Omkring 13 000 ungdomar får i sommar kallelse till mönstring och av dem tas 4 000 ut för värnpliktsutbildning 2018.
Risken att behöva göra den nya "lumpen" mot sin vilja är liten.
Regeringen fattade på torsdagen det väntade beslutet om att återinföra värnplikten. Det innebär att 13 000 ungdomar födda 1999 får en kallelse i juli för mönstring under hösten. De 4 000 utvalda påbörjar en omkring elva månader lång militär grundutbildning nästa år.
Det finns ingen större anledning att oro sig för att behöva dra på sig uniformen mot sin vilja.
- Det är en låg risk, säger Annika Nordgren Christensen, som utrett det nya värnpliktssystemet åt regeringen.
Många intresserade
Redan i dag måste de som fyller 18 under året, omkring 100 000 ungdomar, fylla i ett så kallat beredskapsunderlag på Rekryteringsmyndighetens hemsida. Där får man också ange om man skulle vara intresserad av att göra värnplikt. Omkring 7 000 kvinnor och 13 000 män brukar varje år uppge sig vara intresserade.
- Då kan vän av ordning lätt räkna ut att vi har 20 000 personer som någon gång visat intresse, och att det då är de som kallas till mönstring, säger Nordgren Christensen.
Efter de fysiska och psykiska testerna vid mönstringen kommer bara 4 000 att tas ut för värnplikt, i alla fall för 2018 och för 2019.
Försvarsminister Peter Hultqvist uppger att det i första hand är killar och tjejer som har vilja och intresse som ska göra värnplikt.
- Vi har stora förutsättningar för att få fram de här personerna, säger han.
Kan bli fler
Men hittills har Försvarsmakten bara lyckats locka omkring 2 500 av de 4 000 soldater man behöver utbilda årligen. Nordgren Christensen pekar dock att Försvarsmakten i dag inte har information om vilka som visat intresse i beredskapsunderlaget och därför inte kan vända sig direkt till dem.
Antalet som behöver kallas in till värnplikt kan öka på sikt beroende på säkerhetsläget. För 2018 och 2019 har regeringen beslutat om 4 000 årligen.
Från 2023 kan det komma att behövas 8 000, enligt utredningen. Det är dock långt ifrån det antal som ryckte in under det kalla krigets dagar. På mitten av 90-talet låg antalet värnpliktiga fortfarande på över 30 000.
Plikt att fullfölja
De som väl påbörjar den nya värnpliktsutbildningen blir skyldig att slutföra den, oavsett om man är frivillig eller ej. Det är en viktig skillnad jämfört med i dag.
- Hittills har man kunnat ta av sig uniformen och dra hem för att man har tröttnat, säger Nordgren Christensen.
Hon betonar dock att man kan ha giltiga skäl till att avbryta utbildningen.
Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten kommer inom kort att informera landets 18-åringar om vad den nya värnplikten innebär. Många av dem har pappor som aldrig gjort lumpen. Andra har kanske lumparminnen från 80- och 90-talet.
- Extremt mycket är väldigt förändrat, säger Nordgren Christensen.
Logementlivet är kanske i stort detsamma, men pedagogiken och förhållningssättet till rekryter är annorlunda och dötiden mindre. Dessutom omfattar den nya värnplikten även kvinnor.
- Hela tanken är att de värnpliktiga ska vilja vara kvar. Då behandlar man inte dem hur som helst utan som kommande medarbetare, säger Nordgren Christensen.
(TT)
