötland.

Det är alldeles för tidigt att säga vad det kostat skattebetalarna, eftersom nya utbrott tillkommer, men enligt Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket, handlar det om flera hundra miljoner kronor.

Att Sveriges största äggproducent, CA Cedergren utanför Mönsterås i Småland, hör till de drabbade och tvingats avliva två miljoner hönor bidrar till rekordstora utgifter.

TT: Vad drar ni för slutsatser, hur kan branschen skydda sig bättre?

– Detta är en fråga som inte bara gäller Sverige, men inom Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), tittar man på det, för detta är en hantering som är olycklig och som alla upplever på samma sätt, säger Håkan Henrikson.

"Utöver det vanliga"

Samma regelverk följs inom hela EU och det visar sig otillräckligt för att skydda mot smittspridning från vilda fåglar. I Frankrike räknar man till flera hundra utbrott, varav många på mindre anläggningar inom gåsleversektorn. Både i Tyskland och Nederländerna har stora kommersiella anläggningar drabbats hårt.

– Alla har rätt mycket fågelinfluensa, konstaterar Håkan Henrikson.

– Säsongen 2020-2021 är något utöver det vanliga, det är inte någon av oss som har varit med om något liknande.

Problemet är att det är ett luftburet virus som kan spridas från vilda fåglar via ventilationen och den här säsongen bär många vilda fåglar på smittan.

Håkan Henrikson nämner vaccin som en möjlighet i framtiden, men något sådant finns inte att tillgå i dagsläget.

Hos Sveriges största äggproducent i Mönsterås ligger produktionen fortfarande nere efter utbrottet av fågelinfluensa i januari. När den kan dras igång igen, vågar vd Claes Cedergren inte spekulera i, det finns olika scenarier.

Att förändringar måste till för att förhindra nya utbrott i framtiden är solklart, anser han, men det är ännu inte klarlagt hur smittan tog sig in och därför vill han inte uttala sig om vilka åtgärder som kommer att vidtas.

Ingen äggbrist

Även Marie Lönnskog Hogstadius, verksamhetsledare hos Svenska Ägg, har svårt att peka på vad som ska göras för att stoppa spridningen.

– Det tror jag att många önskar att man hade svar på. Jag tror att man behöver ta sig en funderare, även om vi i Sverige är duktiga på smittskydd redan, säger hon.

Hon talar om en katastrofvinter och den här våren har hon fått frågan om hotande äggbrist till påsk många gånger.

– Jag tror inte att det kommer att bli någon katastrof i påsk, att det skulle bli tomma hyllor i butikerna. Vi kommer att ha ägg, det är exporten och industrin som får stryka på foten, säger hon.

De som är ute efter ägg från utomhusgående höns kan däremot bli besvikna, eftersom alla tamfåglar har hållits inomhus en lång period på grund av smittrisken. När hönorna hållits inne i fyra månader får de inte längre kallas utomhusgående.

– I princip kommer det att finnas ägg från frigående höns med utevistelse några veckor till, men sedan kommer det att märkas på hyllorna, säger Marie Lönnskog Hogstadius.

(Cecilia Klintö/TT)

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Fågelinfluensa

(TT)

Fågelinfluensa kallas också aviär influensa och är en av de allvarligaste sjukdomarna hos fjäderfä.

I Sverige konstaterades den första gången 2006 hos två viggar. 2015 konstaterades döda svanar vara smittade.

Det första stora utbrottet i Sverige var 2016-2017, då både vilda fåglar och tamfåglar drabbades.

Även symptomfria fåglar kan smitta andra med fågelinfluensa. Den vanligaste smittvägen in i anläggningar för tamfågel är via träck från vilda fåglar, som fastnat på utrustning eller skor eller kommer in via ventilationen.

Smittan kan föras vidare mellan gårdar via fågelleveranser, fordon, redskap, foder, damm, fjädrar. Den kan också föras med luften korta sträckor.

Den som misstänker ett utbrott hos sina tamfåglar måste enligt lag tillkalla veterinär. I väntan på testsvar måste man vidta åtgärder för att hejda smittspridning. Om smitta konstateras ska djuren avlivas och anläggningen saneras enligt ett EU-gemensamt regelverk.

Källor: Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingHittills har tolv utbrott av fågelinfluensa konstaterats hos tamfågel i Sverige sedan i november. Foto: Johan Nilsson/TT
Hittills har tolv utbrott av fågelinfluensa konstaterats hos tamfågel i Sverige sedan i november. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Fågelinfluensan slår hårt: En katastrofvinter

TT

Mer smittsam och mer dödlig – fågelinfluensan är denna vinter något utöver det vanliga och har redan kostat staten flera hundra miljoner kronor. "En katastrofvinter", enligt branschorganisationen Svenska Ägg.

Hittills har 15 utbrott konstaterats i anläggningar för tamfågel sedan i november, det senaste helt nyligen på en anläggning för värphöns i Östergötland.

Det är alldeles för tidigt att säga vad det kostat skattebetalarna, eftersom nya utbrott tillkommer, men enligt Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket, handlar det om flera hundra miljoner kronor.

Att Sveriges största äggproducent, CA Cedergren utanför Mönsterås i Småland, hör till de drabbade och tvingats avliva två miljoner hönor bidrar till rekordstora utgifter.

TT: Vad drar ni för slutsatser, hur kan branschen skydda sig bättre?

– Detta är en fråga som inte bara gäller Sverige, men inom Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), tittar man på det, för detta är en hantering som är olycklig och som alla upplever på samma sätt, säger Håkan Henrikson.

"Utöver det vanliga"

Samma regelverk följs inom hela EU och det visar sig otillräckligt för att skydda mot smittspridning från vilda fåglar. I Frankrike räknar man till flera hundra utbrott, varav många på mindre anläggningar inom gåsleversektorn. Både i Tyskland och Nederländerna har stora kommersiella anläggningar drabbats hårt.

– Alla har rätt mycket fågelinfluensa, konstaterar Håkan Henrikson.

– Säsongen 2020-2021 är något utöver det vanliga, det är inte någon av oss som har varit med om något liknande.

Problemet är att det är ett luftburet virus som kan spridas från vilda fåglar via ventilationen och den här säsongen bär många vilda fåglar på smittan.

Håkan Henrikson nämner vaccin som en möjlighet i framtiden, men något sådant finns inte att tillgå i dagsläget.

Hos Sveriges största äggproducent i Mönsterås ligger produktionen fortfarande nere efter utbrottet av fågelinfluensa i januari. När den kan dras igång igen, vågar vd Claes Cedergren inte spekulera i, det finns olika scenarier.

Att förändringar måste till för att förhindra nya utbrott i framtiden är solklart, anser han, men det är ännu inte klarlagt hur smittan tog sig in och därför vill han inte uttala sig om vilka åtgärder som kommer att vidtas.

Ingen äggbrist

Även Marie Lönnskog Hogstadius, verksamhetsledare hos Svenska Ägg, har svårt att peka på vad som ska göras för att stoppa spridningen.

– Det tror jag att många önskar att man hade svar på. Jag tror att man behöver ta sig en funderare, även om vi i Sverige är duktiga på smittskydd redan, säger hon.

Hon talar om en katastrofvinter och den här våren har hon fått frågan om hotande äggbrist till påsk många gånger.

– Jag tror inte att det kommer att bli någon katastrof i påsk, att det skulle bli tomma hyllor i butikerna. Vi kommer att ha ägg, det är exporten och industrin som får stryka på foten, säger hon.

De som är ute efter ägg från utomhusgående höns kan däremot bli besvikna, eftersom alla tamfåglar har hållits inomhus en lång period på grund av smittrisken. När hönorna hållits inne i fyra månader får de inte längre kallas utomhusgående.

– I princip kommer det att finnas ägg från frigående höns med utevistelse några veckor till, men sedan kommer det att märkas på hyllorna, säger Marie Lönnskog Hogstadius.

(Cecilia Klintö/TT)

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Fågelinfluensa

(TT)

Fågelinfluensa kallas också aviär influensa och är en av de allvarligaste sjukdomarna hos fjäderfä.

I Sverige konstaterades den första gången 2006 hos två viggar. 2015 konstaterades döda svanar vara smittade.

Det första stora utbrottet i Sverige var 2016-2017, då både vilda fåglar och tamfåglar drabbades.

Även symptomfria fåglar kan smitta andra med fågelinfluensa. Den vanligaste smittvägen in i anläggningar för tamfågel är via träck från vilda fåglar, som fastnat på utrustning eller skor eller kommer in via ventilationen.

Smittan kan föras vidare mellan gårdar via fågelleveranser, fordon, redskap, foder, damm, fjädrar. Den kan också föras med luften korta sträckor.

Den som misstänker ett utbrott hos sina tamfåglar måste enligt lag tillkalla veterinär. I väntan på testsvar måste man vidta åtgärder för att hejda smittspridning. Om smitta konstateras ska djuren avlivas och anläggningen saneras enligt ett EU-gemensamt regelverk.

Källor: Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024